Skip to content
För tio år sedan när jag gick med i Motståndsrörelsen var jag, som jag tidigare nämnt, skeptisk till organisationen, men det i onödan, då jag möttes av gemenskap och kamratskap. Jag möttes av människor som i samma stund som jag anslöt mig, var beredda att offra allt för mig. Som ställde upp på ett sätt ingen annan någonsin gjort tidigare.
Som den gången när jag fick brev från Socialtjänsten och kände mamma-paniken stiga och ringde till min dåvarande gruppchef och grät i telefonen. Han och fler av mina kamrater var hemma hos mig inom en timme för att stötta mig. Det är kamratskap!
Eller som den där gången när jag behövde lämna en minst sagt trasslig relation och min dåvarande gruppchef återigen fanns med via telefonen som stöttning med orden ”Ring om det blir problem. Vi kommer!”. Det är kvinnofrid!
Jag har aldrig någonsin känt mig mer trygg eller bättre omhändertagen som kvinna än i Motståndsrörelsen. För det är jag evigt tacksam.
Den här mentaliteten och offerviljan fö
Efter att ännu en gång deltagit på Nordiska motståndsrörelsens Organisationsdagar och ännu en gång kommit hem med stärkt förtroende för organisationens ledning, mina kämpande kamrater och mitt eget självförtroende, så kan jag konstatera att valet jag gjorde för fem år sedan var det rätta – att ansluta mig till den kämpande skaran.
Vad var det då som fick mig att känna så här efter den gångna helgen? Att få sova på ett hårt golv på ett alltför tunt liggunderlag, vilket gav mig mer värk än smällarna från mina kamrater under boxningen eller de snarkande kamrater intill som förstörde en välbehövlig sömn?
Vår ledares inspirerande tal på lördagskvällen efter en lång och hård dag, de lärorika workshopsen eller den goda stämningen som infann sig så fort jag steg in genom dörrarna på lördagsmorgonen?
Ja, ovan bidrog såklart till mitt samlade intryck från helgen. Men låt mig ta det från början.
Uppstigning 04:00 för att snabbt rafsa ihop den packning som skulle med, ringa för at
Äntligen var det dags! Jag hade väntat på denna tillställning sedan kamphelgen i Stockholm då jag såg Martin Saxlind, Årets nordman 2020 göra processen kort och snabb med en nästeskamrat. Jag såg hur kamraten, som för övrigt är en bra boxare, blev riktigt vimmelkantig och till slut så fick kampen avbrytas och Saxlind stod som segrare.
Givetvis var årets upplaga av Organisationsdagarna mer än att bara slå kamrater, men för mig personligen var detta en viktig del och jag kan såklart bara återge min egen bild och upplevelse kring det hela och det tänkte jag försöka göra i denna text.
Det kan ta lång tid att färdas med bil i vårt avlånga rike och resan som skulle gå mot Småland var sannerligen lång, men jag såg ändå fram emot att tillbringa flera timmar i bilen. Jag skulle även få ansvara för att större delen av medlemmarna från Näste 1 möttes upp på en samlingsplats och delades in i bilarna.
Som vanligt när man ser fram emot något och är eggad så blir det lite svårt att sova. Nä
Här kommer det sjuttiosjunde avsnittet av podcasten Ledarperspektiv. Medverkande är Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg och Fredrik Vejdeland från organisationens riksledning i Sverige.
Diskussionsämnen:
Förberedande kampverksamhetLindbergs betraktelse: Rättelse angående förra avsnittetPåståendet: ”Det är synd om nationella”Ideologisk/taktisk fråga: Från flykt till kamp. SÄPO och kamratsskap
Diskussionsunderlag:
Ledarperspektiv #76: Barn som biologisk krigföring – det stora folkutbytet och föräldraskap
Styckningsutbildning under friluftsdag i Tyresta nationalpark
Månadsmöte i Näste 4: Restaurering och live-musik i skogen
Banbrytande aktioner i centrala Kristianstad
Ge alla människor precis vad de vill ha!
Nordendagarna 2021 ägde rum efter en period då prövningar blandats med framgångar – såväl för organisationens del som för den nationella rörelsen överlag. I denna artikel presenterar jag några valda inslag och personliga reflektioner över Nordendagarna 2021. Den som önskar en mer helomfattande och objektiv redogörelse för årets Nordendagar hänvisas till rapporten därifrån.
Deltagarantalet var i år högt, om än inte det högsta under firandets historia. Stämningen och kampandan slog däremot – både enligt mig själv och flertalet tillfrågade deltagare – topprekord!
Ett annat glädjeämne var att trenden ”Barnens Nordendagar”, som inleddes på allvar förra året, höll i sig även i år, då de många närvarande barnen verkligen tog plats, aktiverades på olika sätt och uppenbarligen stortrivdes. Glädjande var även att en hel del nationella som inte är anslutna till organisationen valde att delta.
Årets upplaga kom annars att präglas stort – förutom som väntat av tävlingen Åre
Helgen 18-19 April hade Näste 2 en gemenskap och kamratskapsförstärkande vildmarksaktivitet strax utanför Uddevalla. Vildmarksaktiviteten påbörjades med en gemensam marsch genom skogsområdet, där gemene man marscherade i bestämd takt till den slutliga destinationen.
Som grädde på moset så fick samtliga kamrater njuta av varmt och soligt väder under skogsmarschens gång. Självaste vandringen i vacker skogsterräng i kombination med rakryggade kamrater och fantastiskt väder skapades en harmonisk frihetskänsla som kan få vem som helst att inse moder naturs skönhet.
Vid ankomst till den slutliga samlingsplatsen så välkomnades kamraterna av en vacker sjö som blänkte fint under vårsolen. När samtliga kamrater hade nått den slutliga destinationen så lastade man av all packning för att senare invänta vidare instruktioner av vildmarksaktivitetsansvarig.
Strax efter att kamraterna hade gjort sig bekanta med platsen, så fick kamraterna som uppgift att med naturens egna resurser k
Tisdagen den 18 juli tillbringade kampgrupp 701 eftermiddagen med en gemensam kampgruppsträning.
Som uppvärmning sprang man den militära hinderbanan på plats. Som en stor enhet såg man till att alla kom runt och kamratskapen stärktes ytterligare i gruppen.
Efter hinderbanan var det dags för boxningsträning som startades med grundläggande fotarbete, jabbar och högerkrok. Även hur man tar sig ur ett flertal grepp övades på. En mycket lyckad eftermiddag i kamratskapens tecken.
Vill du också vara med och träna?
Anslut dig till Nordiska motståndsrörelsen idag, eller kontakta någon i ditt respektive Näste så ses vi på nästa träning!
I veckan samlades genomförde delar av Göteborgs kampgrupp ett aktivisttest och tränade boxning i Kungälv.
Dagen började med löpning och därefter följde olika styrkeövningar på tid samt jämfotahopp.
Det visade sig att flera förbättrat både kondition och styrka och genomförde de momenten på ett bra sätt, men att flera bör träna upp sin spänst då jämfotahoppet visade sig vara lite i det svåra laget. Dessbättre kommer både gruppen och nästet genomföra flera aktivisttest under året där målet är att bli än mer tränade för varje tillfälle.
Efter att aktivisttestet var avslutat tränade medlemmarna boxning med fokus på sparring.
Deltagarna var mycket nöjda med dagen, som genomfördes i gassande sol och kamratskap, och ser framemot nästa tillfälle.
Pär Öberg
Vad är dina allmänna tankar kring nationalsocialistisk 1 maj i Sundsvall?
Det ska bli mycket trevligt, vi har varit där flera gånger förut, men jag har aldrig varit där 1 maj. Sundsvall är en stad med en lång historia av tung och betydelsefull industri. En bra stad för att visa att Motståndsrörelsen är det enda alternativet för en arbetare som överhuvudtaget vill ha en framtid.
År 1721 brändes och plundrades Sundsvall av ryska trupper. Idag plundras staden av rovgiriga globalister som centraliserar allt mer makt, bort från folket till osympatiska icke folkvalda härskare. Vi vill ändra på det.
Du har ju tidigare debatterat med meningsmotståndare under Motståndsrörelsens demonstrationer. Är detta något du skulle vara öppen för också i år om någon känner sig manad?
Jag är i princip alltid öppen för det. Det skulle vara extra kul att prata med kommunalråd Bodil Hansson. Men, bara ryktet om att Motståndsrörelsen skulle komma till staden verkar ha fått henne att avs
Månadens bästa aktioner:
Organisationsdagarna 2023.
Broaktion i Växjö med en galen polis som gick till attack.
Skidtur med övernattning i ett köldslaget Norrbotten.
Månadens ”shoutout”:
Motståndsrörelsens bästa tungviktsboxare Martin Saxlind!
Motståndsrörelsens bästa lättviktsboxare Marcus Hansson!
Motståndsrörelsens bästa polisboxare, eller ja i varje fall under mars månad, David Wåhlander!
Månadens bild (som inte redan använts ovan):
En av många väldigt fina bilder från Organisationsdagarnas bildreportage.
Ytterligare en bra bild från bildreportaget.
Månadens nyhet:
Med brist på explicita nyhetsartiklar under månaden petar vi in denna: Motståndsrörelsen i Bulgarien – demonstrationer trots förbud...
…och denna: Motståndsrörelsen förlåter aldrig Tamim Sultanis dåd.
Månadens läsning:
Bekämpa naivitetens etter.
Vad skiljer ett engagemang i Sverigedemokraterna från ett i Motståndsrörelsen?
Kamratskap som folkgemenskap.
Måna
Aktionen ifråga ägde rum i staden Kalundborg på västra Själland, där man träffades och genomförde en offentlig flygbladsutdelning. Aktivisterna intog gågatan i staden för att dela ut flygblad och få sig en pratstund med folket i Danmark om dåtid, nutid och framtid. De pratglada aktivisterna erbjöd varje förbipasserande ett flygblad och en möjlighet att samtala.
Majoriteten av människorna på gågatan tog glatt emot flygbladen och responsen var generellt positiv. Det var dock några oliktänkande som beklagade sig och tyckte att aktivisterna borde ”lära sig av historien” och släppa nationalsocialismen. Denna typ av invändningar gör inget intryck på Motståndsrörelsens aktivister, och aktionen fortsatte med oförändrat engagemang. Dialogerna med de förbipasserande sträckte sig brett, och man talade om allt från vikten av den vita rasens överlevnad till Nordiska motståndsrörelsens miljöpolitik.
Efter en god stund på gatan och flera lyckade samtal gick gruppen vidare o
Stolt, självsäker och stridslysten – tre ord som ekar i mitt huvud efter att jag nyligen kommit hem från årets upplaga av Organisationsdagarna. Det är en otrolig och helt unik upplevelse att sova, äta, slåss och arbeta tillsammans med fanatiska nationalsocialister under två nätter, samtidigt som man som ny medlem inte kan förmå sig förstå att inte fler, ja varför inte samtliga, nationella i Norden vill dela en sådan upplevelse med oss.
Ni som tidigare har läst mina texter kanske vet att jag nyligen blev aktiv i Nordiska motståndsrörelsen efter att under ett antal år ha arbetat för Sverigedemokraterna. Jag vill med denna text belysa några av de väsensskilda upplevelser och intryck som man får som aktiv i de två olika organisationerna, mer specifikt skillnaderna när det kommer till de rikstäckande evenemangen.
Gemenskap vs rangordning
För det första skulle det aldrig komma på fråga att en högt uppsatt sverigedemokrat sätter sig vid samma bord som en reguljär medlem. Under mina å
Som en bonus kommer här även det bildkollage som Andreas Holmvall spelade upp i sitt föredrag under helgen:
Det har också publicerats en skriftlig rapport, en bildartikel och en personlig betraktelse från Organisationsdagarna.
Först kommer en intervju med Marcus Hansson som segrade i lättviktskategorin (Upp till 85 kg)
Kan du berätta allmänt om turneringen?
Jag tror alla som var där gillade att titta på matcherna och aktiviteten var nog den mest minnesvärda för alla. Turneringen var min första och jag tror även att det var så för många andra. Fastän att man verkligen slog på sina kamrater, så upprätthöll alla en vänskaplig ton där man genuint tackade varandra efter matcherna utan att detta påpekades innan, vilket vittnar om kamratskapen inom organisationen.
Hur många matcher gick du igenom och vilka mötte du?
Jag tror jag gick fem matcher. Det lottades vem som skulle stå över de två sista rundorna, men jag drog det korta strået bägge gångerna. Eftersom jag tror vi kommer bli fler som boxas nästa år så tror jag det skulle bli bättre om man gick färre matcher. En till viktklass skulle kunna lösa detta och kanske man kan utöka rundorna lite så att boxarna tvingas till mer teknisk boxning.
Jag vet
Till Näste etts och åttas gemensamma knyt-julbord söndagen den 4 december var förutom aktivister och medlemmar även dessa motståndsmäns och -kvinnors anhöriga inbjudna.
En av arrangörerna hade hittat den perfekta lokalen och tajmingen var perfekt då det kanske var den här säsongens första riktiga vinterdag på dessa ”fjollträsk”-breddgrader. Den skulle hursomhelst för de inbjudna bli till en riktigt trevlig dag i gemytlig miljö med horder av stojande barn och dignande bord långt bort från stadslivets stress.
Dagen inleddes med fika, mingel och bärgning av en dikeskörd bil, medan arrangörsgruppen påbörjade sitt dukande av det egentliga julbordet – en aktivitet som, givet mängden mat, krävde sin tid.
Finesser kännetecknade dukningen.
Diskussioner gamla kamrater emellan varvades med samtal där nya vänskapsband knöts. Stora mängder kaffe, glögg, must, bakverk, frukt och julgodis intogs.
Klass på det fikat.
Möte
Nästa punkt på dagordningen var ett månadsmöt
