Skip to content
Bland de ämnen som diskuteras är Israels vara eller icke-vara, judisk makt i allmänhet, Sveriges problem med mångkultur, censur och att nå folk online i ett censurerat internetlandskap.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nordfront.se.
Nordatlantiska fördragsorganisationen, eller Nato, är institutionellt en antivit och familjefientlig organisation. Detta vill riksdagens politiker, inklusive SD, tvinga på folket över deras huvuden.
Efter apokalypsen 1945 har som bekant en rad globala organisationer bildats med syfte att upprätthålla och expandera den totalitära liberalismen. En av de tidigaste organisationer som bildades i detta syfte var krigsalliansen ”Nordatlantiska fördragsorganisationen”, eller Nato, som kan ses som globalismens militära gren.
Förutom att försäkra att Washington alltid har internationellt stöd för sina militära kampanjer är Nato som institution uttalat antivit och uttryckligen dedikerad till ”raslig rättvisa” för rasfrämlingar som bor i vita länder. Redan 1999 författade Nato rapporter där man skyller en rad moderna problem på nationalister och varnar för nationalismens inflytande.
Under 2023 höll krigsalliansen
Artikeln publicerades ursprungligen på Nordfront.se.
Det talas mycket i våra led om revolution. Vi ska ta makten och befria Norden. Nordisk revolution – utan pardon! Men det talas inte lika ofta om hur vi nationalsocialister ska kunna befria Norden. Vi har utsatts för massiv repression från både systemet och IT-jättarna som kraftigt decimerat vår förmåga att nå ut och växa.
I en artikel på Nordfront berörde Max Rosenfors denna fråga [Artikeln bemöttes också av Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg och går att läsa här]. ”Är det ingen som har en plan?”, undrade Rosenfors i en ganska defaitistisk anda och menade att den nya, totala censuren är tämligen hopplös och svår att se förbi.
Jag tänkte i denna artikel delge mina tankar i ämnet. Detta är ingen ”officiell plan” för ett maktövertagande eller någon strategi som antagits av någon särskild grupp eller organisation. Det är istället bara just hur jag själv föreställer mig att en befrielse av Norden kanske kan gå till
Den första dagen inleddes med att man samlades på en restaurang i Jokkmokk för att äta en gemensam lunch och få magarna fyllda inför den långa vandringen. Sällskapet som skulle vandra bestod av sympatisörer, aktivister och medlemmar.
Målet för utflykten var bergstoppen Skierfe, som ligger i utkanten av sydöstra Sarek, och tanken var att ge dem som är oerfarna fjällvandrare ett smakprov på en Sarek-vandring, då Skierfe jämförelsevis med många andra turer i området är en ganska simpel vandring.
Efter att sällskapet packat magarna fulla med mat hoppade man in i bilarna igen för att bege sig till Sitoälvsbron, som markerar startpunkten för vandringen. När man närmade sig bron började fjällens vidunderliga snötäckta toppar torna upp sig vid horisonten, och väckte vandringslusten hos de bilburna nationalsocialisterna.
När man parkerat bilarna var det bara att spänna på sig den tunga packningen och börja traska framåt i rask takt, då en lång vandring väntade innan det var dags att sl
Dagen inleddes med att man samlades vid en idrottsanläggning i Skellefteå för att genomföra den första delen av aktivisttestet, som var löpningen. De flesta som deltog var aktivister, men även en del medlemmar och aspirerande aktivister deltog. Löpningen gick bra och flera klarade denna del av testet med god marginal.
Daniel Olofsson ansvarade för resultaträkningen
Efter att man pustat ut lite begav man sig till ett närliggande utegym i naturskön miljö för att genomföra de resterande övningarna i aktivisttestet.
Pull-ups
Sit-ups
Ryggresningar
Armhävningar
Jämfotahopp
Efter att aktivisttestet var avklarat begav man sig till en samlingslokal där man höll ett månadsmöte. Under mötet utnämndes Simon Holmqvist av nästeschef Daniel Byström till månadens kämpe, med hans fantastiska insats som talare under 1 maj i Sundsvall som den främsta motiveringen.
Efter månadsmötet bjöds det på grillat till middag, innan det v
Man samlades tidigt på dagen på en kamrats gård utanför Luleå, som aktiviteten sedan utgick ifrån. Planen var att åka skidor i ospårad terräng genom skogen för att så småningom hitta en lämplig plats att bygga bivacker på. De som inte hade skidor spände istället på sig snöskor. Samtidigt begav sig medlemmar som bor längre söderut i nästet ut på en lättare dagstur i sitt närområde.
Inledningsvis var vädret mycket angenämt och skidturen följdes av strålande solsken. Det var bitvis ganska tungt att forcera sig fram genom djupsnön, och med smärre missöden som snubblande över dolda grenar och skidspännen som krånglade, men överlag gick det hela ganska smidigt.
Så småningom anlände man till en öppen yta i skogen som ansågs lämplig, varefter man beslutade att slå läger där. Tanken var att man skulle bygga bivacker genom att skotta upp snöhögar som skulle grävas till grottor man kan sova i och som utgick från en cirkel i vars mitt en lägereld skulle placeras. Det var
Man samlades först på industri- och handelsområdet Storheden i Luleå kring lunchtid för att hålla en banderollaktion för de helgshoppande bilisterna. Vädergudarna tycks ha velat bjuda motståndsmännen på en prövning då termometern på vägen dit stod på -22°C. För norrbottningar är detta väder inget speciellt märkvärdigt, men man kunde snabbt konstatera att det blev väldigt kallt att stå stilla och hålla i fanstänger och en banderoll under en längre tid under rådande förutsättningar. Trots detta höll kamraterna humöret på topp, och mer än en gång upprepades som ett mantra att ”en motståndsman fryser inte”.
Nyfikna skoteråkare
Aktiviteten förflöt bra och banderollen sågs av många bilister som trotsade kylan för att fylla sina shoppingbegär. Även en och annan skoteråkare passerade och fick ta del av budskapet. Så småningom anlände en polisbil till platsen. Deras närvaro blev dock mycket kortvarig då de endast snabbt gick fram och konstaterade att inget lagbrott har beg
Efter att gästerna trillat in, en efter en, från nästets långväga avkrokar, kom gästerna snabbt tillrätta med julfika och fick kära återseenden av folk som inte synts till på nästets sammankomster på länge, samt nya bekantskaper och nyligen anslutna som man fick lära känna.
Andreas Holmvall lastar på med julmat.
Ganska snart var julbordet färdigdukat av den intensivt arbetande köksgruppen, som bjöd gästerna på de flesta delikatesser man kan tänkas finna på ett traditionellt julbord, i vanlig ordning. Såklart fanns norrländsk julblöta representerad på bordet, vilken kommit att bli en favoriträtt hos många i nästet på julbordet.
Köksgruppen kunde notera att de lyckats med att göra maten mycket välsmakande, då många gick tillbaka både en och två gånger för att fylla på tallrikarna, och risken för matkoma var överhängande.
När gästernas magsäckar fyllts till bristningsgränsen och det hade dukats av, satt man och samtalade med sina bordskamrater till tonerna av stämningsfull jul
Tidigt på morgonen, lördagen den 12 november, begav sig medlemmar och aktivister från Näste 6 till Arvidsjaurs kommun för att ägna det nästkommande dygnet åt en vildmarksvandring i lågfjället Vittjokks naturreservat. Med sig hade man även långväga besök från England av en sympatisör som rest hela vägen till Norrbotten för att deltaga på aktiviteten.
Några av de många renar man såg efter vägen när man närmade sig slutdestinationen.
När sällskapet anlänt till platsen och påbörjat vandringen fick man ganska snabbt insikt om att man kommer möta utmaningar under äventyret, då landskapet utgjordes av branta berg, djup skog och förrädiska myrmarker som alla måste traverseras under vandringen. I synnerhet då det snabbt fastslogs av ett enigt sällskap att de anlagda vandringslederna och stigarna på området endast lämpar sig för mesar och stockholmare, och att man därför istället skulle färdas genom ospårad terräng.
Man fick stanna upp ett antal gånger för att säkerställa att navigering
Lördagen den 29 oktober samlades medlemmar och aktivister ur Näste 6 för ett månadsmöte i Luleå. Under mötet planerades framtida aktiviteter och man välkomnade även en ny kamrat till gemenskapen i nästet. Efter mötets avslutande dukade nästets eminenta kockar upp en välbehövlig måltid bestående av en rätt med tonfisk.
När alla var mätta och belåtna begav sig några av deltagarna vidare för en banderollaktion vid Storhedens handelsområde.
Väl på plats överraskades gruppen av den positiva responsen aktiviteten alstrade och efter en stund var det svårt att hålla räkningen på alla tummar upp och positiva utspel från de förbipasserande.
Trots det kalla och blåsiga vädret avslutades aktiviteten med humöret på topp och förhoppningsvis blev Luleå lite mer nationalsocialistiskt.
Efter att dagen inletts med ett månadsmöte så bjöds det på smörgåstårta, dagen till ära, som var mycket uppskattad. Den uppskattades även av medlemmar som vanligtvis hyser stark avsmak inför maträtten, vilket torde ge nästets kock ett toppbetyg.
Efter att smörgåstårtan blivit uppslukad och man haft trevliga samtal till några koppar kaffe blev det dags för en fotokurs som hölls av en medlem. Denne hade försökt hålla materialet så grundläggande som möjligt, och endast tagit med den kunskap som sågs mest nödvändig för folk som har ett intresse av att seriöst fördjupa sig i fotografering.
Genomgången kretsade kring fotografering med systemkamera och bildredigering, och förhoppningen var att medlemmar som inte är vana vid fotografering gick därifrån lite klokare och med nya idéer om hur man ska ta bilder till exempelvis kamprapporter och artiklar. Den avslutande delen av genomgången ägnades åt att visa hur man redigerar bilder i Photoshop på ett enkelt sätt.
Flera av åhörar
Aktivister, medlemmar och sympatisörer från Näste 6 samlades dagen till ära på kyrkogården i den lilla norrbottniska orten Morjärv, där en grav tillhörandes en Finlandsfrivillig skulle ligga.
Mannen i fråga hette Per Gustaf Carlsson och tillhörde den ärorika skara krigare som, när statsmakten i Sverige valde att svika sitt brödrafolk i Finland, valde att frivilligt kasta sig in i försvaret av Norden mot Sovjets röda horder. Redo och beredd att offra blod och liv för denna sak.
Det blev också fallet, då han den 2 mars 1940 blev svårt skadad bakom den sovjetiska frontlinjen vid Märkejärvi. Då hans kamrater inte hade möjlighet att ta honom med sig fick han gå en grym död till mötes, varefter hans viloplats fick bli en massgrav. Det skulle dröja ända till år 1960 innan hans kropp kunde identifieras och föras till den sista vilan i sin hemby, Morjärv.
Idag bär hans grav ett minnesmärke över hans heroiska offer, med texten ”Per Gustaf Carlsson gav sitt liv för Nordens frihet
För att beskriva ett problem som finns inom den nationella sfären, tänkte jag använda mig av en klichéartad liknelse som vi i detta fall kan kalla för “det nationella isberget”. Det lilla som kan betraktas ovan ytan består av den andel nationella som är organiserade och aktivt kämpar för folkets överlevnad. Men under ytan vilar en mycket större massa, isolerade från att synas av dem som befinner sig ovan. Hade hela isberget dragits upp ur djupet och visat sig som en enhet hade det visat sig mäktigt och lämnat ett betydligt kraftigare intryck hos betraktaren.
Modell av det nationella isberget.
Var vill jag då komma med detta? Jo, den massa av nationella som befinner sig “under ytan” känner sig som en del av isberget och dess storhet, men är i själva verket fullständigt osynliga och irrelevanta i fråga om att lämna ett avtryck. Dessa nationella jag talar om är de som inte organiserar sig av olika anledningar och ofta inte ens gör något på ett individuellt plan. I de fall där ren fe
Lördagen den 26:e mars begav sig medlemmar och aktivister från Näste 6 ut för att trotsa kylan och spendera natten i skogen. Med sig hade ett par av deltagarna sina barn, som för första gången skulle få prova på att övernatta i tält under vintern.
Målet för utflykten var att ge sig in i Snöbergets naturreservat och nå toppen av sagda berg. Med sig hade man två pulkor främst innehållandes ett större militärtält med tillhörande kamin, och massvis av ved. Då dessa var tvungna att dras för hand, mestadels i uppförsbacke, bjöd det på hårda prövningar för dem vars lott det blev att likt brukshästar släpa på dessa genom hela vandringen.
En annan prövning som hela sällskapet bjöds på var snömängden, som förvisso var relativt låg jämfört med tidigare år men begränsade mobiliteten och vägvalen kraftigt. Som salt i såren bjöd naturens makter på ett kraftigt omväxlande väder där snålblåst var det mest återkommande fenomenet. Inget av detta påverkade det goda humöret hos kamraterna, som i
Aktivister och medlemmar begav sig tidigt på morgonen till lokalen för att hinna med alla förberedelser innan gästerna anlände. Kökslaget arbetade febrilt med att få den kopiösa mängden julmat lagad, medan andra dukade i ordning och dekorerade lokalen.
När det mesta hade blivit färdigställt och övriga nästeskamrater anlänt, så passade man på att hålla ett månadsmöte. Strax efter att det avslutats så började gästerna trilla in en efter en och trevliga samtal fördes medan man drack glögg och väntade på att övriga skulle anlända.
När den sista bilen slutligen anlänt så hade en omfattande hunger hunnit byggas upp bland de väntande, som ytterligare förstärktes av de ljuva dofter som emanerade ur köket. När det så slutligen utannonserades att det var dags att inmundiga maten, möttes detta av stor glädje från sällskapet.
Ingen blev nog besviken på utbudet av mat, då inga utgifter besparats och julbordet innehöll allt man kan tänkas önska sig på ett julbord, inklusive den obli
