Sökresultat för: Massmedia

– Christo Lukov! General! Genom gatorna i huvudstaden Sofia ekar ropen från tusentalet nationella. Lördagens marsch till minne av den bulgariska generalen hade föregåtts med en landsomfattande kampanj från arrangörerna. I olika bulgariska städer hade ledarna från Bulgarisk nationell samling, BNS, arrangerat föredrag. Kampanjmaterial hade spridits och internetsidor hade informerat om den stora demonstrationen. Hyllning till Christo Lukov i huvudstaden Sofia 14/2 2015. Den 13 februari 1943 mördades Christo Lukov utanför sitt hem av kommunistiska terrorister. Lukov var vid den tiden krigsminister och ledare för den fosterländska rörelsen som stod de tyska nationalsocialisterna nära. Hyllningarna till den Christo Lukov har blivit en kontroversiell fråga. Flera lobbygrupper och utländska representanter från bland annat EU och Ryssland hade uppmanat bulgariska staten att förbjuda marschen som blivit en årlig tradition. Detta år valde regimen att vara inställsam till påtryckarna. Församling

Reportage Utanför Sverige BNS Bulgarien Christo Lukov Henrik Pihlström Pär Sjögren

Pär Öberg ingår i ledningen för Nordiska motståndsrörelsen och sitter sedan valet på ett SD-mandat i Ludvika kommun. I kommunen har han blivit en välkänd personlighet för sitt orädda sätt att framföra sina åsikter. Pär Öberg är har också engagerat sig i många andra lokala aktiviteter som gjort att han vunnit respekt. Bland annat var han med i skolstyrelsen i skolan där hans barn går. Social- och utbildningsnämnden i Ludvika satte senare stopp för honom, trots att han invalts i styrelsen av andra föräldrar. Nämndens beslut hade föregåtts av en hetskampanj från utomstående åsiktspoliser. Även bland folk som inte helt förstår sig på Pär Öbergs ståndpunkter och åsikter så finns det en respekt för hans person. På föredraget av Öberg i helgen på temat ”hotet mot vårt folk”, berättade han att flera blivit inbjudna: – Jag har även bjudit in meningsmotståndare. Jag tycker att det skulle vara bra om det blev debatt där någon ur publiken kunde säga emot mig. Tyvärr finns det flera som är rädda fö

I lördags förra helgen patrullerade Finska motståndsrörelsen Helsingfors gator. Bilden får användas om källa och sammanhang uppges. Finska motståndsrörelsen rapporterar följande i ett pressmeddelande: Under förra månaden publicerade vi flera nyheter om en serie våldsamma rån i centrala Helsingfors. Mainstreammedia behandlade dessa rån som separata incidenter. Stora nyhetstidningar valde också ofta att inte nämna det faktum att rånarna var zigenare och icke-vita invandrare. För runt en vecka sedan blev det offentligt att en stor grupp icke-vita låg bakom alla dessa rån och en stor mängd annan brottslighet. Än mer intressant var det faktum att större delen av deras brottslighet inte var regelrätta rån. Enligt den finska polisen var brottslingarna inte lika intresserade av pengar som de var av att misshandla människor. Ett sekretessbelagt meddelande skickat till polisen i Helsingfors läckte också nyligen. Enligt meddelandet var förövarna icke-vita och offren väldigt unga finnar. Det yng

Den här artikeln tar upp och förklarar organisationens syn på sig själv som en radikal rörelse. Dyrsch förklarar även hur organisationen tänker kring rekryteringar och varför vi agerar som vi gör. Svenska motståndsrörelsen är en radikal organisation. Vi kallar oss själva radikala och våra fiender gör detsamma. Vi gör det eftersom det är sant och riktigt, medan våra fiender kallar oss det som ett sätt att svartmåla oss. Fienden gör det också för att försöka skrämma bort svenskarna ifrån oss. Genom att ständigt måla upp bilden av organisationen som en extremistisk och farlig sådan har de också säkert lyckats skrämma bort både en och annan från att ansluta sig till oss. Men som sagt, vi beskriver oss själva på nästan samma sätt som fienden gör – som radikala, om än med något mer väl valda ord än massmedia förstås. Varför? Genom att kalla oss för radikala, genom en militant retorik och hårdför gatukamp skrämmer vi alltså medvetet bort folk från att ansluta sig till oss. Det låter kanske in

Ideologi & politik Kommentarer