Skip to content
Med höstens sista ljumma dagar och ett fantastiskt skådespel av färgerna på träden ramades månadsmötet in på västgötaslätten.
Kamrater från när och fjärran hade denna dag samlats för månadsmöte. Riktlinjer för nästets framtid gicks igenom och långa diskussioner hölls om de senaste direktiven som presenterades på Kampdagarna.
Medan maten förbereddes i köket hölls det ett kort men intensivt träningspass på utsidan under en sällsam höstsol under ett kastanjeträd. Med resultat att man titt som tätt fick ducka undan inkommande bombardemang av de nu övermogna kastanjerna.
Det serverades en medeltidsinspirerad höstgryta med både kött och grönsaker till lunch, som vanligt från egen gård som det brukar i nästet. Till efterrätt blev det en helt fenomenal äppelkaka och en smulpaj på höstäpple som en medlems dotter bakat efter inspiration från hemkunskapslektionerna.
Sista punkt för dagen var en inbjuden föreläsare som avhandlade ämnet Ledarskap, främst anpassat för de i Or
Här kommer det åttiofjärde avsnittet av podcasten Ledarperspektiv. Medverkande är Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg och Fredrik Vejdeland från organisationens riksledning i Sverige.
Diskussionsämnen:
Nordfronts aprilskämt och EU:s hot mot EuropaLindbergs betraktelse: Nordiska motståndsrörelsens 25-årsfirandePåståendet: Nordiska motståndsrörelsen har inte åstadkommit någotIdeologisk/taktisk/filosofisk fråga: 25 år av revolutionär kamp
Diskussionsunderlag:
Länge leve Nordiska motståndsrörelsen – 25 år av revolutionär kamp firades
Varför göra det perfekta till det godas fiende?
Det här var inget skämt – det var en övning
Motståndsrörelsen – 20 år av revolutionär kamp
Nordiska motståndsrörelsen är en hierarkisk organisation med tydliga ansvarsposter.
I respektive land verkar ett riksråd med en chef som tar beslut och planerar upp verksamheten.
Från alla de olika ländernas riksråd finns det också representanter som ingår i Nordenrådet. Nordenrådet tar beslut om saker som rör hela den nordiska organisationen och alla länders verksamhet. Ledare för det svenska riksrådet liksom för hela den nordiska organisationen är Fredrik Vejdeland.
Varje land är sedan uppdelat i olika regioner som kallas nästen med egna chefer som är underställda riksrådet. I Sverige finns åtta olika nästen och nästeschefer.
Varje näste kan sen vara uppdelat i flertalet olika kampgrupper och medlemsgrupper med egna chefer som är underställda nästeschefen.
Här kommer det femte avsnittet av podcasten Ledarperspektiv. Medverkande är Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg och Fredrik Vejdeland från organisationens riksledning i Sverige.
Diskussionsämnen:
Summering av Ledarperspektiv och tankar kring radio
Simon Lindbergs arbetsvecka
Personlig fråga om ledarskap
De styrandes valfläsk och lögner
Ärlighet och ledarskap
Diskussionsunderlag:
S vill vinna valet – med hjälp av Nordiska motståndsrörelsen
Joseph Goebbels om ledarskap
Lyssna nedan:
Listen to ”Ledarperspektiv #5: Lovar Nordiska motståndsrörelsen guld och gröna skogar? Ärlighet och ledarskap” on Spreaker.
Om Ledarperspektiv
Ledarskapsperspektiv är en podcast för att nå ut med Nordiska motståndsrörelsens ståndpunkter, ideologi och strategier i framförallt stora men också små frågor.
Fredrik Vejdeland, riksrådsmedlem, beskriver ämnen och ställer upp problemformuleringar medan Simon Lindberg, Nordiska motståndsrörelsens ledare, förklarar o
Ursprungligen publicerad 2021-03-23.
Ordning, frihet och rättvisa. Dessa är ledorden för det rättsväsende vi vill skapa när vi har tagit makten.
När man idag talar om rättsstaten så är detta begrepp synonymt med liberal demokrati. Man menar att liberal demokrati är själva förutsättningen för att ens kunna bygga en rättsstat. Företrädarna för den liberala demokratin slår sig ofta för bröstet och hävdar att vi minsann lever i en rättsstat, där var man och kvinna kan känna sig trygg och åtnjuta enorma friheter. Detta är inget annat än en stor lögn, för i praktiken är det raka motsatsen.
Vi ser idag hur exempelvis våldtäktsmän och pedofiler går fria efter ett fåtal år i fängelse eller inom rättspsykiatrisk vård. Vi ser hur dessa förbrytare kan återgå till sina omoraliska livsstilar efter att ha avtjänat sina ”straff”.
Vi ser hur de riktiga offren, alla de vita svenska kvinnor som blivit våldtagna och skymfade, alla de barn som blivit besudlade på de mest vedervärdig
Månadens bästa aktioner:
Kampdagarna 2024.
Aktivisttest och månadsmöte i Stockholm.
Banderollaktion i Jönköping med poliser som inte kan lagen.
Månadens ”shoutout”:
I utbildningens namn får slaktarna som lärde ut styckning under Kampdagarna en extra eloge.
I utbildningens namn får föredragshållaren som lärde ut om i Ledarskap i Näste 2 en extra eloge.
I utbildningens namn får de som arrangerat de många studiecirklar som genomförts i bland annat Näste 1 och Näste 3 en extra eloge.
Månadens bild (som inte redan använts ovan):
Denna och nedanstående bild är ett par utvalda från det bildreportage som publicerades från Kampdagarna.
Månadens nyheter:
Ny chef utsedd för Motståndsrörelsen i Danmark.
Månadens läsning:
Northvolt: Lokalpolitikens och storfinansens stora bluff i Skellefteå.
Månadens tittning:
I avsaknad av spektakulära filmer från månaden vill vi tipsa våra läsare om den pannordiska podcasten Radio Thule.
Månaden med
19/3 hölls en studiecirkel om kapitlen 17 och 18 i skriften ”Evig Front”. Kamraterna diskuterade under aktiviteten grundligt begreppen njutning och ledarskap.
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se.
Alla vilja att yxan skall gå, men ingen vill hålla i skaftet.
Gustav Vasa
”Extreme Ownership” (2015) är namnet på Jocko Willinks första bok. Översatt till svenska blir det ”extremt ägarskap” som inte riktigt låter lika bra. Det titeln åsyftar och boken handlar om är ansvarstagande. Willink tar såväl i boken som i ett ”TED Talk” avstamp i en incident som format hans idéer kring detta ämne:
Som Navy Seal-soldat deltog Willink i USA:s ockupation av Irak. Vid ett tillfälle förde han befäl över en operation där amerikanska soldater tillsammans med allierade irakiska soldater skulle strida mot irakiska rebeller. Under operationen uppstod förvirring och de amerikanska soldaterna hamnade av misstag i eldstrid med sina allierade irakiska stödtrupper. En irakier dog, två skadades och även en av Willinks amerikanska soldater blev skadad.
Efter denna incident kallades Willink och hans enhet till krismöte med hans överordnade, som reste till
Ännu en omgång av Organisationsdagarna har gått av stapeln och på många sätt var det både det mest omvälvande och bästa arrangemanget jag deltagit på hittills. Men vi tar det från början.
Resan började efter två koppar kaffe en alldeles för tidig lördagsmorgon för att komma i god tid till samlingsplatsen. Som vanligt hölls det goda samtal – såväl kamprelaterade som mer personliga – kamrater emellan, som gjorde att vi lärde känna varandra bättre under färden på ett sätt som annars är ganska ovanligt.
Väl på plats träffade man ännu fler kamrater och från hela landet, som man annars inte får chans att se särskilt ofta. Jag passade även på att utbyta några ord med nya danska kamrater.
Ett par koppar kaffe senare inleddes arrangemanget med en invigningsceremoni följt av regelgenomgång med dagens konferencier.
Ett viktigt föredrag om Fånghjälpen avhölls innan det var dags för en av helgens efterlängtade höjdpunkter, workshops.
Här fick vi deltagare välja bland
För den som vill veta mer om Fredrik Vejdeland som person rekommenderas den längre intervju som publicerades här på sidan i början av förra året.
Jag vill börja med att gratulera till posten, hur känns det!?
Tack! Det känns bra och samtidigt väldigt hedrande att få leda en så storslagen organisation som Nordiska motståndsrörelsen är.
Var det ett svårt beslut att acceptera att bli ledare?
Ja, inte minst till en början. Det är en tung ansvarspost och jag har velat tänka igenom grundligt om jag är rätt person att axla den. Jag har sedan några år tillbaka varit ställföreträdande, men aldrig haft en tanke om att jag faktiskt en dag skulle leda organisationen. När jag sedan insåg att jag kanske skulle komma att få en förfrågan om att leda organisationen var jag inte heller intresserad av en sådan roll. När jag slutligen fick förfrågan om att bli ny ledare hade jag däremot funderat färdigt och idag känner jag mig helt redo att axla ansvaret. Det har varit en långvarig process där
På lördagsförmiddagen hade kamrater från stora delar av Norden samlats i en lokal intill de småländska skogarna. Vissa långväga gäster hade kommit redan dagen innan medan andra valt att stiga upp långt innan gryning för att köra hela sträckan i ett svep innan frukost.
Näste 7 var det som stod för arrangemanget detta år och när alla deltagare kommit in i lokalen och tagit sina platser så påbörjades direkt invigningsceremonin där flera uniformerade kamrater med fanor tågade in i lokalen till musik och hälsade på lämpligt sätt gästerna välkomna. Konferencier David Wåhlander presenterade därefter kort dagens schema samt ordningsreglerna som skulle gälla under helgen.
Den första punkten för dagen var att Emma Nordh skulle hålla ett kortare anförande om Fånghjälpen.
Fånghjälpen finns till för att medlemmarna i organisationen ska veta att de har backning i allt de gör om de av någon anledning skulle få problem med staten i och med det politiska arbete som utförs. Fånghjälpen är
Torsdagen den 9 november, på 100-årsdagen av ölkällarkuppen, avhandlades de sista kapitlen i Anton Holzner’s skrift ”Evig front”.
Man diskuterade njutning, ledarskap och fanatism för att sedan sammanfatta hela skriften i kapitel 20.
Att en nationalsocialistisk moral gör oss till bättre människor är en av slutanalyserna som fördes fram.
Ursprungligen publicerad 2020-05-02.
Flyktingkrisen har
med all tydlighet visat att det inte räcker med etniskt folkmord, i
form av massinvandring och tvångsintegration, för att revolutionära
stämningar ska kunna slå rot i samhället. Det mångkulturella
samhällets konsekvenser, med mänskligt lidande och förnedring där
svenska kvinnor gruppvåldtas och nu även svenska ungdomar pissas i
munnen, har visat sig vara otillräckligt.
De psykologiska
mekanismerna bakom detta kan vi diskutera en annan gång, men vi kan
här kort och gott konstatera att man inte direkt går man ur huse
för att sätta stopp för denna mycket aggressiva attack på vårt
folk. Den nationella rörelsen växer, ja, men framryckningen sker
sakta och vi tar oss inte ända fram till målet. Visserligen hoppas
många på förändring, men få gör någonting åt saken. Man
klamrar sig – än så länge – fast vid andra ”lösningar”.
Om något har vi nu
sett svart på vitt att revolutionära förändringar endast kommer
att vara möjliga när vi
Ursprungligen publicerad 2020-01-31.
Meine Ehre heißt Treue blev under kampåren
i Tyskland SS:s officiella motto och något som berättigade
organisationens själva existens. En sann SS-man tog sin trohet och sin
ed på allra högsta allvar och skulle hellre dö än att bryta lojalitetens
band. Lojalitet var för dessa människor liktydigt med ära, det var en
helig förpliktelse för varje SS-man att vara trogen sina kamrater och
sin ledare.
Genom denna främsta av egenskaper som ledstjärna kunde SS utvecklas
till att bli en sann elitorganisation inom den nationalsocialistiska
rörelsen. Under kriget blev Waffen-SS en mycket dödlig fiende på grund
av dess soldater som uppvisade stort mod och offervilja på slagfältet.
En sann SS-man var beredd att offra allt för den nationalsocialistiska
saken, för sina kamrater och sin ledare Adolf Hitler.
Att stupa i strid ansågs som det mest hedersfulla som fanns och därför
var det inte ovanligt att SS-soldater gjorde våghalsiga och ”idiotiska”
Ursprungligen publicerad 2015-10-13.
Nyligen undrade en person jag mötte hur
det kommer sig att svenskar visar en svag patriotism, just med tanke på
den rekordstora migrationsvåg vi utsätts för i skrivande stund. Jag
kommenterade saken så, att det råder en bakvänd pedagogik som gör folk
förvirrade.
I alla historiska tider har ledarskapet för länder dragit fördel av och uppmuntrat stolthet och nationalkänsla bland befolkningen. Uppmuntran har så att säga kommit uppifrån och ner. I vår tid är det precis tvärtom. Makthavarna gör vad de kan för att döda den nationella självbevarelsedriften. Det är på gräsrotsnivå som patriotismen lever kvar, bland de få personer som trotsar makthavarna och som står emot det sociala trycket som riktas mot oliktänkare.
Henrik Pihlström vill skilja nutidens klagande från sann stridsvilja och patriotism.
Det har även tidigare hänt att ledarskapet
för länder bekämpat befolkningen genom att undertrycka deras nationella
känslor. Då har det
