Skip to content
På torsdagen den 15 augusti sattes klistermärken upp i Skene.
Tisdagen den 30 juni sattes det upp plakat runt om i Skene angående den pågående coronapandemin.
Den 26/6 så sattes det upp en banderoll med motståndsrörelsens webbadress väl synligt för allmänheten att beskåda samt affischer i centrala Skene.
Hans namn var Tommie Lindh!
Den 4 Juni fick över 200 hushåll i Skene ta del utav flygblad angående yttrandefriheten i vårt land eller snarare bristen på den.
Fredagen den 24 april sattes det upp en mängd klistermärken i orten Skene i Marks kommun.
Aktiviteten flöt på bra i det vackra vårvädret.
Lördagen den 4 april sattes det upp plakat i Skene. Ännu en gång har vi sett hur regeringen med Socialdemokraterna i spetsen föraktar vårt folk, i dessa coronatider är det dom svaga som drabbas hårdast medans politikerna fortfarande flyger hit främlingar som tär på våra redan ansträngda resurser.
Har du fått nog? Gör din plikt och ansök idag.
Torsdagen den 9 januari fick 350 hushåll i södra Skene runt om Ängskolan ta del utav Motståndsrörelsens budskap om bristen på yttrandefrihet i Sverige.
Morgonen den 6/7 fick 300 Skenebor ta del av Motståndsrörelsens budskap ”Revolutionen börjar med dig!”
Ta ditt ansvar! Prata med människor på din ort och anslut er!
Sommarvärmen hade kommit och det var dags att bege sig till platsen där Näste 3 skulle hålla orientering i ett skogsområde i Skåne. Andra sa vid mötet att de minns deras orientering i nionde klass, men själv är jag är för gammal för att minnas om vi ens hade det i grundskolan. Men nu skulle jag ta mig till området, cirka 12 mils cykling med egen packning och utrustning för orienteringen. Cyklingen gick mycket bra och blev aldrig riktigt en börda.
Jag hade beslutat mig för att åka till platsen tidigare, man kan titta på kartor hur mycket man vill, men en karta kan aldrig fullt ut beskriva verkligheten och mina aningar slog in när vägarna till den första tilltänkta samlingsplatsen var avspärrade och bara var öppna några timmar varje vecka. Detta var synd och en läxa för framtiden att arrangören måste reka också på plats och inte enbart kan förlita sig på teknologin.
Reservplatsen var dock inte dålig, tvärtom, en plats precis invid en sjö med vacker utsikt och där jag visste
Under torsdagen vid lunchtid åkte medlemmar till Ivösjöns östra delar. En liten lägerplats sattes upp och vissa valde att sova i tält medan andra passade på att experimentera med lite presenningar och rep för att få skydd mot regnet. Deltagarna hjälptes åt att såga och tälja träpinnarna så att de kunde användas som förankring i marken åt presenningen.
Ett av tälten sattes upp vid en avskild strandplats vid Ivösjön.
Framåt eftermiddagen kom det fler deltagare och ett träningspass inleddes med löpning som uppvärmning inför den senare boxningsträningen. Efter träningen passade vissa på att träna mer i vattnet medan andra valde att svalka av sig vid strandkanten. En svampintresserad medlem hade tidigare under dagen passat på att vandra runt i skogen och hittat svamp som sedan stektes i smör, det blev fler tillfällen av denna uppskattade vara under den här turen.
Svampar redo för stekning.
På fredagen packades det ihop för avfärd till Ivösjöns västliga sida där det finns en
Under tisdagen den 14 maj begav sig aktivister från kampgrupp 702 ut i solskenet i Dalvik, Jönköping och satte upp klistermärken som uppmanar Jönköpingsborna att bränna sina EU-valsedlar och ansluta sig till kampen för att kämpa för ett fritt och enat Norden istället.
Strålande solsken väntade deltagarna intill havet när man anlände, varifrån samtliga med hjälp av båt tog sig vidare. Planen var att leta reda på en lämplig ö i Stockholms skärgård där man kunde genomföra helgens aktivitet.
När platsen lokaliserats steg man i land och lastade av all packning som medtagits. Härifrån vandrade deltagarna sedan ett tag tills en tillräckligt stor plan yta hittats för att slå läger. Ett improviserat tält skulle här byggas av presenning och rep, vilket man skred till verket med ganska omgående. Platsen röjdes från grenar och annat och ett rep spändes mellan lämpliga träd över vilket presenningarna hängdes.
Då platsen var till synes obesökt sedan tidigare behövde en eldstad byggas för att kunna ha någonstans att tillaga mat. Stenar av olika storlek samlades in från det närbelägna området och lades till rätta i en fördjupning i berget, för att det förhoppningsvis skulle vara lite mindre blåsigt just där man startade elden. Vinden blåste under
Lördagen 8 april började med att man med bil begav sig mot en skog som ligger inte alltför långt bort från nästets mer centrala delar. Tanken var att kunna köra så nära den tilltänkta platsen som möjligt, då man hade med sig packning som vägde lika mycket som en genomsnittlig motståndsman, utöver allas personliga tillhörigheter. På skylten som satt mellan riksväg och skogsväg stod det att bommen kan stängas när som helst då det pågår jakt året om, så alla höll tummarna att jakten skulle pågå även nästa dag, och åkte vidare på den ensliga vägen.
Framme vid sjön man ämnat spendera helgen vid så packades det tyngsta ut ur bilarna. Då det inte fanns någon snö kvar var det lönlöst att försöka dra packningen på en pulka eller liknande, istället beslutade man sig för att tillverka en simpel bår. Tjocka trädgrenar fästes fast med spännband på lådan som innehöll nästets 16-mannatält, så att man skulle kunna bära det över axlarna de runt 500 metrarna som kvarstod till lägerplatsen. En kor
Tisdagen den 21 mars begav sig medlemmar ur kampgrupp 701 till villaområden i Tranås för att sprida Motståndsrörelsen budskap. Flera hundra flygblad delades ut till de boende i det strålande solskenet.
Jag landade i Manchester 09.40 på en fredagsmorgon. Jag hade kommit till England för att möta upp med Patriotic Alternative och närvara på deras konferens som skulle hållas dagen efter. Det var några timmar innan min skjuts skulle anlända, så jag tog en kaffe och begav mig ut för att sätta mig i höstsolskenet. Det var 14 grader ute och träden hade fortfarande sina löv, något som sedan länge fallit hemma hos oss på gården. Där låg frosten tjock såhär års.
Mark Collett hade kontaktat mig för en tid sedan, för att bjuda in mig på deras höstkonferens och undrade om jag ville hålla ett tal när jag ändå var där. ”Ett tal?”, undrade jag. ”Jo”, sa han. ”Men inget mer än en halvtimme.”
En halvtimme?! Det skall sägas att jag inte hållit många tal i mitt liv och det är väldigt få gånger jag stått framför fler än 20 personer och talat i mer än två minuter, så detta var definitivt något nytt, men också något som jag på många sätt såg fram emot. En utmaning, ett nytt steg i min utveckling som
