Hej Vera! Även fast de flesta redan vet vem du är så får du gärna presentera dig själv för väljarna. Vem är du och vad har du arbetat med inom den nationella kampen?
I grunden är jag en svensk-tysk flykting (svensk mor och tysk far) som kände sig som en desertör när jag kom till Sverige 1945 som 17-åring. Jag hade inställningen ”nå, vi har förlorat och jag måste finna mig i en annan situation”. Jag mötte en uppsjö av lögner om Tredje riket, där jag inte kände igen någonting från mina tidigare upplevelser.
Detta späddes på med oartikulerat hat och följande avrättningar av våra anhållna ledare inom Tredje riket mellan 1945 och 1960, ja överlevande förföljs till och med än i dag hur hög ålder de än har, av det ockuperade Tyskland. Jag beslutade mig tidigt för att försvara alla dessa offer och förblev min ed trogen som jag avlade i Hitlerjugend 1943 i 15års-åldern när jag gick över till BDM (Förbund för tyska flickor).
Inte bara det, naturligtvis som svenskättling, bekämpar jag det förfärliga folkutbytet som nu sker. Med vemod ser jag tillbaka på mina barndoms somrar där jag lärde känna det långa ljusa landet varje år från 1933 till 1939 då Sverige var ett homogent land som beundrades i Tyskland på den tiden. Ärligheten, tryggheten och det blonda inslaget på folket var då ett föredöme.
I och med din valkanditatur har du valt ut tre stycken kärnfrågor som ska symbolisera ditt valdeltagande. Skulle du vilja berätta lite om dessa?
Mina intressen utöver vårt bevarande av den vita rasen, är att övergivna gårdar, hus och fabriker inte skall förfalla i ruiner vilket just i Grängesberg är fallet. Jag känner efter att ha flyttat hit för några år sedan en oerhörd sorg över nonchaleringen av denna ort från Socialdemokratin. Naturligtvis är detta inte enbart en lokal företeelse utan även något som händer i hela landet.
Stort ska allting vara och globalt, inte trivsamt och homogent. Jag tycker att mindre skolor och ett servicebetonat centrum ska finnas även i mindre orter. Att BB-klinikerna återigen ska bli tätare med trygghetsavstånd för blivande mödrar. Ja, det finns mycket att göra för att återskapa den fina nation som Sverige en gång var och som med dagens utvecklande teknik inte skulle vara en omöjlighet.
Vi kan studera nationalsocialismens uppsving, där byar byggdes med skolor, värdshus som centrum och sund utveckling för våra ungdomar, även som förebild i dagens tidsanda. Vi får inte heller glömma städerna där dagens moderna arkitektur har blivit ett skrämmande bevis för osmaklighet i all sin globalistiska och intellektuella hänsynslöshet, utan svensk kulturförankring, som gör dem till skrämmande arbetsområden med överdådiga köpcentrum där hemtrivseln är lika med noll.
Grängesberg — Lokalt näringsliv — Stadsmiljö
”Grängesberg var en gång en blomstrande ort med vackra parker, företag och butiker och välfungerande lokal samhällsservice. En ort som fanns på kartan med stolthet av en växande industri och goda levnadsvillkor för ortsbefolkningen. Med nydanad verksamhetslust kan vi göra Grängesberg till en vacker ort som återigen kan visas upp med respekt.”
– Vera Oredsson
Vad tycker du är det bästa med Motståndsrörelsen?
Det bästa med Motståndsrörelsen är kamratskapen. Oftast finns någon där när man ligger illa till, vilket i min ålder känns tryggt. Jag minns också de underbara marscherna före Covid-tiden, där kändes en kampglädje av oanade mått. Att man bryr sig om varandra på ett naturligt sätt vilket jag lade märke till vid ett besök hos en känd funktionär i deras hem. Inget uppstyltade ”här är vi nazister” utan helt vardagligt och på samma sätt som jag upplevde det i Tyskland under min ungdom.
Har du några goda råd som du vill ge till Motståndsrörelsen och den nationella rörelsen överlag?
Några råd till dagens kunniga kämpar när det kommer till den nya tekniken och kampmetoderna som följer med denna är svårt att ge. Man känner sig lite dum ibland, men en sak som jag märkte på min make Göran Assar Oredsson var hans uthållighet i över 50 års kamp genom användandet av humor. Det låter kanske konstigt, men självironi hjälpte honom för det mesta vid motståndarnas angrepp.
Svårare är svek från de ”egna” men det tycks Motståndsrörelsen klara väldigt bra även om det måste svida. Då är sammanhållningen och uppmuntran från trofasta kamrater mycket viktigt. I kampen utåt är det också viktigt att hålla en viss anständighet i sitt uttryck även om sinnet rinner över när man själv angrips med de värsta tillmälena. Då är humoristiska svar på sin plats.
Hur har du lyckats bli så långvarig i kampen för vårt folk? Har du något tips till de kamrater som vill gå samma väg som du har gjort?
Jag hoppas inte deras kamp blir så långvarig med lika klent resultat som min. Jag har helt enkelt som jag sa varit trofast den eden som jag gav 1943 vilket är en logisk grund för mig. Beundransvärt är de ungdomar som trots evig indoktrinering söker sanningen bakom alla lögner. Där är en hållfast ståndpunkt väldigt viktigt, speciellt när det kommer till påtryckningar från omgivningen och släkten.
Uthålligheten i nationalsocialismens ideologi är den värsta fiende som motståndaren kan möta. Just därför kämpar vi med framtidstro för ett homogent, ärligt och anständigt samhälle som egentligen skulle vara ett helt normalt tillstånd om det inte hade bekämpats.
Har du någonting du vill hälsa alla Ludvikaväljare där ute innan vi avslutar? Ett ord till alla grannar, bekanta och kollegor som har chansen att rösta på dig nu på söndag?
Nu har jag begränsat min uppgift till just Grängesberg som en språngbräda för en förändring av den vanskötsel som kapitalisterna inom industrinäringen efterlämnat med Socialdemokratins hjälp. Med marknadsföring där arbetarna och samhällen lämnas åt sitt öde och blir koncentrerade till de större städerna med invandringsområden som sprider otrivsel och kriminalitet. Man skyller på sociala problem, men man undrar varför just sociala problem skall medföras från deras misskötta länder.
Vill du ha en förändring ska du rösta på oss i Nordiska motståndsrörelsen. Tveka inte! Se på ditt eget närområde här i Ludvika, inte vill du ha det så, eller? Nog förstår du att det går att skapa något bättre?!
