Skip to content
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se. Podcasten Aristogenesis hittar du på Nordiskradio.se.
En nations vilja att leva och kämpa har aldrig varit en angelägenhet för folket, trots de ohistoriska, vilseledande och hysteriska skriken från marxisterna på alla nivåer, förklädnader och nyanser. De hävdar att sociala och politiska förändringar kommer direkt från massorna och av tillfälligt och löst församlade grupper av medborgare, som på något sätt lyckas övervinna sin instinktiva individualism och hitta förmågan att bilda en kraft som kan förändra historiens flöde. Detta är en felaktig föreställning och en av demokratins grundmyter skräddarsytt uteslutande för att karessera massan och stimulera individens inneboende egocentrism och dess naturliga benägenhet till självupptagenhet.
Historiens krafter som formar den ständigt växlande världen omkring oss genom att skapa den, upprätthålla den och erodera den, förkroppsligas på mänsklig nivå uteslutande av en grupp män som förstår hur s
En sak har genuint revolutionära organisationer gemensamt: De har klart definierade mål – som inte nödvändigtvis är huggna i sten och inpassade i en bindande tidtabell. En rörelse som syftar till att utmana makteliten räds varken att ställa upp tydliga mål för kampen – eller att utvärdera, omvärdera och komplettera dessa mål efter hand.
Ledande personer i organisationen vet att varken tunnelseende, falskhet, prestige eller skuldbeläggande gynnar kampen. Lika lite som det finns något värde i att förse uppställda målsättningar med en lockande, men missvisande yta – lika lite finns det någon orsak att känna skam över en målsättning som vid utvärdering befinns vara antingen ”ej uppfylld vid förutsedd tidpunkt” eller också ”ej längre relevant”.
Mål för kampen mot vallöften
Utvärdering av uppställda mål för den revolutionära kampen ska inte förväxlas med hur politiker i den parlamentariska ”demokratin” utställer sockrade löften i utbyte mot röster – löften som man i all
Listen to ”Simon Lindbergs Nyårstal 2020” on Spreaker.
Några av aktionerna som berörs i talet:
Talet i skriftform:
God afton alla som lyssnar! Vi är nu på den sista dagen av det första året på tjugotalet. Det är alltså nu den 31 december år 2020, och det har blivit dags för mig att på sedvanligt maner avsluta året med några ord till er. I viss mån kommer ni känna igen detta nyårstal från tidigare år, då också 2020 varit ett år fullt av radikal nationell kamp, men på många andra vis har också mycket med 2020 varit annorlunda.
Att år 2020 har varit ett annorlunda år tror jag faktiskt att hela det nordiska folket kan intyga, och det alldeles oavsett vilka politiska åsikter man har. Utbrottet av Covid 19, etablissemangets enorma hajp kring viruset och systemets många utlysta restriktioner har givetvis inte heller lämnat Nordiska motståndsrörelsen oberörd. Tvärtom, har också vi genom allt detta ställts inför ett mycket utmanande kampår.
Det tydligaste
