Media, politiker och kändisar i Sverige, ja alltså hela etablissemanget, talar inte allt för sällan om den brist på ”demokrati” som råder i många andra länder. De pratar fördömande om totalitära stater och medborgare som inte får tycka och tänka som de vill, om opposition mot de sittande regimerna som behandlas nesligt och om polis som med våld slår tillbaka folkliga protester och granskande journalister. Vi hör det om Ryssland, Syrien, Venezuela, Iran och Kina, liksom vi hörde det förut om exempelvis Libyen och Irak.
Den här artikeln ska inte redogöra för förhållandena i ovanstående stater eller överhuvudtaget resonera kring sanningshalten i etablissemangets rapportering gällande dessa. Istället ska vi titta på hur läget ser ut i Sverige. Det här landet är nämligen inte i närheten så frihetligt som systemet vill ge sken av. Dina fri- och rättigheter som oliktänkande svensk medborgare är rejält decimerade.
De senaste åren har nämligen den svenska yttrandefriheten begränsats allt mer. I detta nu diskuteras det kring hur både förenings- och demonstrationsfriheten ska kunna inskränkas. De som drabbas och märker av det är såklart de som går emot staten och etablissemanget – de oppositionella svenskarna.
Sverige av idag är ett globalistiskt land. Etablissemanget utgörs av globalister från media till politiker. Sveriges grundlagar är till och med omskrivna för att passa globalisterna genom att det exempelvis sedan flera år tillbaka är inskrivet att vi ska vara ett mångkulturellt land och medlemmar i EU. Oppositionen utgörs således inte av vare sig moderater eller vänsterpartister, som snarare båda kan sägas vara den andra sidan av samma mynt som Socialdemokraterna och de övriga partierna i riksdagen. Oppositionen utgörs istället av anti-globalisterna – alltså nationalisterna.
Jag ska i denna artikel gå in på några praktiska exempel gällande hur folkets fri- och rättigheter inskränks allt mer i Sverige. Mot nationalister i allmänhet och mot de som är engagerade i det mest radikala nationella alternativet, Nordiska motståndsrörelsen, i synnerhet. Inskränkningar av detta slag börjar nämligen alltid hos de mest radikala och bångstyriga som ändå tar sig tillräckligt med ton för att nå reell tillväxtpotential, men de kommer knappast att sluta där. Först när hela folket tycker precis som de som styr önskar, kommer inskränkningarna att upphöra. Först när varje individ applåderar den globalistiska agendan och sin egen nationella undergång kommer häxjakten vara över.
I annan media hör du inte och kommer heller inte framåt att kunna höra om något av detta annat än i en skarpt förvriden nyans där du som konsument uppmuntras att själv ta ett spadtag till yttrandefrihetens och nationens död. Det är enligt dessa ledarartiklar, krönikor, nyhetsnotiser, radioreportage, debattprogram i TV och dokumentärer, ändå bara ”våldsbejakande terrorister” som utsätts för repressionen. Vilka som då är ”våldsbejakande terrorister” och vilka som kommer drabbas av den ständigt ökande förbudsivern kommer dock med tiden att omfatta allt fler när svängarna tas ut mer och mer av systemet.
I Sverige existerar det INTE grundläggande yttrandefrihet!
Visste du exempelvis att:
• Vad du får lov att yttra dig om inskränks allt mer. Inte bara sådant som uppenbart trotsar regimen och dess representanter är nu straffbart, utan också sådant som partiska åklagare godtyckligt kan tolka som trots.
Den lagstiftning som i Sverige faller under rubriceringen ”hets mot folkgrupp” är inte, så som etablissemanget vill få dig att tro, en lag som främst finns till för att skydda etniska, religiösa och sexuella minoriteter från att kränkas. Dessa minoriteter åtnjuter nämligen egentligen fullgott rättsskydd redan genom lagarna om exempelvis ärekränkning och olaga hot. Redan genom hatbrottstillägget i straffskalan åtnjuter ”minoriteterna” faktiskt till och med ett högre skyddsvärde än oss vita heterosexuella svenskar. Det kan i sammanhanget också vara nämnvärt att varken hatbrottstillägget eller hets mot folkgrupp-lagstiftningen tillämpas när ickesvenskar agerar nedsättande mot svenskar på etniskt motiverad grund.
Lagen om hets mot folkgrupp är istället en lag som främst finns till för att skydda regimen från all form av offentlig kritik mot deras globalistiska världsordning. Företrädare för regimen har exempelvis tidigare helt officiellt gått ut och sagt att det inte behövs något förbud mot ”rasistiska” grupperingar i Sverige eftersom att redan lagen om hets mot folkgrupp finns och fyller samma syfte: ”Kriminaliseringen är inriktad på de gärningar som begås men syftet med den svenska lagstiftningen är att sådana organisationers verksamhet ska förhindras.”
Detta verkliga syfte med lagen visas exempelvis tydligt genom att det i en klar majoritet av alla åtal gällande hets mot folkgrupp inte grundar sig i polisanmälningar från individer ur olika minoritetsgrupper som känt sig upprörda eller kränkta, utan av systemlojala och skattemedelsunderstödda politiska föreningar vars enda syfte är att fiska på nätet efter yttringar att massanmäla. Både Juridikfronten som arbetar med att försöka begränsa pressfriheten och Näthatsgranskaren som jagar pensionärer som uttryckt sig ”fel” på nätet är exempel på sådana.
Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har också tillsammans med bland annat polisen lanserat en ”hatomat” som är en mjukvara vars syfte är att aktivt genomsöka nätet efter yttringar som kan tänkas falla inom ramen för vad som anses vara hets mot folkgrupp.
Ännu tydligare blir syftet när man tittar på hur flexibelt lagen tolkas. En sak som nämligen kraftigt skiljer Sveriges lagstiftning om hets mot folkgrupp från motsvarande lagar i andra länder är att i de andra länderna är det oftast mycket klart och tydligt vad som är olagligt att yttra och inte. I Sverige däremot är lagen alltid öppen för tolkning av rätten, vilket leder till den unika och rättsvidriga situationen att människor i efterhand kan dömas för saker de trodde var lagligt att yttra när de sa det. Det medför alltså att du kan hamna i fängelse utan att ens känna till att du gjort något olagligt och det hur juridiskt välutbildad du än är. Av uppenbara skäl borde det inte få gå till så här i en rättsstat och det är heller inte någon annan lag i det här landet som praktiseras på det viset.
Allt mer tillämpas också det orwellska begreppet ”tolkningsfakta” som i praktiken innebär olikhet inför lagen då det i rätten inte bara ska dömas efter vad som faktiskt är uttryckt, utan också efter vem som uttryckte det. Symboler, uttryck, ord och gester är fullt lagliga om exempelvis en känd socialdemokrat uttrycker de, men olagliga om en känd nationalist säger, gör eller skriver exakt samma sak.
• Trollfabriker, med syfte att bland annat påverka valutgången, drivs både öppet av regeringspartier och mer i det dolda av systemlojala journalister och medier.
Fler och fler exempel uppdagas hela tiden där regeringspartierna, de större medierna och olika statliga institutioner, aktivt organiserar människor bakom anonyma nätkonton för att bekämpa oliktänkande. Vi har exempelvis den ökände politruken Dan Eliassons MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, vars främsta uppgift har kommit att bli att bekämpa så kallad desinformation i samhället – med andra ord; kontroversiella, oppositionella och systemkritiska åsikter. Vi har också synbart privata initiativ, men med medarbetare och finansiärer som tydligt kopplar de till det rådande systemet oavsett om de går under hashtaggen ”jagärhär” eller ”interasistmen”. Socialdemokraterna har också helt öppet erkänt att de driver trollverksamhet.
På punkten är inte heller media irrelevant. Genom att öppet och lögnaktigt rapportera om både trollfabriker och ”fake news” från oppositionen och samtidigt försöka få systemet att se legitimt ut i alla lägen, trollar de ofta själva värre än trollen de borde ha som uppgift att dra ut i ljuset.
• Symboler, däribland sådana som representerar flertusenårig kultur och även hälsningar som används av oppositionella, förbjuds på löpande band. Det är nu till och med olagligt att hylla enstaka personer som historiskt stått upp mot systemet.
Sedan länge är den flertusenåriga solsymbolen svastikan, eller hakkorset, totalt förbjudet i Sverige. Det är också förbjudet att exempelvis bära vissa dödskallar och några uråldriga nordiska runor och andra kulturella symboler i olika kombinationer. Sveriges inrikesminister, Morgan Johansson, såg under 2018 till att det startades en utredning för att förbjuda Tyr-runan som, förutom att vara en bokstav i våra förfäders runalfabet, också är Nordiska motståndsrörelsens symbol. Går förbudet igenom öppnar det upp för förbud av samtliga nordiska runor.
Det argumenteras ibland för att hakkorset och runorna, oavsett sin historiska betydelse, nu har fått en annan mening som legitimerar ett förbud. Detta i sig blir för det första en väldigt totalitär utgångspunkt – att vissa meningar skulle förbjudas att manifesteras i symboler – men, det är också liksom övriga exempel i denna artikel anmärkningsvärt utifrån var gränsdragningen ska gå och vem som får rätten att sätta den. Vart slutar det?
Örebro tingsrätt fastslog i slutet av 2018 att det är förbjudet att visa upp en bild på Adolf Hitler om man inte samtidigt uttryckligen tar avstånd från dennes liv och leverne. Här, precis som i fallet med de förbjudna symbolerna, kan man tycka vad man vill om Adolf Hitler och denna artikel ska inte heller diskutera hans gärningar, men att man numera inte får lov att visa fotografier på människor som etablissemanget ogillar är ett tydligt exempel på vilken detaljnivå våra yttrandefrihetslagar stramats åt till. Vem det blir förbjudet att porträttera nästa gång återstår att se. Varför inte de gamla svenska statsministrarna Pär Albin Hansson och Tage Erlander som mycket tydligt stod för en politik som idag enligt systemet hade ansetts som mycket kontroversiell?
• Organisationer som inte gillas av etablissemanget smutskastas av statens offentliga representanter och hotas med förbud.
I stort sett varenda högt uppsatt politiker eller chefredaktör har vid minst ett tillfälle de senaste åren nyttjat de allra största medierna för att hetsa om att föreningsfriheten ska inskränkas och att exempelvis Nordiska motståndsrörelsen måste förbjudas. I samtliga fall används rena lögner, smutskastning och nesliga epitet, för att motivera förbudet av vad som alltså är ett fullt lagligt och enligt konstens alla regler, korrekt registrerat politiskt parti.
När Centerpartiets ledare, Annie Lööf, kallar Motståndsrörelsen för ”hatsekt” och självaste statsministern, Stefan Löfven, kallar partiet för ”vidrigt” och dess medlemmar för ”historiens avskum”, förstår man på vilken nivå smutskastningen ligger. Det används inga som helst logiska resonemang eller ideologiska argument utan är istället nästan som en tävling kring vem som kan hetsa på det mest obscena viset och detta som sagt av så pass högt uppsatta makthavare.
Aktiva deltagare i hetsen är också flertalet mer eller mindre mäktiga lobbyorganisationer. Ett exempel på en högljudd sådan är WJC, World Jewish Congress – världens mäktigaste öppna judiska lobbyorganisation, som var högst ansvariga i att lagen om hets mot folkgrupp kom till i Sverige från första början och som till och med var öppet involverade i andra världskrigets utbrott. Även WJC använder sig av idel lögner i sin hets mot Motståndsrörelsen och upprepar exempelvis ofta i sin retorik att organisationen skulle använda sig av terror och våld för att nå sina mål.
• Bankkonton stängs ned för oppositionella politiska partier och föreningar och de tillåts inte öppna nya.
De bankkonton som Nordiska motståndsrörelsen genom olika föreningar klanderfritt förfogat över och nyttjat i många år stängdes ned av Nordea för ett par år sedan. Kort tid efteråt stängdes också kontona för flertalet andra nationella grupperingar och sidor, även från andra banker än Nordea.
När Nordiska motståndsrörelsen registrerades som ett politiskt parti för att ställa upp i valet nekades partiet konton hos samtliga banker som finns registrerade i Sverige.
I ett land som Sverige, där möjligheten att handla med kontanter försvinner allt mer, är det en allvarlig inskränkning i fri- och rättigheter att förvägras administrera bankkonton. Det kan rent av dras så långt att det kan kallas ett delförbud av en förening, då det hindrar, eller i vart fall kraftigt försvårar för, sympatisörer som vill bidra ekonomiskt till verksamheten, liksom det försvårar för organisationerna att driva nödvändiga delar av verksamheten genom att betala fakturor för tjänster och varor.
Motiveringen som uppges av de privata bankerna för att genomföra denna repression är att organisationernas verksamhet bryter mot bankernas etiska värdegrund. Det har alltså inte över huvud taget varit tal om någon ekonomisk brottslighet likt pengatvätt eller annat, utan är helt och hållet motiverat av ideologi och ställningstagande i olika politiska frågor.
Detta innebär antingen att privata företag i Sverige tillåts att, helt och hållet utan central juridisk styrning eller förhållningsregler, bestämma över vilka partier, medier och föreningar som ska få existera fullt ut och på samma villkor som alla andra, eller att staten ger direktiv till privata företag hur de ska agera. Oavsett vilket så får det innebörden att om du inte är globalist har du inte samma rättigheter som de som vill upplösa våra nationer.
• Journalister misshandlas av poliser när de försöker dokumentera sådant som inte staten vill att de ska dokumentera.
Polisen använder ofta tydligt övervåld mot nationella i allmänhet och Motståndsrörelsens aktivister i synnerhet. När journalister från Nordfront, en registrerad tidning med utgivningsbevis, dokumenterar detta är det inte alls ovanligt att också våldet riktas mot de. Åtskilliga gånger har människor med videokamera och mediaväst pepparsprejats och slagits med batonger enbart med anledning att de filmat polisens övervåld mot aktivister. I Nyköping tidigare i år bussades exempelvis en polishund på en journalist med allvarliga bitskador som följd.
Det är också mer regel än undantag att polisen bryter mot lagen genom att beslagta juridiskt källskyddat material så som kameror och hårddiskar från Nordfronts journalister. I kombination med lagarna om hets mot folkgrupp, som drabbar oppositionella tidningar hårt, leder det till ett klimat där det är tämligen svårt att driva media som gör det all media faktiskt borde göra – att på riktigt granska makthavarna och dess lakejer.
• Demonstrationsfriheten, som tidigare stått stadig trots övriga inskränkningar av folkets friheter, står nu hotad även den. Åklagare menar att oppositionella i teorin visst ska få demonstrera, men att de ska straffas för andra påhittade lagbrott om de gör det.
Demonstrationstillstånd delas inte i närheten ut på samma premisser för Motståndsrörelsen som det gör för andra partier och politiska organisationer – både längden och placeringen för marschvägen och tiden för tillståndet brukar försämras avsevärt i förhållande till ansökan. Tillstånd delas dock fortfarande ut i skrivande stund och än så länge existerar nog inget fall i Sverige där något oppositionellt parti nekats att demonstrera helt och hållet – under alla premisser.
En uppkommande rättegång i Göteborg nu i höst kan dock i praktiken komma att dra in demonstrationsfriheten helt och hållet för oppositionella ifall åklagaren och polisledningen för Region Väst får som de vill. Enligt dessa ska det nämligen vara att betrakta som hets mot folkgrupp att bara delta i en demonstration som anordnats av Nordiska motståndsrörelsen genom att man ”deltar i en marsch där tankarna genom det samlade intrycket förs till 30-talets Tyskland”. Om en organisation på pappret tillåts demonstrera, men deltagarna i demonstrationen döms för hets mot folkgrupp för att de gör det så har såklart systemet ändå i praktiken förbjudit organisationen att demonstrera.
Även om utfallet i rättegången skulle leda till ett frikännande för demonstrationsdeltagarna är hela fallet ett högst intressant exempel på hur etablissemanget arbetar med dessa frågor. Att ens ta ett sådant här fall till åtal och att tidningarna slagit upp stort att du kan komma att dömas för brott ifall du deltar i Motståndsrörelsens demonstrationer har såklart påverkat deltagarantalet i organisationens demonstrationer negativt och effektivt lamslagit delar av den nationella demonstrationskultur som under åren byggts upp.
• Samtliga större medier går helt i regimens ledband och förutom att regelbundet publicera uppenbara lögner om oppositionella politiker tillåter de inte heller att åsikter som inte sanktionerats av regeringen släpps fram.
Samtliga etablerade tv- och radiokanaler och större tidningar – privata som statliga, rikstäckande som lokala, nyhetsförmedling som underhållning – drivs med en globalistisk agenda. Ingen media är neutral. En majoritet av medieägarna är inte ens svenskar.
Det finns heller ingen som någonsin behöver stå till svars för lögner och förtal gentemot organisationer eller föreningar. Allt detta sammantaget gör att du inte någonstans annat än via alternativ media kan ta del av information som inte gynnar globalistiska intressen och som dessutom, allt som oftast, är spetsat till bredden med osanning. Även individer som är aktiva i oppositionen hängs ut, jagas och smutskastas regelbundet enbart med anledning av sitt politiska engagemang
Nyheter som inte passar det globalistiska narrativet utelämnas eller vrids om till oigenkänlighet, samtliga tyckande artiklar och reportage förmedlar en globalistisk världsbild och var gång den nationella oppositionen genomför någon aktion bemöts det antingen med tystnad eller svartmålning. Exempelvis talar man alltid OM Motståndsrörelsen – aldrig MED Motståndsrörelsen. Eller åtminstone inte utan att klippa och förvränga uttalandena kraftigt. Även insändare och genmälen som inte faller den nya världsordningen i smaken förvägras konsekvent publicering.
Sverige är sett till medieklimatet inte bara en snäv åsiktskorridor, utan ett stort och totalt åsiktsvakuum. Detta är allvarligt då medias makt utan något som helst tvivel är större än de folkvalda politikernas. Det är media som med aktiv påverkan formar folkets åsikter och får dem att rösta ”rätt” i valen. I många fall är det också tydligt medierna som styr politikerna och inte tvärtom.
• Internationella sociala medier som Facebook, Youtube, Instagram och Twitter är högst delaktiga i förtrycket och censurerar de konton och inlägg som staten vill att de ska censurera.
Oppositionens inlägg raderas, deras officiella konton liksom deras företrädares konton stängs ned och de som trots detta hinner ”gilla” eller dela vidare något förvisas till periferin. På Facebook och Instagram stängs alla användare av som länkar till någon av exempelvis Motståndsrörelsens sidor. På Twitter finns det ett spärrfilter som gör att länkarna inte går att posta överhuvud taget. På Youtube raderas filmer och konton som inte lever upp till globalisternas intressen på löpande band och daglig basis.
Allt sker med statens goda minne och medhåll. Politiker har öppet erkänt att de har direktkontakt med Facebook via en egen linje där de i stort sett kan få precis vad de vill censurerat och raderat. Statens företrädare har också haft möten med exempelvis Google angående censur på Youtube.
I dagens samhälle blir det allt viktigare att synas på sociala medier. Flera föreningar och företag har inte ens hemsidor längre utan styr all sin nätnärvaro till dessa nämnda nätjättar. Många medborgare umgås inte längre med människor på samma vis som förut utan hämtar nästan all sin sociala kontakt via de sociala nätmedierna. Att totalt tystas i denna värld är med andra ord ett effektivt sätt för systemet att inte låta oppositionen höras eller synas.
Det är ditt förbannade ansvar att agera!
Med alla ovanstående exempel är det egentligen bara skrapat på ytan gällande hur systemet aktivt försöker tysta medborgare, medier och organisationer med ”fel” åsikter. Vill man ha ännu fler exempel skulle det gå att nämna hur personer engagerade i oppositionen – helt eller delvis med systemets hjälp – blir av med förvärvsarbeten, jaktvapen, medlemskap i fack- och hyresgästföreningar och hur de trakasseras av poliser med dagliga ”rutinkontroller”, eller för den delen genom obefogade utredningar av Skatteverket med så kallad omvänd bevisbörda. Vi skulle kunna nämna hur SÄPO aktivt kontaktar bygdegårdsföreningar för att hindra lokaluthyrning eller hur kommuner går in och köper gamla byggnader till överpris för att hindra Motståndsrörelsen att etablera sig.
De oppositionellas friheter inskränks mer för var dag som går. Den svenska åsiktsfriheten dör ut. Som tidigare nämnts kanske det idag i stort sett bara drabbar Nordiska motståndsrörelsen och närstående föreningar, men ser man hur systemet aktivt arbetar med att flytta fram gränserna gällande exempelvis hets mot folkgrupp-lagstiftningen, eller hur de arbetar med privata aktörer som de sociala mediejättarna och bankerna som i praktiken inte begränsas av några grundlagar – ja, då förstår man också att det är helt uppenbart att det kommer att drabba fler och fler, tills vi till slut lever i en diktatur vars förtryck bara de allra mest systemlojala globalisterna inte kommer känna av.
Är inte allt som står i denna artikel bara gnäll då? Är det inte med världens största offerkofta dessa rader författats?
Nej, det är bara ren och skär information som förmedlas. Det är fakta som förhoppningsvis skakar om dig som läsare och manar dig till handling. Om inte för något kanske mer avlägset som ditt folks framtida överlevnad, så i det minsta för den yttrandefrihet – din yttrandefrihet – som försvinner här och nu – rakt framför näsan på dig!
Vi som är mångårigt engagerade i Nordiska motståndsrörelsen är knappast förvånade över det som sker. Vi har sen länge förstått att deras ”demokrati” bara varit en förtäckt diktatur och att vi bara skulle få behålla våra fri- och rättigheter så länge vi inte använde dessa mot globalisterna och började få folket med oss. Vi såg igenom deras frihetliga fasad tydligt redan 1945 när Hiroshima och Nagasaki atombombades och genom de hundratusentals våldtäkter som drabbade tyska kvinnor i samband med ockupationen. Vi har sett den de senaste årtiondena genom hur mångkulturens otroligt många offer förminskats och hånats – enligt etablissemanget är de som orkar och vågar berätta om etniskt motiverade misshandlar, rån och våldtäkter inte offer, utan rasister, som ska tystas och bekämpas. Vi ser den idag i deras falska dubbelspel där de å ena sidan hyllar sin så kallade demokrati, mångfald och åsiktsfrihet – för att å andra sidan vilja krossa alla former av folkstyre, biologisk mångfald och oppositionell yttrandefrihet.
Är inte allt som står i denna artikel bara hyckleri då? Kommer inte Nordiska motståndsrörelsen förbjuda alla andra åsiktsyttringar när vi tar makten?
Nej. I ett nationalsocialistiskt samhälle är folkets fri- och rättigheter heliga. Yttrandefriheten kommer utökas gentemot idag och det kommer hållas betydligt fler och dessutom beslutsfattande folkomröstningar i olika sakfrågor – samtidigt som en auktoritär stat ges möjlighet att ta beslut utan byråkratiskt krångel och parlamentariskt käbbel i de mer akuta frågorna.
Det är systemet självt som projicerar sina egna tankar och åsikter på oss – dess svurna fiender. När de anklagar oss för att vilja förgöra yttrandefriheten så är det för att det är deras egen vilja att tysta folket. När de beskriver oss som hatfyllda är det för att de själva drivs av utpräglat hat till planeten och världens folk. När de kallar oss våldsbejakande terrorister är det för att dölja det faktum att det är de som idag står för majoriteten av allt våld och terror i världen. Inte nog med att deras påstående gällande oss alltså är felaktiga – de är dessutom hycklande på en nivå som inte liknar något annat.
Efter att du nu läst denna text och förstår vad som håller på att hända är det dags att du agerar. Gör vad helst du tror är bäst – engagera dig i Nordiska motståndsrörelsen om du tror att det är rätt – gör något annat om du tror på det. Det viktigaste är att du faktiskt gör något och inte bara fortsätter sitta still medan systemet tar ifrån dig allt du äger och har. Ge inte bort dina rättigheter utan strid. Ge inte bort ditt folks framtid utan kamp. Låt de inte ta ditt liv utan motstånd!
