Skip to content
När årets upplaga av Nordendagarna gick av stapeln blev tävlingen Årets nordman också anordnad. Efter flertalet moment mellan tävlingens olika deltagare blev Pär Sjögren, chef för Näste 5, korad som segrare. Efter att tävlingen blivit avslutad ställde vinnaren upp i en intervju där han förklarade sin syn på turneringen som varit.
Hej Pär och grattis! Du får gärna introducera dig för alla nya läsare som inte redan vet vem du är!
Tack! Jag är 43 år gammal, bor i Dalarna och är chef för Nordiska motståndsrörelsens Näste 5, samt programledare för träningspodden Bellum.
Hur kändes det att vinna tävlingen? Var det en lätt bedrift eller hade du hårt motstånd?
Det kändes bra! Jag har deltagit ganska många gånger och nu var det äntligen min tur att ta hem titeln. Det brukar alltid vara hårt motstånd i tävlingen, många har helt rätt inställning för att delta. Det vill säga att man är med för att försöka vinna.
Du är som många vet träningsintresserad. Gav din egna träning dig n
Det har även publicerats en skriftlig rapport och ett mer personligt reportage från Nordendagarna.
Dagen inleddes runt elvasnåret.
Medans de flesta deltagarna på Nordendagarna begav sig iväg för tävlingen om Årets Nordman, var kökslaget kvar och började förbereda lunchen.
Tävlingarna inleddes med en enkel uppvärmning.
Alla som var med på Nordendagarna deltog inte i tävlingen.
Lagbrottning, den första tävlingen.
För att enkelt känna igen vilket lag som var vilket, så hade endast ena laget sina t-shirts på.
Dragkamp, var den andra tävlingen.
Den tredje tävlingen bestod av att varje lag skulle springa stafett, med en sandsäck.
Den fjärde tävlingen blev tyvärr avbruten, då en av slagpinnarna gick av under en särskilt ivrig strid.
Den femte tävlingen bestod av sköldkamp, där varje lag skulle knuffa ut motståndarna i det andra laget ur en ring.
Efter sköldkampe
Jag tillhör den relativt nyare delen av organisationens medlemsskara, och här följer berättelsen om min upplevelse av Nordendagarna. Huvudsakligen bestod den av att för första gången vara med och tävla för att försöka bli Årets nordman och att samtala med både de jag har lärt känna i olika utsträckning, liksom med helt nya bekantskaper.
Efter en ceremoniell öppning av evenemanget där alla önskades välkomna begav vi oss så till platsen där tävlingen skulle gå. Vi delades in i olika viktklasser för att vikta lagen jämt, alltså ha med lika många representanter från varje viktklass i varje lag, vilket jag anser fungerade bra då det aldrig i någon gren på förhand kändes givet vilket lag som skulle vinna. Som jag uppfattade det så var också poängställningen jämn en bra bit in i tävlingen.
Jag hade aldrig någon aning om vilken gren som var näst på tur, och kan inte heller säga mig ha någon större erfarenhet av dessa som visade sig gälla i årets upplaga av tävlingen. Men det gick överla
Ursprungligen publicerad 2020-03-19.
Nyligen tittade jag på en video som verkligen fastnade i mitt huvud. Det var nämligen en video med ett tal av Dr William Pierce som handlade om hur de allra flesta människor inte lever ett eget liv utan endast är åskådare till andras liv.
Dr William Pierce som avled 2002 var länge
en frontfigur för den nationella rörelsen i Amerika och var känd för
sin förmåga att förutse samhällets allt mer antivita utveckling och för
sin visdom kring hur kampen skulle föras. Han är bland annat författare
till böckerna The Turner Diaries och Hunter som jag skulle vilja rekommendera samtliga nationalsocialister att läsa, de finns översatta till svenska på Greenpilled.com. Hans tal är också de naturligtvis värda att lyssna på för de som ännu inte har gjort det. Pierce säger:
This
wonderful gift of life that we have, what does it mean? What is its
real value? Is it simply a collection of sensations, of feelings that we
get as spectators? Im sure t
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se.
Jag betraktar mig själv som rasist. Jag tror inte att folkgrupper, som under åtminstone tiotusentals år har levt geografiskt separerade från varandra i radikalt olika miljöer och dessutom har utvecklats till att se väldigt olika ut, ändå har helt identiskt konfigurerade hjärnor. Precis som att två individer inte är helt identiska, är inte heller de olika mänskliga raserna det. Därför är ”alla människors lika värde” en meningslös floskel, både på individnivå och sett ur ett kollektivt perspektiv. För att något ska kunna ha ett ”värde” [1] måste det gå att mäta, och allt som går att mäta hos människor – intelligens, styrka, empati eller vad det nu må vara – kommer variera mellan olika individer och mätningar visar också att många egenskaper skiftar mellan olika folkgrupper.
Att vara för detaljerad kring hur olika raser skiljer sig åt är svårt då det är juridiskt minerad mark i Sverige. Men skillnaderna finns i alla fall där och historiskt s
Vi har pratat med Daniel från Näste 2 som utgjorde en del av delegationen från Nordiska motståndsrörelsen under Legio Hungarias femårsfirande.
Du var nyss nere i Ungern och träffade på våra kamrater i Legio Hungaria. Vad var dina spontana reaktioner om Ungern i allmänhet och Legio Hungaria i synnerhet?
Framför allt vilket underskattat resmål Ungern och främst Budapest är, både för unga och för barnfamiljer. Detta är mitt tredje besök i staden och jag kan verkligen rekommendera det. Staden är med europeiska mått väldigt ren och har en rik och lång historia. Man får även mycket för pengarna, samt att det inte alls har drabbats av migrant-vågorna så som vi i Norden och norra Europa har.Det som slog mig mest angående Legio Hungaria var inte hur mycket större organisationen hade blivit, utan snarare hur positivt den hade utvecklats.
Vid ett stopp på väg till firandet.
Vad fanns det för några skillnader eller liknelser mellan Motståndsrörelsen och Legio Hungaria?
Den främsta s
Dagen började vid Riksväg 73 söder om Stockholm där alla kamrater träffades för att hålla en broaktion. Budskapet för dagen var Stoppa Folkutbytet, vilket även tidigare under veckan hade prytt ett antal broar runt omkring staden.
Det förutspådda regnet lös med sin frånvaro, och istället blev det en väldigt varm och solig dag. Bilisterna var som alltid positiva till merparten, och självklart en del negativa. Trots texten på banderollen, som borde vara svår att misstolka, var det flera rasfrämlingar som gjorde tummen upp och såg väldigt glada ut.
Två polisbilar med aspiranter körde upp på bron, men dessa gick direkt och gömde sig i bilarna igen så fort videokameran sattes igång, för att sedan köra därifrån.
En träskröding av odefinierat kön syntes till en bit från bron pillandes bort klistermärken som tidigare under dagen satts upp. När varelsen ifrågasattes på nära håll blev den helt hysterisk och skrek som en stucken gris, för att sedan skynda sig iväg. Efter att två
För vissa medlemmar började dagen redan på morgonen innan trafiken kommit igång på riktigt. Banderoller sattes upp runt om i Stockholm över vältrafikerade vägar in mot stan. Kort därefter möttes flera kamrater upp på en välbekant bro söder om huvudstaden.
Här höll man en broaktion dagen till ära, med budskapet Inga Pedofiler På Sveriges Gator, med flera ledande gestalter ansvariga för Stockholm Pride i åtanke som faktiskt blivit dömda för pedofila brott genom åren. Responsen var så pass positiv att en medlem som tidigare inte stått vid bron blev överraskad över hur glada människor faktiskt var över Motståndsrörelsens närvaro.
En stund in i aktiviteten kom statens våldsmonopol på besök, envisades med att en anmälan skulle upprättas, trots att inget brott begåtts, och höll sig sedan kvar vid platsen under resten av aktiviteten. Med polisen efter sig, något som skulle bli ett signum för dagen, begav man sig sen till närmaste tunnelbana för att ta sig vidare in mot de centrala de
Ett lands armé överger sin flagga. Denna otroliga historiska händelse skedde i vansinnets Sverige – var annars? Det skedde för ett par år sedan, men ställningstagandet har i år förtydligats ännu mer genom extravaganta insatser för den nya statsmaktens flagga. Man kan förvisso säga att försvaret med sina ställningstaganden bara gör explicit något som under en tid har varit implicit, och att Sverige i anden inte står ensamt i denna förvandling, som sker över hela västvärlden, men man bör låta det sjunka in, liksom hela betydelsen av detta.
Låt oss redan inledningsvis klart utsäga att detta är ett förräderi av största magnitud – ett lands militär har ingen rätt att byta flagga. Och nej – det är inte så att man försvarar denna flagga ”också”, vilket inses av den historiska process som har lett fram till detta. (Och skulle så vara så är även det oacceptabelt.)
Flaggbytet kommer inte ur ingenstans, utan är snarare just ”logiskt”, som rubriken säger, sett utifrån vad våra Sverigehatand
Artikeln publicerades ursprungligen på Nordfront.se.
Nordatlantiska fördragsorganisationen, eller Nato, är institutionellt en antivit och familjefientlig organisation. Detta vill riksdagens politiker, inklusive SD, tvinga på folket över deras huvuden.
Efter apokalypsen 1945 har som bekant en rad globala organisationer bildats med syfte att upprätthålla och expandera den totalitära liberalismen. En av de tidigaste organisationer som bildades i detta syfte var krigsalliansen ”Nordatlantiska fördragsorganisationen”, eller Nato, som kan ses som globalismens militära gren.
Förutom att försäkra att Washington alltid har internationellt stöd för sina militära kampanjer är Nato som institution uttalat antivit och uttryckligen dedikerad till ”raslig rättvisa” för rasfrämlingar som bor i vita länder. Redan 1999 författade Nato rapporter där man skyller en rad moderna problem på nationalister och varnar för nationalismens inflytande.
Under 2023 höll krigsalliansen
Allt sedan Organisationsdagarna i mars har träning varit ett stort samtalsämne både här och runtom i våra nästen, men det är egentligen inte vad jag tänkte skriva om denna gång trots rubriken – ja, åtminstone inte annat än som jämförelse med annat kamparbete vi utför.
Vad jag däremot tänkte uttrycka mig lite kring är den aktivism av olika slag vi utför hela tiden och hur det är en viktig del av vår träning, ja förutom att det sprider vårt budskap och gör att vi syns då.
Precis som att ingen föds som färdig mästare i löpning eller som vinnare av världens starkaste man, så föds såklart inte heller någon som en fullfjädrad mästare på revolution. Man behöver träna till sig de egenskaper som krävs för att lyckas.
Jag tänker att precis som med styrketräning behövs det många pass under en lång tid för att uppnå sin bästa form och då är det också viktigt att träna rätt och att inte skada sig på vägen, eftersom det leder till långa uppehåll utan aktivitet eller att man rentav slu
Under tisdagen den 11 juli valde en handfull medlemmar i Nordiska motståndsrörelsen att vandra från Nikkaluokta till fjällstationen vid bergsfoten av Kebnekaise. Med vinden i ryggen genom tät björkskog och över öppna myrar gick vandringen som senare byttes till tyngre stenrösen och mindre branta öppna fjäll.
Med en stekande sol i ansiktet och många liter vatten senare tog sig gruppen till slut fram till fjällstationen där det slogs läger för natten och en chans för återhämtning inför den stundande utmaningen.
Redan tidigt på morgonen därpå påbörjades bestigningen av Sveriges högsta berg Kebnekaise, med både vädret och turen på sin sida. Efter närmare 9 långa kilometer av vandring med en fantastiskt vacker utsikt av den nordiska fjällvärlden lyckades bestigningen av Sveriges högsta topp.
Väl framme väntade en extremt vacker utsikt som varje nordbo bör uppleva minst en gång i livet. Tillbakavägen var relativt lugn och bjöd inte på några överraskningar. Det var en fantastis
Idag råder en klanderkultur. Jag har skrivit artiklar som berört detta förr, framförallt i artikeln Det är ett problem att alla har (fel) åsikter om allting och jag skrev då att det skulle kunna författas en hel bok om problematiken, kanske skulle denna artikel kunna ses som kapitel två.
Alla ska idag ha en egen åsikt om precis allt som sker och man ska hellre kritisera än att följa – ja, förutsatt att det inte är den av etablissemanget, påstådda enda sanningen som sprids, för den ska givetvis följas dogmatiskt. Bland personer som vaknat och kastat detta ok blir dock i många fall bara kritiken kvar – man ersätter inte kulturmarxismen med något nytt att lojalt följa.
Det är en del av det liberalistiska giftet som satt klorna i vårt folk – individen och jaget har blivit viktigare än vi:et och kollektivet. Då givetvis måste man också ha egna benhårda åsikter om allt och kan inte kompromissa. Varför tro att någon annan kommit på bättre idéer än jag själv som är störst av de stora
Dagen började med ett enklare månadsmöte där bland annat den kommande planeringen gicks igenom. En ny last med propaganda hade nyligen tagits emot i form av flygblad och klistermärken. Då klistermärken kommer i enorma buntar med samma motiv, och det fanns tio olika, så behövde dessa blandas upp i mer lätthanterliga blandade högar. Tusen och åter tusentals klistermärken räknades upp i högar som täckte hela borden och delades sedan upp mellan deltagarna.
Därefter följde en kortare genomgång om vad dagen skulle innefatta, varefter samtliga fick avnjuta en lunch i goda kamraters sällskap. Med mat i magen begav man sig bilväga till centrala Västerås, då den årliga tillställningen Västerås Summer Meet skulle äga rum, om än mer informellt än tidigare år då kommunen detta år vägrat ge tillstånd för huvudarrangemanget.
Med fanor i fronten tågade man genom staden tills man kommit fram till ett mindre torg, en välbekant plats för vissa, då man stått där flera gånger tidigare i liknande
Ursprungligen publicerad 2020-01-31.
Meine Ehre heißt Treue blev under kampåren
i Tyskland SS:s officiella motto och något som berättigade
organisationens själva existens. En sann SS-man tog sin trohet och sin
ed på allra högsta allvar och skulle hellre dö än att bryta lojalitetens
band. Lojalitet var för dessa människor liktydigt med ära, det var en
helig förpliktelse för varje SS-man att vara trogen sina kamrater och
sin ledare.
Genom denna främsta av egenskaper som ledstjärna kunde SS utvecklas
till att bli en sann elitorganisation inom den nationalsocialistiska
rörelsen. Under kriget blev Waffen-SS en mycket dödlig fiende på grund
av dess soldater som uppvisade stort mod och offervilja på slagfältet.
En sann SS-man var beredd att offra allt för den nationalsocialistiska
saken, för sina kamrater och sin ledare Adolf Hitler.
Att stupa i strid ansågs som det mest hedersfulla som fanns och därför
var det inte ovanligt att SS-soldater gjorde våghalsiga och ”idiotiska”
