Under förra veckan delades runt 270 000 exemplar av tidningen Magneettimedia ut till Finska hushåll. Bland rubrikerna i pappersupplagan av tidningen finns bland annat “Nationalsocialismen, en världspolitisk motkraft” och “Hur Hitler räddade Tysklands ekonomi”. Man passade även på att uppmana Finlands nyvalde statsminister att med “alla medel slå vakt om att den finländska befolkningen också i framtiden är vit”. Att finnar gavs möjligheten att läsa om nationalsocialismen och propaganda som är positiv till den vita rasen gillades inte av landets kulturmarxister och flera anmälningar om hets mot folkgrupp uppges ha lämnats in till polisen. Så sent som i början av april anmäldes tidningen senast. Då av den judiska församlingen i Helsingfors. Tidningen ägs numera av Finska motståndsrörelsens förlag, men ägdes tidigare av den kände affärsmannen och varuhus-ägaren Juha Kärkkäinen. Tidningen var även då en pro-vit tidning som var kritisk till det judiska inf

Nyheter Utanför Sverige

– Blir du kallad rasist ska du känna dig stolt! Bo Nilsson har alltid haft en offensiv framtoning. Det gäller att inte falla i motståndarens fällor, förklarar han. Ett karaktäristiskt drag hos Bo Nilsson är att han hugger tillbaka och inte ber om ursäkt för var han står politiskt. Det har gjort intryck på många människor. När Bo Nilsson på 1980-talet engagerade sig inom den tidens nationella rörelse, var det en stark personlighet som gjorde sig hörd. Det var en tyngdlyftare från Norrbotten med utstrålning som både kunde ryta till och sätta politiska motståndare på plats. Bo Nilsson blickar ut från Storforsen, en känt avsnitt utmed Piteälven. Sverigedemokraterna grundades 1988. Partiets första möte ägde rum i Medborgahusets stora sal på Södermalm i Stockholm. Bo Nilsson var en av åhörarna på grundmötet. En tid efter mötet valdes han till vice ordförande för partiet. Han blev mycket omtyckt i sin partiroll där han backade upp ordföranden Anders Klarström i många debatter och möten. – Det

Intervjuer Reportage Bo Nilsson

På kvällen, fredag den 13/2 tog sig aktivister runt om i Näste 2 mot destinationen Skara. När alla deltagare så hade anlänt hälsades alla välkomna av nästeschef Jimmy Andersson, som också var värd för denna helg. Efter att aktivisterna fått en chans att prata lite informellt hade man en gemensam genomgång och planering inför nästa dags aktiviteter. När detta var klart hade klockan hunnit bli mycket och man konstaterade att det klokaste vore att gå till sängs med tanke på morgondagens schema. Tidigt på lördagsmorgonen var det väckning och samtliga aktivister ombads byta om till träningskläder. Dagens första aktivitet var en gemensam löprunda. Solen hade ännu inte hunnit gå upp men det var precis i dagbräckningen och solens första strålar lyste upp det vackra västkustlandskapet vilket var mycket stämningsfullt. Efter löprundan och innan det var dags för frukost fick aktivisterna gemensamt göra armhävningar. Därefter åt aktivisterna frukost, duschade och gjorde sig redo för dagen. Denna

Reportage

Föregående helg anordnade Näste 4 en vildmarks- och överlevnadskurs med Stefan Forsman. Då jag deltagit på både kurser som denna samt självförsvarskurser med Forsman tidigare har jag bestämt mig för att skriva en mer personlig artikel istället för en torr rapport. Kursen inleddes i fredags klockan 09:00 utanför Hudiksvall. Under dagen pratade Forsman bland annat om vildmarksliv, vinnartänk och personlig utveckling. Frukost, lunch och middag åts gemensamt under dagen och Forsman uppmanade alla att dricka mycket vatten inför morgondagen. Den mer teoretiska föreläsningsdelen av kursen avrundades med en genomgång av navigation där de närvarande fick lära sig att ta ut färdriktning med hjälp av karta och kompass samt informerades om olika sätt att identifiera de fyra väderstrecken på med hjälp av naturtecken. Därefter begav sig deltagarna ut i skogen där man reste ett militärtält och la sig för att sova. Då jag själv varit med på en liknande kurs där vi blev väckta bara några minuter efter

Bild Reportage

I slutet av december år 2007 dömde hovrätten i Stockholm Motståndsrörelsens aktivist Niklas Frost till fem års fängelse för försök till dråp efter en sammandrabbning med vänsterextremister vid Slussen i Stockholm. Niklas Frost dömdes som oskyldig för att ha knivhuggit en av de vänsterextremister som med gatstenar attackerade Motståndsrörelsens tidningsförsäljning. När det stod klart att det rörde sig om ett justitiemord, där Niklas Frost dömdes på grund av sina politiska åsikter, startade Motståndsrörelsen en kampanj för att få Frost frigiven och uppnå resning i målet I dagarna har advokaten Björn Hurtig – en av Sveriges främsta resningsadvokater – lämnat in en resningsansökan till Högsta domstolen för att återförvisa målet till Svea hovrätt för en förnyad prövning av skuld-, påföljd- och skadeståndsfrågorna. Under kategorin ‘Ny bevisning’ i den inlämnade resningsansökan finns nio punkter. Det mest övertygande beviset för att Niklas Frost är oskyldigt dömd är granskningen a

Nyheter Uttalanden Uttalanden & Kommentarer

Innerst inne vet var och en av oss att det är något som inte står rätt till i samhället och att det är något som fattas. Somliga uppfattar det som en underlig känsla av tomhet och kyla. Denna tomhet och kyla gnager inom oss konstant dag som natt utan uppehåll. En känsla som vi gärna vill råda bot på. Men hur ska det gå till och varför har vi denna känsla inom oss? Vår inre röst säger till oss att allt borde vara annorlunda, att vi borde agera annorlunda. Vi lever i en värld vilken präglas av ett materiellt tänkande, ett samhälle som präglas av en överdriven konsumtionshets sprungen ur materialismen. En värld och ett samhälle där pengar, makt och egoism härskar. Jakten efter pengar, sex (i improduktivt syfte) och underhållning har till och med gått så långt att det idag är det enda vi bryr oss om. Vi förbrukar mer resurser än vad vi egentligen behöver eftersom vi låter kortsiktig girighet styra våra handlingar. Individens materiella behov står i fokus medan allt annat

Artiklar Ideologi & politik Sebastian Elofsson

Om man läser de politiskt korrekta döendemediernas rapporteringar går det inte att undgå deras vilja att titelera oss nationalsocialister som ”extremister”. Frågan vi, men även alla andra, bör fundera över är ifall vi är de extrema… Vi nationalsocialister anser att andan som genomsyrar vårt samhälle idag är sjuk. Det är den här ordningen vi först och främst sätter oss emot och strävar efter att presentera ett sundare alternativ till. Kapitalism och kortsiktighet är två nyckelord i dagens samhälle. Både människor, djur och natur har blivit en slit och släng-vara. Det finns ingen plats eller tid för eftertanke utan allt handlar mer eller mindre om snabba lösningar. Den här synen rubbar all naturlig balans och tenderar att på sikt förstöra det livsnödvändiga samspelet mellan dåtid, nutid och framtid. Vi anser att vi människor är och förblir en del av naturen och att vi precis som allt annat levande är bundna att följa dess oskrivna lagar. Det vi ser idag är till mångt

Artiklar Ideologi & politik Paulina Forslund

För två år sedan när jag först kom i kontakt med er genom en av era nästeschefer, mest av en slump, så visste inte många vilka SMR var. Tänker då så klart på människor som inte har ett aktivt intresse av den nationella arenan. Idag står vi här och saker ser helt annorlunda ut. Ni omnämns ofta i dagspressen och det har även gjorts en finsk dokumentär om er. Men det är ju framför allt efter det som skedde i Kärrtorp som satt ert namn på kartan. Inte många som idag inte åtminstone hört talas om Svenska Motståndsrörelsen. Jag som har följt er från demonstrationen i Bollnäs fram till Kärrtorp har ju sett den förändring som skett. Det är knappt så jag själv hunnit med riktigt hur har den här tiden varit för er? Själv ser jag det litet som att mediauppmärksamhet kommer och går, däremellan glömmer faktiskt rätt många. Olika medier har däremot kontaktat oss angående just Kärrtorp i högre utsträckning än vad vi sett tidigare. Efter Bollnäs hade inte jag några svårigheter med att utan tvekan hävd

Intervjuer Reportage Pär Öberg

Den första april anordnade Bromölla kultur och ABF ett föredrag med Daniel Poohl, VD för underrättelsetjänsten Expo. Motståndsrörelsens aktivister var några av de annars lätträknade besökarna. På Bromölla kommuns hemsida står att läsa om föredraget: ”Möt Daniel Poohl i ett samtal om klass, landsbygd, rasism och 1990-talets Sverige. Daniel Poohl, chefredaktör för den antirasistiska tidskriften Expo som kontinuerligt bevakar den organiserade intoleransen, debuterade hösten 2013 som romanförfattare. Den prisbelönta uppväxtskildringen Som om vi hade glömt är en berättelse om utanförskap. Om en pojkes sökande efter en identitet i en anonym bruksort, i en tid av ekonomisk kris och brinnande flyktingförläggningar.” En fjärdedel av de tjugo besökarna på biblioteket i Bromölla denna afton var aktivister från Motståndsrörelsen. De var inte där för att sitta snällt och lyssna utan för att stå som motvikt till svenskfientligheten och ifrågasätta eventuella lögner som skulle komma att dyka upp unde

Aktivism Reportage abf Bromölla Daniel Poohl Expo

Länge var jag ointresserad av rasfrågan. Länge sympatiserade jag med kommunismen, med dess antikapitalism och antiparlamentarism (ståndpunkter som – tolkade på ett annat sätt – återfinns i nationalsocialismen). Det var först och främst motståndet mot kapitalism, imperialism och parlamentarism som motiverade mig till att en dag bli medlem i en kommunistisk organisation. Att ”antirasismen” följde med på köpet tänkte jag inte så mycket på – inte i början. Kalla mig gärna naiv, men jag var till en början inte fullt medveten om att ”antirasismen” utgör en väsentlig del av den kommunistiska verksamheten, på många sätt själva kärnverksamheten. Okunskapen kring rasfrågan berodde nog på att samhällets indoktrinering hade lyckats så pass väl att ”antirasism” inte var något jag ställde frågor om. ”Antirasism” var inte min drivkraft när jag sökte mig till kommunismen och eftersom jag hade ett omedvetet förhållande till ”antirasismen” godtog jag, utan att egentligen tänka över det,

Artiklar Artiklar om medlemskap Ideologi & politik Utvalda artiklar

Lördagen den 29 mars var det dags igen för offentlig aktivitet och föredrag i Göteborg. Den offentliga aktiviteten ägde dock rum en bit utanför stan, närmare bestämt i Allum köpcenter i Partille. Aktiviteten påbörjades inne i köpcentret där flygblad delades ut till förbipasserande. Därefter ställde man sig på utsidan och fortsatte aktiviteten där. Flera intressanta samtal fördes och bortsett från enstaka provokatörer var responsen god. Efter detta begav sig aktivisterna in till centrala Göteborg och slöt upp med resten som kommit för att lyssna på föredraget. Efter lite kaffe och prat hälsade nästeschef Jimmy Andersson alla välkomna och presenterade dagens föredragshållare, Pär Öberg. Ämnet för dagen var ”flyktingpolitik” och Öberg började föredraget med att kort presentera innehållet och gick därefter över till att syna de förskönande begrepp som systemet använder för att definiera invandrarna som strömmar in i landet. En ”papperslös” är en illegal invandrare som fått avslag på sin as

Aktivism Reportage

Frågorna som skulle avhandlas var: ”Vem känner sig hotad av mångkulturen och varför?” samt ”Är problemet unga arga män eller en rasistisk samhällsstruktur?” Debattörerna var ”nazistexperten” Helene Lööw, Christer Mattsson från Forum för levande historia och Masoud Kamali, professor i multietnisk forskning och tidigare regeringsanställd särskild utredare i diskrimineringsfrågor. Moderator var den judiske Exporedaktören Jonathan Leman. Motståndsrörelsens aktivister ställde sig längst bak i lokalen. Syftet var att lyssna på talarna och se till så att inga lögner om Motståndsrörelsen skulle få stå oemotsagda. Jonathan Leman blev märkbart nervös över det oväntade besöket. Han valsade fram och tillbaka och flera telefonsamtal ringdes. Spektaklet kunde sätta igång och talarna turades om att prisa mångkulturen och spy galla över oppositionen. Av någon märklig anledning nämndes aldrig Motståndsrörelsen vid namn, istället slingrade sig debattörerna som ormar för att undvika att förnärma någon av

Aktivism Reportage

Nyligen fick jag möjlighet att följa med på ett mycket givande möte. Chefredaktör Vejdeland hade tidigare den veckan meddelat mig om att att en representant från Arma Hellas skulle anlända till Göteborg och undrade då om jag ville följa med och träffa honom. Då utvecklingen i Grekland är intressant och det alltid är trevligt att möta utländska kämpar med andra erfarenheter tvekade jag inte när jag bestämde mig för att tacka ja. Vädret kunde i ärlighetens namn varit bättre, men humöret sviktade inte och det var med en viss förväntan som jag mötte upp Vejdeland denna regniga lördagskväll. Klockan hade hunnit slå halv sju när vi tog sällskap och promenerade bort mot Drottningtorget. Strax utanför Centralstationen möter vi Lefteris, som rest hit från Grekland. Vi hälsar alla på varandra och Lefteris gör ett gott intryck på oss båda. Välklädd och trevlig. Vi bestämmer oss för att fly undan eventuella regnskurar och styr våra steg mot en närbelägen pub. Då vi letar efter ett l

Reportage Arma Hellas Fredrik Vejdeland

Vi i Motståndsrörelsen baktalas ofta som otaktiska med vår, ibland hårdföra retorik och i våra ordval, för att vi är rättframma och inte skräder orden. Radikal, fanatiker, propaganda, revolution, nationalsocialism m.fl. är ord som mycket riktigt kanske låter illa i människors öron bland sådana som helst väljer att blunda för vansinnet och som blivit vana vid politikernas vassa tungor och säljande klyschor. Vissa som tror sig veta bättre tycker därför istället att vi borde prata i mer mjuka termer som bättre går hem bland folket. Jag är tvärtom övertygad om att vi måste använda de mer rättframma och hårdföra ordvalen om vi vill komma någonstans i längden, för att på riktigt distansera oss från den rådande regimen och på så sätt visa att vi är en stark kraft och en motpol till dem som styr idag, inte bara en lite blankare sida av samma mynt. Vi har inget att dölja och inget att skämmas över. Nej vi använder sanningen som vapen och detta vapen är fint nog utan

Artiklar Ideologi & politik Kommentarer Simon Lindberg

Som första fråga, varför ställde du upp att bli intervjuad? Jag ställde upp på att bli intervjuad för att jag är övertygad om att det vi kämpar för är rätt och värt att stå upp för i alla sammanhang, även i media. Jag tror vi har allt att vinna på att vara utåtriktade. Det ser vi tydliga resultat av, inte minst i Dalarna. Så du tror att intervjun kan leda till att de som läser tidningen får en bättre bild av nationalsocialism och Motståndsörelsen? Ja det tror jag verkligen. Detta var en fantastisk möjlighet att nå ut till människor som annars kanske aldrig hade läst något om oss. Jag tror att intervjun kommer att sätta spår i alla som läser den. Sedan är det svårt att spekulera i om det resulterar i nya rekryter eller sympatisörer, men vem vet? Jag hoppas att läsarna hajar till och tänker…”Va, är det så här dom tycker?”, eller, “så har jag aldrig sett på det tidigare”. Hur genomfördes intervjun? Bra damers chefsredaktör Marie Laland Ekeli stämde möte med mig i centrala Göteborg. Med si

Film Intervjuer Paulina Forslund