Skip to content
Under fredagsmorgonen den 21 april var medlemmar ute i Eskilstuna och ägnade sig åt basaktivism i form av klistermärksuppsättning. Flertalet klistermärken pryder nu stadsbilden.
Under fredagen den 21 april delades det ut flygblad i soliga Vättersnäs.
Fredagen den 14 april deltog en handfull aktivister från Näste 1 i en antisionistisk manifestation utanför Israels ambassad i Stockholm, vilken anordnades av palestinska och persiska grupper, för att visa sitt stöd för ett fritt Palestina och mot terrorstaten Israel.
Fredag morgon den 7 april sattes banderoller upp runt om i Spånga, Vällingby och längs de större infartsvägarna.
Budskapet var tydligt, ”Bryt demokratins bojor- Free Rob Rundo”.
På fredagskvällen den 7 april satte medlemmar från Näste 7 upp runt 300 stycken klistermärken på asecsparkeringarna i Jönköping.
Då det var första dagen på den årliga motormässan på Elmia kryllade det av främst vita män, kvinnor och ungdomar på området.
Ett par ”det är bra” och ”ni är fan grymma” utav flertalet förbipasserande gjorde medlemmarna på gott humör.
Under fredag kväll 14/4 sattes det upp klistermärken i Gränna.
I helgen anordnade Nordiska motståndsrörelsens Näste 2 en Ostarafest med aktiviteter för både vuxna och barn, i synnerhet för sistnämnda. Det var en heldag med högtidspyssel, tipspromenad, lekar, marknad med bland annat hantverk och närproducerad mat samt en väl tilltagen buffé.
– Det var det bästa arrangemanget av den här typen som anordnats i nästet sedan Nordendagarna 2020, säger Fredrik Vejdeland.
– Bra planerat, många kulturella aktiviteter och förmodligen den godaste och mest genomtänkta buffé jag någonsin ätit.
Vejdeland höll ett föredrag som var riktat till framförallt barn. Ett tjugotal barn var på plats för att lyssna på vad han hade att säga om påskens ursprung och Ostara.
Så både arrangemanget och föredraget var riktat till barn? Varför?
– Ja, precis. Eller rättare sagt barn och vuxna, men med det största fokuset på barnen. Jag talade kring temat för dagen, Ostara, som ju ursprungligen är vårt folks högtid. Syftet är att stärka identiteten hos de små,
Strax innan lunchtid var samtliga kamrater och deras anhöriga på plats där dagens gästabud skulle stunda. Evenemangets arrangör hälsade medverkarna hjärtligt välkomna och ombad dessa att infinna sina platser kring borden för att inledningsvis hålla månadsmöte.
Nästeschef Mattias Sigvardsson välkomnades upp på scenen och öppnade mötet
Efter cirka 2 timmar var mötets programpunkter behandlade och det vankades således till middag. Dagens spis bestod utav inget mindre än ett fullkomligt formidabelt och himmelskt utsökt buffébord som en kamrat tillagat helt på egen hand. Onekligen värt att notera i sammanhanget var att samtliga kötträtter på buffén bestod av lokalproducerat nöt, fläsk och viltkött som två kamrater jagat och slaktat.
Då samtliga deltagare fyllt kistorna till bredden stånkade man ut i sånär salig belåtenhet och bejublade kokerskan för dennes storslagna insats. Följaktligen röjde man upp i lokalen för att hålla marknad där kamrater medtagit allehanda g
Under långfredagen satte medlemmar ur Motståndsrörelsen upp klistermärken runtom i Motala.
Även om vi har talat om detta ämne vid minst ett par olika tillfällen i podcasten Ledarperspektiv, och Fredrik Vejdeland också berört det när han skrev om den amerikanska organisationen RAM, så känner jag ändå efter diskussioner med andra nationalister att vår syn på de så kallade aktiva klubbarna eller de moderna självutnämnda ”männerbunden” behöver tydliggöras och då framförallt utifrån svenska och nordiska premisser.
Konceptet går alltså ut på att nationellt sinnade kompisgäng ska träffas lokalt och bedriva olika former av aktiviteter, kanske träna tillsammans, dra ut i vildmarken, sätta upp klistermärken ihop, eller rentav gå ut och ta en öl i varandras sällskap. Detta är väl vad nationellt sinnade kompisgäng har ägnat sig åt i alla tider, men den stora skillnaden nu är alltså att varenda ett av dessa kompisgäng också ska utgöra små organisationer med egna namn, symboler och ledare (uttalade eller inte) – små lokala föreningar som man är med i istället för att kompisgänget
Här kommer det nittiofjärde avsnittet av podcasten Ledarperspektiv. Medverkande är Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg och Fredrik Vejdeland från organisationens riksledning i Sverige.
Diskussionsämnen:
Dagens poliskårLindbergs betraktelse: Heder och äraPåståendet: ”Dumpen kontrollerad opposition”Sexualisering av barn och Motståndsrörelsens syn på dödsstraff
Diskussionsunderlag:
Broaktion i Växjö – galen polis går till attack
Ära, heder, lojalitet och plikt
När är samhällskontraktet brutet?
Vilka utgör den politiska oppositionen mot dödsstraffet?
Vår väg, punkt 9: Rättsväsende
Fredagen den 17 mars blev klistermärken uppsatta på välbesökta platser i centrala Göteborg utav medlemmar.
Stolt, självsäker och stridslysten – tre ord som ekar i mitt huvud efter att jag nyligen kommit hem från årets upplaga av Organisationsdagarna. Det är en otrolig och helt unik upplevelse att sova, äta, slåss och arbeta tillsammans med fanatiska nationalsocialister under två nätter, samtidigt som man som ny medlem inte kan förmå sig förstå att inte fler, ja varför inte samtliga, nationella i Norden vill dela en sådan upplevelse med oss.
Ni som tidigare har läst mina texter kanske vet att jag nyligen blev aktiv i Nordiska motståndsrörelsen efter att under ett antal år ha arbetat för Sverigedemokraterna. Jag vill med denna text belysa några av de väsensskilda upplevelser och intryck som man får som aktiv i de två olika organisationerna, mer specifikt skillnaderna när det kommer till de rikstäckande evenemangen.
Gemenskap vs rangordning
För det första skulle det aldrig komma på fråga att en högt uppsatt sverigedemokrat sätter sig vid samma bord som en reguljär medlem. Under mina å
På fredagen den 10 mars så blev nationalsocialistiska flygblad med vägledande budskap utdelade av medlemmar till hushåll i Göteborg.
Framåt för Blod och Jord!
Efter att ännu en gång deltagit på Nordiska motståndsrörelsens Organisationsdagar och ännu en gång kommit hem med stärkt förtroende för organisationens ledning, mina kämpande kamrater och mitt eget självförtroende, så kan jag konstatera att valet jag gjorde för fem år sedan var det rätta – att ansluta mig till den kämpande skaran.
Vad var det då som fick mig att känna så här efter den gångna helgen? Att få sova på ett hårt golv på ett alltför tunt liggunderlag, vilket gav mig mer värk än smällarna från mina kamrater under boxningen eller de snarkande kamrater intill som förstörde en välbehövlig sömn?
Vår ledares inspirerande tal på lördagskvällen efter en lång och hård dag, de lärorika workshopsen eller den goda stämningen som infann sig så fort jag steg in genom dörrarna på lördagsmorgonen?
Ja, ovan bidrog såklart till mitt samlade intryck från helgen. Men låt mig ta det från början.
Uppstigning 04:00 för att snabbt rafsa ihop den packning som skulle med, ringa för at
