Skip to content
Aktivister och medlemmar begav sig tidigt på morgonen till lokalen för att hinna med alla förberedelser innan gästerna anlände. Kökslaget arbetade febrilt med att få den kopiösa mängden julmat lagad, medan andra dukade i ordning och dekorerade lokalen.
När det mesta hade blivit färdigställt och övriga nästeskamrater anlänt, så passade man på att hålla ett månadsmöte. Strax efter att det avslutats så började gästerna trilla in en efter en och trevliga samtal fördes medan man drack glögg och väntade på att övriga skulle anlända.
När den sista bilen slutligen anlänt så hade en omfattande hunger hunnit byggas upp bland de väntande, som ytterligare förstärktes av de ljuva dofter som emanerade ur köket. När det så slutligen utannonserades att det var dags att inmundiga maten, möttes detta av stor glädje från sällskapet.
Ingen blev nog besviken på utbudet av mat, då inga utgifter besparats och julbordet innehöll allt man kan tänkas önska sig på ett julbord, inklusive den obli
Målet med aktionen var att sprida ett sunt julbudskap till folket, i kontrast till den ytliga materialism och köpångest som annars kännetecknar julen för de flesta människorna av idag. Därför valde man att ta med en banderoll med texten ”Älska ditt folk!” för att ge en tankeställare åt konsumenterna om vad man borde lägga sin energi på istället.
Med sig hade man också kaffe och glögg som ställdes på ett bord för att bjuda förbipasserande på, och önska en god jul. Man valde att ställa sig på en bro på området Storheden då det är samlingspunkten för regionens storshoppare och där de stora butikerna finns. Resultatet blev att det blev en oupphörlig ström av bilar som fick ta del av budskapet. Långa bilköer tillhör det ovanliga i Norrbotten, bör påpekas.
Konsumenter på väg att tillbedja sina materialistiska gudar.
Aktionen gick väldigt smidigt och lugnt till de första timmarna, men budskapet om att älska ditt folk verkar inte falla alla i smaken, speciellt systemla
Hej Andreas! Skulle du inledningsvis vilja vara så vänlig att berätta lite om dig själv för den som är obekant med ämnet?
Jo visst kan jag det! Mitt namn är Andreas Holmvall, jag är 36 år gammal, gift och har tre barn. Inbiten norrbottning som älskar skog och natur. Lite av en datanörd är jag med, intresserad av media och design.
Om vi ser till ditt engagemang inom rörelsen, skulle du kunna berätta lite om dina ansvarsområden och roller inom organisationen?
Först och främst så är jag en aktivist vilket innebär att jag håller en väldigt hög aktivitetsnivå. Det mesta av det arbetet för min del består av olika mediaprojekt, men jag försöker också närvara på så många offentliga aktiviteter som möjligt. Utöver den rollen så driver jag också en podcast som heter Nordic Frontier, en engelskspråkig podcast för rörelsen. Jag tillhör ledningen för Näste 6 och blev nyligen ansvarig för Motståndsrörelsens mediagrupp.
Stolt fanbärare under en broaktion.
Hur såg din resa in i Motstånd
Först på dagordningen var att aktivisterna gemensamt utförde en banderollaktion med två medhavda banderoller som hängdes från en bro i båda körriktningarna. Budskapen som förmedlades var ”Älska ditt folk!” samt ”Vita arbetare byggde detta land – vita arbetare kan ta tillbaka detta land!”.
Aktionen var mycket lyckad och bemöttes positivt av många bilister som tutade och gjorde tummen upp, och ett flertal nyfikna förbipasserande ställde frågor och pratade med aktivisterna under trevliga förhållanden.
Aktivisterna hade medtagit ett antal grönfärgade rökutvecklare som var mycket effektiva i att tilldra sig uppmärksamhet för aktionen. Detta uppmärksammades också av den lokala poliskåren som snabbt skickade ut en patrullbil till platsen. Snart anslöt sig ytterligare en polisbil vilket gav den samlade styrkan mod att individuellt gå fram till samtliga närvarande aktivister och be dessa att identifiera sig själva, samt ställa frågor grundade på hörsägen
Planen var att alla skulle vara på plats tidigt och redo för månadsmötet som skulle starta när klockan slagit 12. Dessa planer grusades ganska snabbt när platsens avlägsenhet och svåråtkomlighet blivit uppenbar för de olika bilburna sällskapen som under växande frustration försökte navigera längs ett myller av snirkliga grusvägar, djupt inne i skogen, med hjälp av GPS och kartor sökandes efter platser som i vissa fall inte ens var utmarkerade på kartor. De förvirrande vägarna gjorde att det inte ens var helt enkelt för personer som tidigare besökt platsen att hitta fram i tid.
Målet var att alla skulle ta sig till foten av berget Vithatten, och den gård som är belägen där. Detta berg har länge varit föremål för lokala sägner och skrock. Berget i allmänhet, och gården vid dess fot i synnerhet, sägs vara kraftigt hemsökt av spöken. Detta i kombination med den oerhört vackra utsikten från toppen har gjort det till en populär plats att besöka och det har till och med skrivits böcker om
Här kan du läsa rapporten från veckan. Nedan följer ett bildreportage med helt fantastiska bilder från media-gruppen med såväl tidigare opublicerade bilder som sådana som redan har lagts ut i olika sammanhang.
Förra året vandrade kamrater från Näste 4 och Näste 6 in i Sarek för att bestiga Sarektjåkkå, Sveriges näst högsta berg efter Kebnekaise. En kraftig storm satte dock stopp för dessa planer.
I år gjordes därför ett nytt och mer lyckat försök! Den här gången var också kamrater från Näste 1 med på vandringen som varade i fem dagar.
Precis som förra året utgick man från Suorvadammen i Stora Sjöfallets nationalpark. Andra dagen tog man sig in i Sareks östra delar och slog läger närmare Sarektjåkkå än året innan.
På den tredje dagen, tisdagen den 24 augusti, tog aktivisterna sikte mot två av Sarektjåkkås fyra toppar. Efter att ha vandrat i dalen till berget Sarekvárásj, som ligger mitt i dalen och har en stor sjö bredvid sig, vek man förbi några mindre berg och upp längs Sarektjåkkås nordöstra sida.
I takt med att sällskapet klättrade uppåt möttes man först av allt vackrare utsikt, innan man kom till den höjd där bergstoppen var täckt av moln och sikten blev sämre
Efter att siste man anlänt påbörjades marschen ut efter skogsstigar och ganska snart anslöt sig många bromsar som surrade obönhörligen och gav sig på större delen av sällskapet.
En faktor som bidrog till att göra vandringen extra utmanande var det mycket varma vädret som maximalt uppgick till 27 grader (i skuggan) under dagen i den bländande solens sken. Detta väder är inget som faller särskilt många norrbottningar i smaken och det blev ganska kämpigt för en del. Mycket av det medhavda vattnet dracks upp under vandringen.
Några timmars vandring senare nådde sällskapet det berg som var den huvudsakliga destinationen för färden. Berget föreföll vara mycket brant, varvid vissa ur sällskapet vandrade runt det med barnen i släptåg för att hitta en enkel väg att bestiga det på, medan andra i sällskapet trotsade branterna och klättrade upp för dessa med full packning.
Bestigningen påbörjas.
Efter att hela sällskapet åter sammanstrålat på toppen togs en välbehövlig paus där medhavd
Lördagen den 6:e februari genomförde Näste 6 en blixtaktion i Luleå.
Under veckan innan aktionen hade aktivister ur kampgrupp 601 gjort en för aktionen unik banderoll. Tanken var att norrlänningarna skulle upplysas om det pågående folkmordet på vårt folk och det passande budskapet ”Mångkultur=Folkmord” blev därför budskapet som prydde banderollen.
När de revolutionära kämparna närmade sig Luleå under lördagen i snörök och vinterkyla öppnade sig plötslig de snötyngda molnen och solens strålar började sakta värma upp denna kalla del av Norrbotten.
En mindre trupp av Näste 6:s kader intog så Luleås centrum med banderoll och fanbärare. Luleås centrum har passande nog en liten scen och när truppen ställt upp tog gruppchef David Nilsson denna scen i besittning och genomförde ett informativt och kraftfullt tal om hur vårt folk lider under mångkulturens tunga ok.
På morgonen lördagen den 25:e oktober samlades medlemmar, familjemedlemmar och sympatisörer i Boden för att gemensamt utföra en vandring i vacker norrbottnisk natur.
Målet för dagen var att vandra i Storhuvudets naturreservat och bestiga ett av reservatets bergstoppar. Platsen valdes för att det är ett av Norrbottens artrikaste områden som länge varit förskonat från att stympas av skogsindustrin, med resultatet att många av träden har hundratals år på nacken och får leva och dö som en del av det naturliga kretsloppet. Storhuvudet är därmed en av ett fåtal och minskande platser som finns kvar där man kan uppleva en äkta och välmående nordisk natur. Naturreservatet saknar också stigar och byggnader, vilket förhöjer upplevelsen av att känna sig frånkopplad från den moderna så kallade civilisationen.
Färden mot reservatet inleddes med bil från staden. När man började närma sig målet så blev underlaget väldigt svårframkomligt då det rörde sig om smala skogsvägar täckta
Man samlades hos en kamrat klockan 09:00 på morgonen och hade ett kort informations- och planeringsmöte med barnen om vad dagen hade till ära. Man började med en kortare kanottur för att därefter stiga i land och påbörja vandringen. Sällskapet gick i cirka 1½ timme i kuperad terräng tills man anlände till den planerade platsen man tidigare valt ut.
Aktivister i kanot.
Väl på plats så diskuterades mycket kamrater emellan om allt mellan himmel och jord medan barnen lekte i periferin. Även praktiska saker lärdes ut till barnen som till exempel vikten att vara sparsam med vattnet utifall ett nödfall skulle uppstå, samt vikten av att hålla koll på sina saker under en vandring, med mera.
Vyn från lägerplasten.
När maten och kaffet hade förtärts så var det dags att börja gå hemåt, man märkte att barnen hade det lite kämpigare nu då en del av dem hade ett sämre humör på vägen tillbaka. Det måste tagit mycket energi av att springa som orkaner runt lägret!
Nordbon och dess barn ha
Sällskapet tog de första stegen ut i Laponias vildmarker på eftermiddagen 12/08. De första kilometerna kantades av svår terräng och mygg, men stämningen var trots det förväntansfull och vädret trots allt vackert. Martin Saxlind skriver om händelseförloppet här.
En av färdens första vyer och ett smakprov av vad som väntade.
Uppställda och redo!
Första dagens vandring var snabbt över då den börjat så sent. Man slog således läger på en upphöjd plats strax under trädgränsen i stora sjöfallets nationalpark.
Vy från lägerplatsen tidigt nästa morgon.
Vy över lägerplatsen och det dimhöljda berg som vakade över den.
Andra dagens vandring inleddes med ett sällsamt omen i form av en nyfiken räv som oblygt strosade runt lägret under tiden man packade ihop detsamma. Den lät sig matas med torkat kött och kom mycket nära, som bilderna visar.
Slugt tassade den runt.
”Jag ser dig.”
Alla häpnades över besökarens oskygga manér.
Den drog sig inte ens för att läg
Lördagen den 11 juni var det månadsmöte i Näste 6. Detta möte blev lite ovanligt då det genomfördes utomhus tillsammans med ett föredrag och en skogsövernattning.
Utanför Skellefteå ligger ett naturområde som kallas Havsvågen. Detta är känt för sitt stora klapperstensfält. Detta område som är ungefär en hektar stort bildades för flera tusen år sedan när havsytan var här uppe. När inlandsisen låg över norra Europa pressades jordytan ner och bränningarna på strandkanten spolade bort finare material vilket lämnade de större stenarna som man nu ser här.
Man har även funnit fornlämningar i klapperstensfältet, några märkliga gropar och en så kallad stenugn. I stenugnen har man kanske rökt kött men vad groparna använts för vet man väldigt lite om, möjligtvis användes de som ett slags förråd.
Uppe vid detta klapperstensfält finns även en liten grillstuga där det planerades att Martin Saxlind skulle hålla ett föredrag om självförsvar. Problemet är bara att det inte finns någon
Lördagen den 9 maj anordnade Nordiska motståndsrörelsens sjätte näste ett månadsmöte i Västerbotten.
Medan ett gäng aktivister och medlemmar förberedde bland annat en måltid och ett föredrag åkte de andra till ett öppet fält för att träna olika typer av kampsport.
Efter en kortare uppvärmning inleddes träningen på riktigt. Bland annat övades det på boxning och hur man ska försvara sig mot angripare beväpnade med kniv.
Träningen var stundtals hård. Blodvite uppstod vid ett tillfälle och en viss radioprofil blev rentav knockad av en något äldre herre som är högt uppsatt inom Motståndsrörelsens svenska riksstruktur.
Efter den fysiska aktiviteten bar det av till samlingslokalen där det förutom en väldigt lyckad måltid som vanligt bjöds på många trevliga, roliga och intressanta samtal.
Därefter höll Simon Holmqvist ett mycket intressant föredrag om olika familjestrukturer, till viss del baserat på hans eminenta artikel i ämnet.
Föredraget handlade om hur de na
Just den här gången inföll månadsmötet under påskafton men det hindrade givetvis inte Norrlands frihetskämpar från att samlas. Medlemmarna träffades i en, för dagens aktiviteter, lämplig lokal och under detta månadsmöte diskuterades många kommande projekt och nya planer tog form.
Efter det uttömmande månadsmötet tränade deltagarna på hur man tar hand om oskadliggjorda kamrater och förflyttar dessa till säkerhet. Olika tekniker för detta övades och trots att det kan vara både tungt och svårt lyckades alla deltagare flytta på sina ”medvetslösa” kamrater.
Nästa punkt på dagordningen var spökboll vilket visade sig ha gett goda resultat från föregående månadsmöte. Efter ett intensivt och lärorikt pass var det dags för träning med kniv efter den ryska modellen och några ronder boxning. Dagen avslutades med att gruppchef David Nilsson provade att bli sprayad med försvarsspray.
Nöjda med dagen kunde deltagarna återgå till påskfirandet, hur David Nilsson upplevde avslutn
