1. Motståndsrörelsen - Sedan 1997

Nordiska motståndsrörelsen .se

  • Genom att besöka vår webbsida godkänner du delar av vår Datapolicy
  • Ja, det är ok
  • Nej, jag godkänner inte den
  • Jag vill läsa mer
  • Jag bryr mig inte (Ja)
Frågorna som skulle avhandlas var: ”Vem känner sig hotad av mångkulturen och varför?” samt ”Är problemet unga arga män eller en rasistisk samhällsstruktur?” Debattörerna var ”nazistexperten” Helene Lööw, Christer Mattsson från Forum för levande historia och Masoud Kamali, professor i multietnisk forskning och tidigare regeringsanställd särskild utredare i diskrimineringsfrågor. Moderator var den judiske Exporedaktören Jonathan Leman. Motståndsrörelsens aktivister ställde sig längst bak i lokalen. Syftet var att lyssna på talarna och se till så att inga lögner om Motståndsrörelsen skulle få stå oemotsagda. Jonathan Leman blev märkbart nervös över det oväntade besöket. Han valsade fram och tillbaka och flera telefonsamtal ringdes. Spektaklet kunde sätta igång och talarna turades om att prisa mångkulturen och spy galla över oppositionen. Av någon märklig anledning nämndes aldrig Motståndsrörelsen vid namn, istället slingrade sig debattörerna som ormar för att undvika att förnärma någon av
Aktivism Reportage
Nyligen fick jag möjlighet att följa med på ett mycket givande möte. Chefredaktör Vejdeland hade tidigare den veckan meddelat mig om att att en representant från Arma Hellas skulle anlända till Göteborg och undrade då om jag ville följa med och träffa honom. Då utvecklingen i Grekland är intressant och det alltid är trevligt att möta utländska kämpar med andra erfarenheter tvekade jag inte när jag bestämde mig för att tacka ja. Vädret kunde i ärlighetens namn varit bättre, men humöret sviktade inte och det var med en viss förväntan som jag mötte upp Vejdeland denna regniga lördagskväll. Klockan hade hunnit slå halv sju när vi tog sällskap och promenerade bort mot Drottningtorget. Strax utanför Centralstationen möter vi Lefteris, som rest hit från Grekland. Vi hälsar alla på varandra och Lefteris gör ett gott intryck på oss båda. Välklädd och trevlig. Vi bestämmer oss för att fly undan eventuella regnskurar och styr våra steg mot en närbelägen pub. Då vi letar efter ett l
Reportage Arma Hellas Fredrik Vejdeland
Vi i Motståndsrörelsen baktalas ofta som otaktiska med vår, ibland hårdföra retorik och i våra ordval, för att vi är rättframma och inte skräder orden. Radikal, fanatiker, propaganda, revolution, nationalsocialism m.fl. är ord som mycket riktigt kanske låter illa i människors öron bland sådana som helst väljer att blunda för vansinnet och som blivit vana vid politikernas vassa tungor och säljande klyschor. Vissa som tror sig veta bättre tycker därför istället att vi borde prata i mer mjuka termer som bättre går hem bland folket. Jag är tvärtom övertygad om att vi måste använda de mer rättframma och hårdföra ordvalen om vi vill komma någonstans i längden, för att på riktigt distansera oss från den rådande regimen och på så sätt visa att vi är en stark kraft och en motpol till dem som styr idag, inte bara en lite blankare sida av samma mynt. Vi har inget att dölja och inget att skämmas över. Nej vi använder sanningen som vapen och detta vapen är fint nog utan
Artiklar Ideologi & politik Kommentarer Simon Lindberg
Som första fråga, varför ställde du upp att bli intervjuad? Jag ställde upp på att bli intervjuad för att jag är övertygad om att det vi kämpar för är rätt och värt att stå upp för i alla sammanhang, även i media. Jag tror vi har allt att vinna på att vara utåtriktade. Det ser vi tydliga resultat av, inte minst i Dalarna. Så du tror att intervjun kan leda till att de som läser tidningen får en bättre bild av nationalsocialism och Motståndsörelsen? Ja det tror jag verkligen. Detta var en fantastisk möjlighet att nå ut till människor som annars kanske aldrig hade läst något om oss. Jag tror att intervjun kommer att sätta spår i alla som läser den. Sedan är det svårt att spekulera i om det resulterar i nya rekryter eller sympatisörer, men vem vet? Jag hoppas att läsarna hajar till och tänker…”Va, är det så här dom tycker?”, eller, “så har jag aldrig sett på det tidigare”. Hur genomfördes intervjun? Bra damers chefsredaktör Marie Laland Ekeli stämde möte med mig i centrala Göteborg. Med si
Film Intervjuer Paulina Forslund
För att ge rätt bakgrund till bråket inom de egna leden får vi backa bandet några steg. När deltagarna på manifestationen äntrar Riddarholmen som är manifestationens ändhållplats så har ett mindre antal svenskhatare smugit sig dit. När deras skrikande sätter igång, ställer sig polisen emellan dessa. Ingen gör sig något större besvär över dessa gaphalsar utan fortsätter vandra in på Riddarholmen. En stund efter att alla deltagare kommit in på Riddarholmen så framkallas en kollektiv rörelse bland de församlade i den riktning som svenskhatarna bedrev sin provokation. Det är fortfarande många som som fullständigt ignorerar det som sker. Delvis för att störningselementet inte uppfattas som hotfullt. Några av de som står kvar i andra göromål är en grupp med anknytning till Svenska motståndsrörelsen. Tanken träder dock fram att det kan finnas andra svenskfientliga våldsverkare som lurpassar i någon av de mörkare gränderna på holmen. Gruppen blir därför nyfiken på att utforska denna eventualit
Aktivism Film Reportage
År 1941 skrev juden Theodore N. Kaufmann en bok med titeln ”Germany Must Perish”, där han bland annat förespråkar att tyskarna måste utrotas genom kastrering. Vidare uppmanade judarna till bojkott av tyska varor och tjänster internationellt. Det finns inga tvivel om att judarna besatt viktiga nyckelpositioner, både vad gäller det intellektuella livet, akademiska, bankväsen, finans och i det politiska livet; både i Tyskland och i andra länder. Så när de internationella judarna (Judea) hotade med konkurser, refinansiering, bojkott och blockader av handelsvägar, var detta både reellt och väldigt allvarligt. När Hitler nämnde dessa ämnen i sina tal så blir de i efterhand tolkade som ren och skär ondska och inget annat än ren propaganda. Men detta var inget som bara var taget ur luften. I Daily Express (1933) kunde man läsa följande rubrik: ”Judea Declare War On Germany” och 1938 blev den tyske diplomaten Ernst Eduard vom Rath brutalt likviderad av juden Herschel Grynszpan (i F
Artiklar Artiklar om ideologi & politik Ideologi & politik Utvalda artiklar
”Människornas rätt går före statens. Men om ett folk är underlägset i kampen för sina mänskliga rättigheter, då har det helt enkelt vid vägningen på ödets våg befunnits för lätt för lyckan att vidare bestå härpå jorden. Ty det folk, som inte är redo eller i stånd att strida för sin existens, för detta har den evigt rättvisa försynen redan bestämt slutet. Världen är inte till för fega folk.” Dessa ord från Adolf Hitler förklarar naturprincipen om att endast de som kämpar har rätt till någon rättvisa. Det var med denna utgångspunkt som NSDAP kastade sig in i en konflikt med bolsjevikerna, men även mot reaktionen. De tyska nationalsocialisterna förde en offensiv och aggressiv kamp på bred front och lyckades nå segern kort sagt genom den enkla anledningen att man anammade kampen som metod och livsstil. Man gjorde det medvetna valet att ”strida för sin existens”. De borgerliga nationalisterna vid den här tiden hade försökt hindra bolsjevikerna genom att förmedla fakta och
Artiklar Ideologi & politik Kommentarer Fredrik Vejdeland
Den här artikeln tar upp och förklarar organisationens syn på sig själv som en radikal rörelse. Dyrsch förklarar även hur organisationen tänker kring rekryteringar och varför vi agerar som vi gör. Svenska motståndsrörelsen är en radikal organisation. Vi kallar oss själva radikala och våra fiender gör detsamma. Vi gör det eftersom det är sant och riktigt, medan våra fiender kallar oss det som ett sätt att svartmåla oss. Fienden gör det också för att försöka skrämma bort svenskarna ifrån oss. Genom att ständigt måla upp bilden av organisationen som en extremistisk och farlig sådan har de också säkert lyckats skrämma bort både en och annan från att ansluta sig till oss. Men som sagt, vi beskriver oss själva på nästan samma sätt som fienden gör – som radikala, om än med något mer väl valda ord än massmedia förstås. Varför? Genom att kalla oss för radikala, genom en militant retorik och hårdför gatukamp skrämmer vi alltså medvetet bort folk från att ansluta sig till oss. Det låter kanske in
Ideologi & politik Kommentarer