Skip to content
Tänk dig att du ska bege dig ut på en sju-dagars vandring under vintern. Vad tar du med dig?
Denna fråga satte temat inför helgens aktivitet i Näste 3 då samtliga medlemmar skulle göra en packlista inför en hypotetisk sju-dagars vintertur. Väl under aktiviteten vandrade vi denna gång dock bara en dag. Ryggsäckarna skulle vara packade så att de vägde minst 15 kilo.
I varje fall så hade vi lärorika diskussioner kring vad som krävs för att klara av en vintervandring som gav ett intryck av vikten att ha med sig rätt utrustning.
För att även du som läser detta kanske ska kunna lära dig något så har jag summerat de väsentliga punkter som diskuterades nedan. Det är inte att ses som den givet bästa expertlösningen alla gånger utan är vad vi glada amatörer med olika erfarenhet på ämnet kom fram till.
Bland användbar utrustning nämndes, förvånansvärt nog, tamponger och kondomer som ni kommer se har andra syften än vad de tillverkas för. En annan aspekt att tänka på är effektiv packni
Varför har jag levt i ett militärtält i tre månader?
Jag tycker att svaret på den här frågan är det viktigaste jag kommer att skriva i min artikel. När jag satt i fängelse fick jag väldigt mycket gjort när det kom till att författa texter. Jag hade förvisso mycket samlade idéer i huvudet som jag ville sätta på pränt och allehanda distraktioner var förvägrade mig – något som inte alltid behöver vara negativt, eftersom jag fick så mycket producerat tack vare det.
Under hösten arbetade jag med alla mina texter. En av dessa var ”Materiellt välstånd förslavar dig”. I artikeln använde jag en bild på en äldre man som bor i ett tält ute i naturen för att uttrycka min poäng. Jag har efter detta lekt med tanken på att pröva hur det är att leva i ett tält, precis som den äldre mannen. Klarar han det så klarar jag det. Detta var ett av skälen, att pröva att leva där man inte har tillgång till den vardagliga utrustningen.
Med det sagt så var det inte långtidsplanerat,
Söndag 14 mars genomfördes en dag med intensiv träning och årets första bad.
Efter samling och genomgång av dagens schema påbörjades ett uppvärmningspass som följdes upp med hinderbana. Snösmältningen hade sett till att det var rejält lerigt i hinderbanan vilket i sig blev ett extra hinder.
Efter att flera varv avverkats med allt lerigare och halare hinder övergick deltagarna till ett styrketräningspass i utegymmet.
Träningen avslutades med boxning, där både teknik och sparring genomfördes, dels en mot en, två mot en och avslutningsvis två mot två. Under sparringen utdelades en hel del fina träffar, vilket fick kamrater att åka i backen.
Som avslutning av dagen tog man sig till en närliggande badstrand för årets första bad i Mälarens kalla men uppfriskande vatten.
Kom med även du!
Här kommer det sjuttioförsta avsnittet av podcasten Ledarperspektiv. Medverkande är Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg och Fredrik Vejdeland från organisationens riksledning i Sverige.
Ny RSS för Ledarperspektiv: https://nordiskradio.se/?format=mp3-rss&show=ledarperspektiv
Diskussionsämnen:
Kreativ aktivismLindbergs betraktelse: VinterPåståendet: ”Aktivism är meningslöst”Ideologisk/taktisk fråga: Värdegrunder
Diskussionsunderlag:
Laseraktion mot förintelsebluffen i Göteborg!
Vår väg: Punkt 7
Under helgen den 16-17 januari genomförde Näste 7 en hårdare skogsvandring samt övernattning ute i skogen.
Först valde man ut en plats på kartan som man skulle navigera till med hjälp av kartan och en kompass. Sedan påbörjades den långa och tunga vandringen, då man fick bära med sig ved.
När man hade kommit fram till platsen slog man upp ett läger och tände upp en eld. Efter det hade kamraterna det trevligt i varandras sällskap trots den stränga kylan.
På morgonen dagen efter vandrade man tillbaka till samlingsplatsen.
Söndagen den 20:e januari samlades medlemmar i Kampgrupp 106 för stärkande friluftsliv. Det var kallt och friskt i vinterluften och snön i skogen låg nästintill orörd. Här och var syntes spår av rådjur och hare.
Efter en timmes vandring gjordes en eld upp och mat tillagades. Efter målet påbörjades vandringen tillbaka.
Anslut dig till Nordiska motståndsrörelsen.
Sista dagen på kampvecka 3 var delar av Näste 7 i Rockneby i Kalmar kommun. Det var en perfekt vinterdag på den småländska landsbygden. Med humöret på topp och med raska steg gick kamraterna genom Rockneby.
Promenaden var väldigt uppskattad tack vare det strålade vintervädret och de vackra vyerna som solen och landskapet bjöd på denna söndag, 20 januari.
Mellan 500-600 flygblad hittade ett nytt hem denna gång.
Till dig som ännu inte anslutit dig: Gör din plikt och se till att du organiserar dig. Kampåret har precis börjat och även du behövs i ledet! Bli en av dem som faktiskt gjorde något istället för att stå passivt bredvid och se på. Var med och skapa historia du med!
Kälkar, pulkor, tefat, madrasser. Framlänges, baklänges, på mage, och på rygg. Åksätten var många när medlemmar, både med och utan familjer, samlades för att umgås i vinterlandskapet under första advent.
Dagen togs sin början under förmiddagen och inleddes, till barnens glädje, direkt i en större pulkabacke. Snön yrde och skratten blev många när en efter en åkte av eller for runt med sitt färdmedel. Skratten tilltog bland barnen när även några vuxna gav sig in i lekarna efter att ha hånats av barnen att de inte vågade åka från backens topp.
Efter någon timme började deltagarnas magar att kurra och blöta händer att frysa. Således tändes en brasa för både värme och korvgrillning, samtidigt som varm choklad och pepparkakor ställdes fram. Otåliga barn passade på att kasta lite boll till varandra i snön under tiden som de väntade på att korven skulle bli klar. När så frusna händer värmts och hungriga magar mättats grillades marshmallows och samtal fördes om allt och inget.
Evenemanget startade redan på förmiddagen när gästerna anlände och man bjöds på en välkomstdrink bestående av varm hemmagjord äppelmust. Därefter hälsade konferencieren samtliga gäster välkomna och gick snabbt igenom dagens schema som bestod i lunchbuffé, månadsmöte, föreläsning, barnpyssel, lokal marknad, fika och till sist trubadur.
Efter genomgången fick gästerna tid för lite mingel, men hjälpte även till med att ställa i ordning lokalen för den kommande middagen som skulle bestå av pulled beef (från egen gård), hemmagjord korv, smörstekta rotfrukter, skördepaj, hembakat honungsbröd, pumpasoppa med sidfläsk och mycket mer och där majoriteten utav ingredienserna var närodlade och ekologiska.
Efter att alla hade avnjutit den gudomliga buffén var det dags för månadsmöte och därefter Fredrik Vejdelands föreläsning om Halloween.
Han tog upp, inför en storögd barnaskara, både varulvar, häxor, gastar, draugr, svartalver och diverse nattvarelser. Han påpekade att ”
Lördagen den 16 september träffades kamrater i Nästet för att förbereda inför vintern vad gäller propaganda. En stor mängd banderoller tillverkades och nya mallar snickrades ihop för att kunna variera budskapen på banderollerna. Man passade även på att grilla tillsammans i det soliga sensommarvädret samt att planera kommande aktiviteter.
Det personliga exemplet visar till skillnad mot flyktiga åsikter, som ofta är gratis, det beundransvärda i en människas karaktär. Ursula Haverbecks nyfikna ögon skiner av liv, hennes vilja och övertygelse har följt henne under 94 år. Hon bär på en själ som är allt annat än trött.
Mötet med Ursula Haverbeck känns i det närmaste overkligt när vi träffas en tisdag i september 2023. Det som är unikt är inte desto mindre att Vera Oredsson sitter med oss och konverserar på tyska med Ursula. Historia skrivs vid varje meningsutbyte och dokumenteras av våra apparater. Vera och Ursula är två av de få idag levande personligheterna som levt under Tredje riket och vilka från krigsslutet kämpat för det germanska folkets upprättelse.
Vid min senaste vistelse i Tyskland var Ursula Haverbeck inlåst i fängelse. Dömd för att hon haft sina uttryckliga betänkligheter kring den officiella historieskrivningen om den så kallade förintelsen. Hennes talang och briljerande intelligens sträcker sig läng
Den 9 september vajade Nordiska motståndsrörelsens fana återigen över Nordens högsta berg, Galdhöpiggen.
Efter att ha fått blodad tand för vandringar och bergsbestigningar bestämde sig en grupp, som tidigare i år har bestigit Sveriges högsta berg, att ta sig an Nordens högsta berg. Tiden var knapp eftersom sommarsäsongen redan hade börjat präglas av lägre temperaturer, så låga som -15 grader. Kamraterna kunde dock med hjälp av noggrann planering och uthållighet genomföra de förberedelser som krävdes för att ta sig fram till Spiterstulen. På fredagskvällen var tälten resta och kamraterna förberedde sig nu inför ännu en utmaning där ingen riktigt visste vad som väntade dem.
Spektakulär natur.
Målet, om att bestiga Nordens högsta berg, som sedan hemresan från Kebnekaise hade grott, var äntligen i sikte. Med förvånansvärt bra väder och tidig uppstigning började kamraterna nu vandra framåt och uppåt. Trots den omständliga förberedelsen inför det vinterväder som tidigare ut
Lördagen 8 april började med att man med bil begav sig mot en skog som ligger inte alltför långt bort från nästets mer centrala delar. Tanken var att kunna köra så nära den tilltänkta platsen som möjligt, då man hade med sig packning som vägde lika mycket som en genomsnittlig motståndsman, utöver allas personliga tillhörigheter. På skylten som satt mellan riksväg och skogsväg stod det att bommen kan stängas när som helst då det pågår jakt året om, så alla höll tummarna att jakten skulle pågå även nästa dag, och åkte vidare på den ensliga vägen.
Framme vid sjön man ämnat spendera helgen vid så packades det tyngsta ut ur bilarna. Då det inte fanns någon snö kvar var det lönlöst att försöka dra packningen på en pulka eller liknande, istället beslutade man sig för att tillverka en simpel bår. Tjocka trädgrenar fästes fast med spännband på lådan som innehöll nästets 16-mannatält, så att man skulle kunna bära det över axlarna de runt 500 metrarna som kvarstod till lägerplatsen. En kor
