Skip to content
Förutom filmen ovan har det publicerats ett bildreportage från Nordendagarna, släppts en rapport i två olika delar och författats en personlig reflektion.
Sommarvärmen hade kommit och det var dags att bege sig till platsen där Näste 3 skulle hålla orientering i ett skogsområde i Skåne. Andra sa vid mötet att de minns deras orientering i nionde klass, men själv är jag är för gammal för att minnas om vi ens hade det i grundskolan. Men nu skulle jag ta mig till området, cirka 12 mils cykling med egen packning och utrustning för orienteringen. Cyklingen gick mycket bra och blev aldrig riktigt en börda.
Jag hade beslutat mig för att åka till platsen tidigare, man kan titta på kartor hur mycket man vill, men en karta kan aldrig fullt ut beskriva verkligheten och mina aningar slog in när vägarna till den första tilltänkta samlingsplatsen var avspärrade och bara var öppna några timmar varje vecka. Detta var synd och en läxa för framtiden att arrangören måste reka också på plats och inte enbart kan förlita sig på teknologin.
Reservplatsen var dock inte dålig, tvärtom, en plats precis invid en sjö med vacker utsikt och där jag visste
En skriftlig redogörelse från arrangemanget finns att läsa i två delar; här och här, ett personligt reportage finns att läsa här.
Dag 1
Ledaren välkomnar alla och håller en kort presentation av vad som kan förväntas av dagen.
Barnens tävlingar började med säckhoppning.
Det var inte alltid lätt att hålla sig på fötterna.
Svansleken ledde till många utmattade barn.
Flera svansar tagna.
Pilkastning kom därefter.
Ringkastning var inte det lättaste.
I den sista grenen skulle barnen förflytta sig snabbast möjligt med en sked i munnen balanserandes på en potatis.
Middagen första dagen bjöd på helgrillad gris.
Det fanns en hel del försäljningsbord uppställda under kvällen.
Dag 2
Kökslaget började tidigt under andra dagen med att förbereda den kommande lunchen.
Ledaren framför ett tal om Sverige.
97-åriga Vera Oredsson, som nyligen var uppe i rätten för åsiktsbrott, har fortfarande vad som krä
Under helgen fick jag för första gången delta på Nordendagarna. Först och främst vill jag belysa att själva arrangemanget var oklanderligt och att personerna som anordnat det gjorde ett exemplariskt jobb. Men när jag tänker tillbaka på helgen var det mer enskilda interaktioner och samtal jag kommer att minnas för livet, och de känslorna sammankomsten väckte för mig.
Det är ju ingen hemlighet att det kan vara något stigmatiserande i de flesta sociala sammanhang att kalla sig nationalsocialist. Det gör sådana här tillställningar som stärker gemenskapen i organisationen extra viktiga. På Nordendagarna var det enade familjer och en gemenskap olik någon jag känt tidigare. Jag tror att man med de här åsikterna ofta går runt och känner sig som en bluff i vissa rum, som att man döljer något och som att om det kommit fram till människor i ens omgivning hade det potentiellt förändrat hela deras bild av en, medan i organisationen vet man att alla delar ens livsåskådning och åsikter, därför rel
Årets version av Nordiska motståndsrörelsens publika familjehögtid arrangerades av Näste 5 och genomfördes efter ett händelserikt år, som sammanfattningsvis dels ytterligare svetsat samman organisationens redan befintliga medlemmar – och dels lockat nya skaror till rörelsen – tack vare en just inledd tydlig trend, till största delen bestående av unga entusiaster från en ny generation nationella.
Knappt ett år har gått sedan Nordendagarna 2024 och ett knappt år har förflutit sedan USA genomdrev den ”terrorklassning” av en av världens mest aktiva och framgångsrika nationalsocialistiska organisationer, som den stat i det land där den grundades misslyckats med att försöka förbjuda.
Nytt för i år var tidigareläggandet av detta evenemang till försommaren och nationaldagen, jämfört med som tidigare eftersommaren, samt förlängningen av firandet till två dagar (fredag och lördag), båda med officiella programpunkter, medan själva evenemanget likt tidigare år pågick fram till mitt på sö
Aktivister och sympatisörer samlades mitt på dagen på en lokal löparbana. Efter en genomgång av hur testet skulle gå till och dagen var planerad värmde man upp genom att stretcha och jogga ett varv runt banan. När deltagarna kände sig varma inleddes löpningen. Banan var 400 meter lång, så deltagarna behövde springa sex och ett halvt varv för att nå målet på 2,6 kilometer.
Löpningen var, som alltid, krävande för deltagarna, men samtliga klarade miniminivån och flera blev godkända. Dagens bästa tid blev otroliga 10:07 minuter.
Aktivister på språng.
Efter löpningen förflyttade man sig till ett närliggande utegym där utrustning fanns för att fullfölja resten av testet, vilket fortsatte omgående med inåträckhäv, mer kända som chinups. Även i detta moment klarade samtliga deltagare miniminivån, och de flesta den godkända nivån. Dagens bästa resultat: 20 repetitioner.
Ett godkänt räckhäv.
Nästa moment var armhävningar, vilka utfördes enligt tradition i par, där den ena höll nä
Denna traditionella bilkulturfest drog tusentals entusiaster från hela landet, och även i år valde aktivisterna att delta för att sprida sina budskap till allmänheten. Cruisingen skulle starta klockan 17:00, och vädret var idealt för utomhusaktivitet – strålande sol och en temperatur på cirka 18 grader.
Redan vid 14-tiden började aktivisterna att förbereda sig. De satte upp flera banderoller över E6 med tydliga budskap som ”STOPPA FOLKUTBYTET” och ”MOTSTÅNDSRÖRELSEN.SE”. Detta var ett medvetet försök att väcka debatt och få förbipasserande att reflektera över aktuella samhällsfrågor.
När banderollerna var på plats tog man en paus för att åka till den lokala motorklubben som arrangerade cruisingen. Där samlades många bilentusiaster, och aktivisterna passade på att äta något samt att beundra de många deltagande bilarna. Det var en varierad uppsättning – från nyare modeller till äldre, välpolerade amerikanska muskelbilar samt rostiga, nedsänkta så kallad
I dagens samhälle har det fria ordet blivit det största hotet mot staten. Gummiparagrafen HMF agerar som ett slags åsiktsförbud och medan vi får uppleva repression på grund av våra åsikter som egentligen ska vara grundlagsskyddade, skriver fjollan Kevin Johansson en insändare i Oskarhamns-nytt hur det han kallar för nynazism – alltså skällsord för den nationalsocialistiska ideologin som vi förfäktar – måste sättas stopp för, den ska bekämpas genom det som han kallar för ”kraft, mod och medmänsklighet”.
Vi som är aktiva på gatan vet om hur det brukar gå med sådana som beter sig som Johansson gör i denna insändare, antingen går de förbi och vågar inte ens göra ögonkontakt eller så försöker de ge sig på oss fysiskt – vilket resulterar i att vi nyttjar vår lagstadgade rätt till nödvärn och tillrättavisar personen eller att de flyr med svansen mellan benen. Så när Johansson i slutet av artikeln skriver ”mot våldet” menar han alltså då att han är
Det ’brott’ den åtalade stod inför rätta för bestod i en kommentar som hon skrev på webbplatsen Nordfront.se år 2022. Det var den rättshaveristiska gruppen Juridikfronten som anmälde inlägget, en grupp som ligger bakom en stor andel av de anmälningar om hets mot folkgrupp som görs i Sverige.
Deras agerande visar tydligt att det i fall som detta sällan handlar om att någon faktiskt känt sig kränkt eller hotad, utan snarare om att lagen används som ett offentligt finansierat maktmedel riktat mot nationell opposition.
Kommentaren i sig anses av folkförrädiska element vara nedsättande mot araber, afrikaner samt mot personer som inte är heterosexuella. Oredsson hade påstått att rasfrämlingar förstör vår kultur genom rasblandning och kriminalitet, samt att homolobbyns moralfördärv sänker mänskligheten till en bottennivå.
Uttalandet var en del av en betydligt längre politisk reflektion, skriven som ett svar på en artikel i det numera avskaffade kommentarsfältet på nyh
Som ett tecken från ovan möttes kamraterna av kraftig blåst, en mulen himmel och annalkande regn när man anlände till staden. Med fanor och banderoll i högsta hugg tågade man nedför stadens gator tills man anlände till Fristadstorget, som för tillfället var belamrat med diverse tält och en stor scen framför stadshuset. Stadens alldeles egna Pridejippo var i full gång, vilket hade dragit till sig alla möjliga märkliga människor.
Mitt i smeten ställde kamraterna upp, vilket självklart irriterade de som i vanliga fall skriker om ”allas lika värde” och hur de ”älskar olika”; annorlunda åsikter var dock inte något som uppskattades.
Vissa Eskilstunabor hade sannolikt varit på kurs i Nyköping och började skramla med sina nycklar i protest mot att människor som värnade familjen fick lov att vistas på platsen. Vilsna småflickor som virat in sig i konstiga flaggor ställde sig också framför banderollen i tron att detta skulle förarga nationalsocialisterna, samtidigt som detta blev ett e
Vid en naturskön plats centralt belägen i Nästet samlades kamrater inför ett sedvanligt månadsmöte. Denna gång låg dock inte huvudfokus på själva mötet, utan på det fysiska test för aktivister som organisationen anordnar flera gånger om året. Testet är ett viktigt inslag i verksamheten då det syftar till att säkerställa att aktivisterna håller en god fysisk standard för att kunna utföra sitt uppdrag effektivt.
Majoriteten av gruppen slog upp basläger vid en närliggande grillplats. Snabbt delade man upp sig – vissa stannade kvar vid lägret med uppdraget att tända grillkolen och förbereda mat samt mötesplatsen, medan andra begav sig ut för att inspektera löparbanan och övriga delar av testområdet. Dessa kontroller var avgörande för att säkerställa att banan höll rätt mått och att övrig utrustning, som stänger för pullups, var i korrekt skick och uppfyllde alla krav.
Alla grenar i testet fanns noggrant beskrivna i en nytryckt pamflett som delades ut på plats. Där kunde deltagarn
Marschen började mot Speakers Corner i centrala Växjö där man kunde beskåda motståndsmän ställa upp med två fanor och flertalet flygbladsutdelare i korsningen. Detta råkade vara en av Växjös ”Prideveckor” och därmed kunde det tyvärr beskådas en hel del obehagliga flaggor.
Det kom förbi en del sympatiska män och kvinnor som tog emot flygblad och samtalade med motståndsmännen, det fanns även de som gjorde en tumme upp eller log mot nationalsocialisterna. Det fanns även de på plats med grava psykiska sjukdomar som bar sina sjukdomar på utsidan istället för att hålla dem för sig själva, något som resten av samhället tyvärr måste stå ut med enligt de förtryckarlagar som vi har i Sverige.
Även om många tyckte om Motståndsrörelsens närvaro fanns det de som totalt saknade konsekvenstänk eller ens något så simpelt som att uppföra sig som vanliga människor. Vissa försökte till och med fysiskt ge sig på kamrater men misslyckades totalt och flydde från platsen med sva
En skriftlig redogörelse från dagen finns att läsa här, ett personligt reportage finns att läsa här , samt att en film från dagen publicerades igår.
Det tog inte många sekunder innan våldsmonopolet var på plats.
Uppställning inför avmarsch.
Nationalsocialism! Folkgemenskap!
En ful röding som höll till vid sossarnas första maj-firande.
En av hundratals personer som ville föreviga händelsen med kameran.
Tåget passerar Norrmalmstorg.
Intill Sergels torg och Åhléns vid Drottninggatan.
Tåget går vidare för att ställa upp ovanför Sergels torg.
Några rasfrämlingar som gissningsvis är fundersamma över budskapet för dagen.
Kommunisterna informeras om att deras första maj-tal får vänta.
Fullt rimlig beväpning för ändamålet enligt staten.
Nordiska motståndsrörelsens ledare Fredrik Vejdeland håller tal om de 50 år som Sverige officiellt har varit en mångkultur.
Under min tid som ledare i Nordiska motståndsrörelsen har jag strävat mot att den nationella sfären ska hålla en så enad front som möjligt. Av erfarenhet har jag lärt mig att om man brottas med grisen blir man själv smutsig, och det är inte något som gynnar någon part i den nationella rörelsen.
Dessutom vill jag inte att svenskar som börjar intressera sig för nationalsocialism eller nationalism kommer in i en miljö där de ser att företrädare beter sig som småpåvar, som intrigerar mot andra och inte kan enas om grundläggande gemensamma mål.
Nationella företrädare med en ansvarskänsla för den opposition de är en del av förstår givetvis att systemet vill ha intriger och drama inom rörelsen i syfte att kunna spela ut grupper mot varandra och skapa splittring. Min uppfattning är emellertid dessbättre att de flesta nationella inte längre vill lägga onödiga resurser på att motarbeta varandra utan att fokusera på kampen för vårt folks överlevnad.
Det betyder naturligtvis inte att vi a
Lördagen bjöd på strålande sol denna vårdag när aktivister och medlemmar begav sig in mot de centrala delarna av Uppsala, där man ställde upp på Stortorget med fanor och en banderoll. Det fina vädret hade lockat ut många fler än bara motståndsmän. Även politiker var i staden och stora grupper med studenter rörde sig tydligen runtom i staden för något slags jippo med konstiga dräkter och musik.
Omgående stötte man på en hetsig rasfrämlingstant som blev kränkt av dagens budskap på banderollen, och menade att det var Sveriges fel att hon inte var i sitt land då det skickats vapen dit för att föras krig. Vidare påstod hon att hon var precis lika mycket svensk som det svenska folket, då hon faktiskt hade svenskt medborgarskap, och det kunde minsann ingen ta ifrån henne. Det ska vi nog bli två om, tänkte kamraterna.
Det som var utmärkande för dagen till en början var hur ovanligt många människor det var som var intresserade av att ha en riktig diskussion och hur mycket
