Skip to content
2020 var ett mycket annorlunda år både för det nordiska folket och för dess förkämpar i Nordiska motståndsrörelsen. Systemets restriktioner och folkets rädsla för viruset gjorde att organisationen behövde anpassa sin verksamhet. Exempelvis var 2020 det första året sedan 2015 då ingen större utannonserad demonstration anordnades och färre offentliga aktioner på gator och torg har genomförts än i vanliga fall. Istället har mer fokus lagts på andra viktiga delar av kampen som exempelvis vildmarksaktiviteter, kampsportsträning och så kallad skrivbordsnazism.
Missta mig inte, det har demonstrerats och det har fortfarande genomförts offentliga aktioner. Antingen flygbladsutdelningar eller ståendes med banderoll och fanor över broar, ungefär 1,5 gång i veckan under året. Detta är inte på något vis en dålig siffra, men färre än vad det varit de senaste åren innan.
Under 2020 har det totalt skickats in 1439* kamprapporter. Medräknat de större aktioner som rapporterats om som artiklar ist
Listen to ”Simon Lindbergs Nyårstal 2020” on Spreaker.
Några av aktionerna som berörs i talet:
Talet i skriftform:
God afton alla som lyssnar! Vi är nu på den sista dagen av det första året på tjugotalet. Det är alltså nu den 31 december år 2020, och det har blivit dags för mig att på sedvanligt maner avsluta året med några ord till er. I viss mån kommer ni känna igen detta nyårstal från tidigare år, då också 2020 varit ett år fullt av radikal nationell kamp, men på många andra vis har också mycket med 2020 varit annorlunda.
Att år 2020 har varit ett annorlunda år tror jag faktiskt att hela det nordiska folket kan intyga, och det alldeles oavsett vilka politiska åsikter man har. Utbrottet av Covid 19, etablissemangets enorma hajp kring viruset och systemets många utlysta restriktioner har givetvis inte heller lämnat Nordiska motståndsrörelsen oberörd. Tvärtom, har också vi genom allt detta ställts inför ett mycket utmanande kampår.
Det tydligaste
En revolutionär rörelse får ingenting gratis. Inget stöd från staten, inga hyllningsreportage i massmedia, ingen ekonomisk uppbackning från människor med inflytande i samhället. Historien visar att för revolutionära rörelser blir detta aktuellt först efter att rörelsen på allvar bekänt färg och visat att man är en spelare värd att satsa på, eller en fruktad fiende som man måste göra eftergifter till. Men vägen dit är lång och krokig och har man väl nått dit är det inte alls säkert att man längre behöver, eller vill ha, någon ”hjälp”.
Trots vårt nuvarande stadium, det vill säga som en vital kamprörelse men utan makt i samhället, är det uppenbart att de som sitter på makten ser på Nordiska motståndsrörelsen som ett allvarligt potentiellt framtida hot. Det finns ett känt uttryck om att man kan ta reda på vem som styr om man tar reda på vem man inte får kritisera. Man kan genom en snarlik metod ta reda på vem som hotar makten genom att ta reda på vem som makten uppfattar som ett hot och
