Frågeställningen i rubriken tycks med största sannolikhet fullständigt befängd för i stort sett samtliga återkommande läsare av denna sida. Organisationen firade 25 år i våras och under hela denna tid har inte ett enda terrordåd, eller ens något som i närheten liknar det, genomförts.

Trots detta och att Nordiska motståndsrörelsen flertalet gånger under åren tydligt uttalat att vi är en civil och legal motståndsrörelse som enbart använder våld i självförsvarssyfte, så är ändå frågan aktuell.

Efter att våra aktivister närvarat under invigningen av julbocken på första advent i Gävle, skrevs det i ledarartikeln i den socialdemokratiska Bonnier-blaskan Arbetarbladet, som en av många galna lögner som avhandlades, så här:

Det är lätt att glömma bort, eftersom Gävle är en mindre stad och bockinvigningen en mysig folkfest, men precis den här typen av folksamlingar är tyvärr också ett gyllene tillfälle för den som vill utföra ett terrorattentat.

Det betyder att Nordiska motståndsrörelsens närvaro vid en tillställning som bockinvigningen måste tas på största allvar från polisens sida.

Den 30 november deltog jag tillsammans med en del aktivister vid ett Karl XII-firande i Stockholm. Då vänsterextrema fotografer fanns på plats för att åsiktsregistrera samtliga närvarande, konfronterades dessa verbalt av oss.

Detta ledde till rubriker i flera medier om hur ”journalister blivit angripna” och i olika texter förekom också att Säpo tidigare uttalat att ”Motståndsrörelsen klassas som en organisation med stor våldskapacitet som har förmågan att begå handlingar som skulle kunna klassas som terrorbrott.”

Ett par dagar efter det stod den före detta ansvarige utgivaren för motståndsrörelsen.se åtalad för hets mot folkgrupp och i samband med det kallade åklagaren Säpo:s chefsanalytiker Ahn-Za Hagström som vittne. Hon begick där mened genom att under ed påstå att Motståndsrörelsen nyttjar sig av en våldsförespråkande retorik, har en militär framtoning, gärna använder sitt våldskapital till att skrämma fiender och meningsmotståndare till tystnad, samt att flera personer som har koppling till organisationen är dömda för grova våldsbrott. Framförallt påpekade hon att vi inspirerar ensamagerande terrorister att agera.

Att alla dessa antydningar om terrorism från både media och säkerhetspolis kommer just nu är knappast någon slump, och vi kommer med stor sannolikhet få se mycket mer av det framöver. Det är inte med anledning av Theodor Engström, som trots medias inledande iver, tydligt inte hade något alls med Motståndsrörelsen att göra.

Nej, istället är det med anledning av den grundlagsändring som regeringen röstade igenom den 16 november, och som kommer att träda i kraft den 1 januari 2023, där föreningsfriheten tillåts begränsas ”för sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism” och att dylika organisationer därför kommer kunna förbjudas.

Regimen har vid flera tillfällen tidigare försökt att förbjuda det registrerade politiska partiet Nordiska motståndsrörelsen, men misslyckats då grundlagen satt stopp för dem. Det ses som mycket troligt att nya försök kommer att genomföras med anledning av grundlagsändringen och att media såväl som säkerhetspolis därför redan nu krattar manegen.

Enligt terroristbrottslagen (2022:666) § 3 kan vi läsa att definitionen av terrorism eller ett terroristbrott är:

”…den som begår eller försöker begå ett uppsåtligt brott om
1. gärningen allvarligt kan skada ett land eller en mellanstatlig organisation, och
2. gärningen begås i avsikt att
a) injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en del av en befolkning,
b) otillbörligen tvinga ett offentligt organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd, eller
c) allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i ett land eller i en mellanstatlig organisation.”

För mig är det som sagt uppenbart att Nordiska motståndsrörelsen aldrig ens har varit i närheten av att genomföra ett brott som skulle kunna leva upp till denna definition.

Har vi, som Säpo säger det, förmåga att kunna genomföra detta då? Jo, det får man väl i ärlighetens namn säga att vi har, men det har ju samtidigt också Socialdemokraterna, Säpo själva och säkerligen även den lokala fotbollsföreningen och faktiskt de flesta andra föreningar i Sverige.

Trots detta är terminologin som definierar ett terrorbrott ändå ganska luddig, vilket givetvis kommer nyttjas av svenskfientliga och karriärkåta åklagare för att blidka världshärskarna och försöka få till ett förbud mot oss. Speciellt som den nya grundlagsändringen alltså säger att det räcker med att man ”understöder terrorism” för att kunna förbjudas. Drar man saker till sin spets och ska tolka den nya lagen väldigt frikostigt skulle nog i stort sett varenda systemkritisk organisation i landet kunna komma att förbjudas med anledning av detta.

Media, analytiker och andra ”experter” gör sitt genom att med överdrifter och ibland rena lögner försöka legitimera detta kommande förbud. Om du som läser detta blivit marinerad med propaganda som säger att vi angriper journalister, att man ska ha tur som Gävle-bo att vi inte genomförde några terrordåd på bockinvigningen, att vi inspirerar ensamagerande terrorister att agera och att vi har förmåga att själva begå terrorbrott och så vidare. Ja, då är också chansen stor att du inte ens kommer rycka på axlarna när väl det första registrerade politiska partiet som ställer upp i val någonsin upplöses och förbjuds i Sverige för att vi har terrorklassats.

Nordiska motståndsrörelsen är inga terrorister. Återigen är vi som sagt en civil och legal motståndsrörelse. Vi utgör ett motstånd mot den folkfientliga regim som förgör vår nation med massinvandring och kulturmarxism. Vi är den sanna försvarsrörelsen för vårt folks överlevnad.

Denna roll bär vi med ett stort ansvar och vi kommer därför givetvis aldrig att lägga ned kampen – förbud eller ej. Vilka arbetsmetoder vi skulle gagna oss av utifall vi inte längre tillåts verka civilt och legalt – det återstår dock för de som förbjuder oss att se…