Då motståndsrörelsen.se har utgivningsbevis är sidan grundlagsskyddad och en person är utsedd som ansvarig utgivare. För att inte skrämma bort skribenter från att vilja skriva, eller kräva att alla som ska publicera en text sätter sig in i den svenska lagen, är det den ansvarige utgivaren som juridiskt anses ansvarig för allt som publiceras på sidan.
På en sant oppositionell sida som motståndsrörelsen.se kan man vara helt säker på att detta i en demokratisk diktatur som Sverige förr eller senare kommer innebära juridiska prövningar om inlägg som systemtrogna föreningar anser kanske ska kunna dömas enligt en allvarlig inskränkning i yttrandefrihetslagen som fått namnet hets mot folkgrupp.
Dessa systemtrogna föreningar så som Juridikfronten och Näthatsgranskaren är dessutom uppenbara rättshaverister som aktivt arbetar med att förändra svensk lagstiftning och som verkar för att göra undantagen från yttrandefrihetslagen allt större. Med anledning av detta innebär det att den ansvarige utgivaren också med största sannolikhet så småningom kommer att bli dömd för något. I många fall för saker som denna omöjligt på förhand kunnat veta skulle komma att bli olagliga.
En av flera offervilliga hjältar som trots denna vetskap har tagit sig an ansvaret under åren är Hampus Maijala, för övrigt även framgångsrik chef över Näste 7.
Den 8:e oktober var det hans tur att åtalas, misstänkt för 40 fall av hets mot folkgrupp. Motpart i rättegången var Justitiekanslern (JK) som agerade efter en anmälan från tidigare nämnda Juridikfronten. JK företräddes av den ökände (inkvisitorn) åklagare Fredrik Ingblad som tidigare bidragit till fällande domar mot Fredrik Vejdeland när han var ansvarig utgivare för sidan nordfront.se. Det var för övrigt också under en av dessa rättegångar som Vejdeland höll sitt episka förvarstal för nationalsocialismen som också utgivits i tryckt skrift.
Ingblad var den som lanserade begreppet ”tolkningsfakta” som innebär att uppsåtssyftet helt gått om intet då det inte längre är upp till vad du som sprider ett budskap menar, utan istället hur åklagaren på värsta möjliga vis kan tolka det du sagt. Detta tillsammans med att lagen om hets mot folkgrupp tydligt omkullkastar principen om likhet inför lagen då olika människor döms på olika vis för samma uttalande beroende på etnicitet, religion eller politisk åsikt – innebär att Sverige som rättsstat inte längre existerar.
Lagen om hets mot folkgrupp omkullkastar tydligt principen om likhet inför lagen då olika människor döms på olika vis för samma uttalande beroende på etnicitet, religion eller politisk åsikt – det innebär att Sverige som rättsstat inte längre existerar.
Detta blir än tydligare när vi granskar det som Hampus Maijala faktiskt stod åtalad för i den aktuella rättegången. Ett stort antal av de 40 fallen berör nämligen bilder som aldrig någonsin publicerats för offentligheten och som heller inte haft för avsikt att publiceras, men som legat på en server som restmaterial efter att visst annat material flyttats över från nordfront.se och publicerats i samband med lanseringen av motståndsrörelsen.se.
Hur dessa bilder kunnat fås fram av Juridikfronten är något oklart, ett olagligt dataintrång kan inte uteslutas. Klart är i varje fall att om meningen med lagen om hets mot folkgrupp faktiskt var att skydda etniska, religiösa och sexuella minoriteter från hot och kränkning hade givetvis inte dessa punkter lett till åtal – helt logiskt eftersom att inga etniska, religiösa eller sexuella minoriteter kunnat nå bilderna och således inte heller kränkas av dem. Men, då lagen om Hets mot folkgrupp istället handlar om att skydda systemet från opposition och om att straffa de som är engagerade i motståndet, ledde dessa fall trots allt till åtal. Trots att de alltså låg dolda för allmänheten.
Bland övriga åtalspunkter fanns det bland annat bilder på omslaget till Adolf Hitlers bok Min kamp (ja, samma eller liknande omslag som samtliga bokhandlar som säljer boken använder), bilder på Horst Wessel, propaganda riktad mot rasfrämmande våldtäktsmän, texter om homolobbyn och om judiskt religiösa seder. Den kanske mest absurda bilden bland åtalspunkterna var på Vera Oredsson när hon vinkar under en demonstration i Falun 2017. En vinkning hon blivit åtalad, men friad för, då rätten inte kunde motbevisa att hon just vinkat och inte heilat som åklagaren då påstod. Vera Oredsson gick alltså fri för att hon just vinkat och inte genomfört några förbjudna armrörelser, men trots detta åtalades nu Maijala för bilden på Vera Oredsson när hon vinkade, med motiveringen att hon skulle heila på bilden.
Ett fåtal punkter rörde dock sådant som redan tidigare dömts till hets mot folkgrupp i tidigare hovrättsfall och Hampus Maijala lät därför genom sin advokat Carl-Oskar Morgården, meddela att han erkände sig skyldig till brott gällande dessa, men förnekade brott i alla övriga fall. Erkännandena handlade givetvis inte om att Maijala håller med om att yttringarna borde vara kriminaliserade, utan istället som sagt om att de var av sådan art att det genom tidigare prejudicerande domar föreföll sig omöjligt att kunna frias från och därför inte fanns någon poäng att ödsla tid och energi kring att försvara sig gentemot.
Åklagaren Fredrik Ingblad hade av oklar anledning ett entourage med skatteavlönade kvinnor och en hen-filur från JK med sig (som inte tycktes göra någonting alls mer än att bära runt på tunga väskor med papper i).
Inkvisitorn försökte under hela rättegången pådyvla Maijala och Motståndsrörelsen att vi skulle ställa oss bakom en massa propagandalögner så som att utomnordiska människor (ja alltså även tyskar och engelsmän) skulle vara mindre värda än nordiska och att homofiler som individer enligt oss skulle utgöra ett allvarligt hot mot den nordiska rasen.
Ingblad betedde sig annars allmänt som en väldigt osympatisk översittare – den tveklöst mest otrevliga och arroganta åklagare jag någonsin sett i en rättegång.
Under förhöret med Maijala var han särskilt dryg då han serverade klara meningar med åsikter som han försökte få honom att svara ja på. När han fick ett nej eller annat svar som inte var det han försökte pressa fram upprepade han frågan om och om igen så till den grad att domaren flera gånger fick säga till honom att han måste acceptera det svaret han får från målsäganden.
Ingblad, med följe, var också märkbart en-två minuter senare än alla andra vid återsamling efter varenda en av pauserna under de två dagarna. Vid ett tillfälle brusade han också upp mot Maijalas advokat Carl-Oskar Morgården och menade att denne inte agerade korrekt, något som också domaren blev märkbart irriterad över.
Maijala fick frågan om han inte förstod hur det kunde vara kränkande att man efter ett Talmud-citat där det framgick att judar får ha lov att ha samlag med icke-judar över 3 års ålder uppmanar folk att kämpa mot pedofili. När han svarade nej och att det ju just är själva definitionen av pedofili om man vill ha sex med barn, svarade Ingblad ”det anser du ja”, som om han själv tyckte det var något trevligt och önskvärt som inte på något vis borde bekämpas.
Under Ingblads slutplädering försökte han återigen tillskriva Maijala och Motståndsrörelsen de åsikter som han försökt pådyvla dessa under förhöret trots att han klart och tydligt fått andra svar. Han snurrade annars mest in sig i ett resonemang där han menar att allt måste ses i sitt sammanhang, samtidigt som han i nästa sekund menade att man kan döma bilder och texter utan att behöva bry sig om dess sammanhang.
Med det förstnämnda menar han att olikhet inför lagen gäller. Om motståndsrörelsen.se visar upp en specifik bild eller text ska denna tolkas annorlunda än om socialdemokraterna.se visar upp exakt samma bild eller text eftersom Motståndsrörelsen bekänner sig till nationalsocialismen.
Detta hindrade inte honom från att alltså också samtidigt tycka att man bör döma bilder som tas ur sitt sammanhang från artiklar på motståndsrörelsen.se. Om Motståndsrörelsen exempelvis skriver en kritisk och negativt vinklad artikel om någon hollywood-nazistisk grupp som går runt med hakkors-armbindlar på sig och väljer att illustrera detta med en bild, så är bilden ändå att se som hets mot folkgrupp då den ska kunna dömas utan att man bryr sig om dess sammanhang. Återigen olikhet inför lagen då det givetvis finns miljontals sådana här bilder i alla de stora medierna som Ingblad aldrig skulle drömma om att vilja åtala.
Det enda vettiga man får ge Ingblad att han faktiskt kunde klämma ur sig var att Motståndsrörelsen mycket professionellt presenterar sin hemsida så att den som besöker den kan stärkas i sin övertygelse och förstå att nationalsocialismen är den enda vägen framåt. Där kan jag bara buga, tacka och hålla med.
Ingblad yrkade på sex månaders fängelse och böter, men att detta bör omvandlas till villkorlig dom eftersom att Maijala inte har några domar sedan tidigare annat än ett brott mot ordningslagen.
Carl-Oskar Morgårdens slutplädering var metodisk, skicklig och fri från härskarteknik och lögner. Han menade att stora delar av Ingblads åtal ska ogillas då det bryter mot regeringsformen som säger att alla måste behandlas lika av lagen oavsett politisk åsikt. Om Maijala varit ansvarig utgivare för exempelvis Expressen hade det inte blivit någon rättegång av det eftersom att det Ingblad vill göra gällande är att nationalsocialister ska ha avsevärt mycket mindre yttrandefrihet än andra medborgare i Sverige. Han pekade också på ett uttalande av Europakonventionen där dessa kritiserat Sverige för att döma folk enligt lagen om hets mot folkgrupp alldeles för lättvindigt.
Om Maijala varit ansvarig utgivare för exempelvis Expressen hade det inte blivit någon rättegång av det eftersom att det Ingblad vill göra gällande är att nationalsocialister ska ha avsevärt mycket mindre yttrandefrihet än andra medborgare i Sverige.
Då dettta som sagt var en jury-rättegång fick sedan en juryn bestående av landstingspolitiker för de olika partierna överlägga. De fick möjligheten att för varenda ett av de 40 fallen avgöra om de såg de som lagliga eller olagliga. Det juryn friar kommer per automatik också frias i den slutgiltiga domen och det som juryn fäller gås också igenom av rätten som sedan avgör om det ska frias eller fällas.
Juryn friade 13 av de 40 punkterna, vilket innebär att det som finns kvar för rätten att ta ställning till är de resterande 27. Domen kommer meddelas senare under oktober.
Maijala och Morgården gjorde bra ifrån sig under rättegången och jag väljer att avsluta denna artikel med att citera Hampus Maijala från den kortintervju som motståndsrörelsen.se genomförde med honom igår:
”Kampen dessa två dagar har förts i rättssalen och alldeles oavsett utfall, så kommer den fortsätta vidare obehindrat.”
