Skip to content
SVU-kampanjen dundrar på och så även på Brinellgymnasiet i Nässjö den 10 maj.
Aktivister från Näste 1 hade varit ute i landet på vad som kan ses som en nationalsocialistisk kampturné och passade i samband med detta också på att sprida propaganda på Hovaledsgymnasiet i Tranås. På en kort tid så kom det upp ett stort antal klistermärken.
Onsdag eftermiddag den 27:e april sattes det upp klistermärken med motiverande budskap på Erik Dahlbergsgymnasiet och Bäckadalsgymnasiet i Jönköping.
Medlemmarna som deltog kunde nöjt konstatera att ett flertal av tidigare uppsatta klistermärken satt kvar. Man passade även på att rensa bort folkfientlig vänsterpropaganda.
Lördagen den 23 april sattes klistermärken upp vid Nifsarpsskolan och Östanågymnasiet i Eksjö.
Budskapen riktar sig till vita ungdomar. Var stolta över ert ursprung!
Torsdagen den 15 oktober satte medlemmar och aktivister upp klibbor runt Huddinge gymnasium. Majoriteten av klibborna bar SVU-teman.
Måndag den 19 augusti begav vi oss till Suorvadammen, som blev startpunkten för en fem dagar lång vandring in i Sareks mäktiga nationalpark.
Anledningen till att vi utgick från dammen var för att arbetsvägen där, som är öppen för allmänheten, skall vara enda sättet man kan ta sig in i Sarek norrifrån utan att behöva använda båt.
Väl på plats efter en lång bilfärd norrut när bilen var parkerad och vi började byta om och packa på oss all utrustning, kunde det konstateras att det var nästintill perfekt väder för vandringen. Klar himmel, behaglig värme och svalkande vindar var välkomna när vi spänt på oss ryggsäckarna och begav oss genom grinden vid dammen.
Kanske värt att påpeka här, som en bakgrund inför vad som komma skall, är att jag hade en viss nervositet inför denna vandring. Dels så har jag från kamrater hört ”skräckhistorier” om Sareks nyckfulla väder, där man upplevt plötsligt stormväder så kraftigt att tält blåst sönder och man utmattade fått avbryta vandrin
Efter den lyckade dagen vid cruisingen i Västerås begav sig kamraterna till en plats där det hölls en eftersamling av en stor grupp yngre män och kvinnor med raggarbilar. En lite mer avslappnad aktivitet där man hade tänkt samtala med folk och dela ut klistermärken, något som brukar vara väldigt uppskattat av klientelet.
Som en rolig grej hade några masker medtagits och en medlem tog på sig en av dessa för att liva upp stämningen på tillställningen lite extra. Masken kan antingen ha föreställt en skådespelare från en svunnen tid, eller en känd ledare.
Kvällens mest populäre besökare.
Väl på plats blev man oerhört varmt välkomna av raggarna. Flygblad och mängder med klistermärken delades ut, folk sökte sig själva fram för att prata och ta bilder, och kvällens höjdpunkt var såklart den roliga masken; alla ville fota sig själva med medlemmen med masken. Kommentarer som ”vilken jävla kung” kunde höras flertalet gånger under kvällen från besökarna.
Stämningen på
3 mars 2021 gick rasfrämlingen Tamim Sultani på Vetlandas gator med en kniv i sin ficka. Sultani gick in på Vetlandas resecentrum där han i 16 minuter fick knivhugga sju oskyldiga svenska män och kvinnor. Anledningen till att detta vansinne fick pågå så pass länge var för att trots att det fanns poliser i Vetlanda fick polisen åka från grannkommunen Eksjö istället. Detta är något som Nordiska motståndsrörelsen aldrig kommer glömma eller förlåta! Med anledning av det gick man ut under natten till årsdagen och visade sitt hat mot systemet som är ansvariga.
Nattens aktivitet började med propagandaspridning i Vetlandas centrala delar där klistermärken sattes upp och flygblad delades ut till hushåll. Efter detta, och med folk och bilar i rörelse, hängdes en docka på stora torget i Vetlanda mittemot kommunhuset där det väldigt snart efter att dockan hängts upp samlats en skara nyfikna Vetlandabor.
Nordiska motståndsrörelsen förlåter aldrig de övergrepp som begåtts av de, av sys
Ursprungligen publicerat på Nordfront.se.
En menlös titel kan man tycka, då det är många med namnet Vera som reser. Författaren är min bror, ett försök till psykologiskt angrepp på min person. Min person är inte alls märkvärdig om man har den sunda inställningen att man ska hålla sitt edsvurna löfte. Men som ni förstår så har demokratin ingen förståelse för några moralpatos. Där skulle naturligtvis ett svek mot en nationalsocialistisk ideologi bli betraktat som en merit. Nu är jag inte en löftesbrytare och konstigt nog på grund av det ett ökänt monster. Kan ni förstå det? Vi som har genomskådat deras avoga inställning till fosterlandskärlek, rastillhörighet, nationsstolthet och moral är naturligtvis medvetna om denna förgörande indoktrinering mot vårt folk.
Angreppen är många och de på min person i stort sett ointressanta. Jag ångrar att jag i min bok ”När flaggstängerna blommade” inte vidare förklarade min fars beteende. Under 30-talet var det rätt vanligt att föräldrar agade si
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se.
Något som har blivit bevisat en gång för alla sedan konflikten i Ukraina startade och som inte kan betonas nog är Natos sanna natur och våra europeiska staters verkliga förhållande till det sionistiska ockupationsregimen i Washington D.C. Nato presenteras i lögnmedierna som en jämbördig allians av frivilliga, men detta påstående är idag löjligt med tanke på det otal händelser som har ägt rum sedan den 24 februari 2022.
I verkligheten utgör Nato ett ramverk för ett system av militära protektorat under det judiskt-amerikanska imperiet, ett imperium som nu genomgår en dramatisk centraliseringsprocess. För en historisk jämförelse skulle jag ta fram det deliska sjöförbundet, en allians etablerad av grekiska stadsstater år 477 f.Kr. Ursprungligen en allians av jämlika under ledning av Athen som var tänkt att fungera som en motvikt till persiska riket, förvandlades alliansen gradvis till ett atenskt imperium där de andra stadsstaterna minskades
Medlemmar anlände till den planerade Pride-paraden med skyltar och flygblad som alla tydligt markerade att det inte fanns något att fira med homolobbyns försök att bryta ned den biologiska världsåskådningen.
Homoparaden planerades av AURA, en ”landsomfattande social verksamhet” som består av sexuellt avvikande frivilliga som erbjuder HBTQP-gemenskap till barn och ungdomar utan varken föräldrarnas vetskap eller samtycke, vilket innebär att barn blir groomade in i ”gemenskapen”.
Vid ankomsten till stadens bibliotek, där paraden skulle starta, beslutade några aktivister som var utrustade med kameror att rekognosera området, och det blev snabbt klart att polisen hade samlats i stort antal inför denna parad, som högst hade cirka 100 deltagare.
Kortegens deltagare samlades framför stadens bibliotek. Foto: Nordfront.dk
Foto: Nordfront.dk
Foto: Nordfront.dk
Polisinsatsen bestod av ett fåtal polisbilar, varav några civila, motorcyklister, cykelpoliser o
Även om vi har talat om detta ämne vid minst ett par olika tillfällen i podcasten Ledarperspektiv, och Fredrik Vejdeland också berört det när han skrev om den amerikanska organisationen RAM, så känner jag ändå efter diskussioner med andra nationalister att vår syn på de så kallade aktiva klubbarna eller de moderna självutnämnda ”männerbunden” behöver tydliggöras och då framförallt utifrån svenska och nordiska premisser.
Konceptet går alltså ut på att nationellt sinnade kompisgäng ska träffas lokalt och bedriva olika former av aktiviteter, kanske träna tillsammans, dra ut i vildmarken, sätta upp klistermärken ihop, eller rentav gå ut och ta en öl i varandras sällskap. Detta är väl vad nationellt sinnade kompisgäng har ägnat sig åt i alla tider, men den stora skillnaden nu är alltså att varenda ett av dessa kompisgäng också ska utgöra små organisationer med egna namn, symboler och ledare (uttalade eller inte) – små lokala föreningar som man är med i istället för att kompisgänget
SVU-klistermärken sattes upp i det röda Ådalen.
Världen idag är precis lika stor som den var när de nordiska folken begav sig ut i sina långskepp på långfärda resor. Även om mycket av dess mystik har försvunnit i takt med vetenskapliga framsteg så erbjuder den minst lika mycket äventyr för den djärve.
Men slutdestinationen är bara en del av äventyret. För att komma dit måste man spänna vind för seglen och själva resan har kommit att bli ett inslag jag har börjat att uppskatta mer och mer under min tid i Nordiska motståndsrörelsen, i vissa fall mer än själva aktiviteten i sig.
Januari månad är precis över vid tillfället för denna text och det har varit en månad som har inneburit sin beskärda del av resande, månadsmöte och aktivism, tillsammans med alla uppgifter som sker i bakgrunden av den verksamhet vi bedriver. Inget utöver det vanliga, men restiden har i detta fallet gett upphov till denna artikel då det lämnar möjlighet till såväl reflektion som begrundan i ett annars fartfyllt liv som aktivist.
Att aktivistens liv är f
