Skip to content
Söndagskvällen den 4 april så delades cirka 160 flygblad ut till boenden i Hallands län. Man satte även upp en mängd klistermärken och såg även några som suttit uppe en längre tid.
Vill du också dra ditt stå till stacken? Skicka då in din ansökan till Nordiska motståndsrörelsen!
Under fredagskvällen den 28:e augusti var medlemmar från Näste 3 ute och satte upp flera banderoller på broar över E6:an i Mellbystrand och Skummeslövsstrand i Laholms kommun.
Tisdagen den 12 november begav sig medlemmar från Kampgrupp 201 till Frillesås i Kungsbacka kommun för att sätta upp affischer. Efter att det mindre torget blivit täckt med affischer och klistermärken begav man sig söder mot gränsen till Varbergs kommun. Från Frillesås i Kungsbacka till Väröbacka i Varberg, en sträcka på ca 8km, sattes ett 20 tal affischer och ett 40 tal klistermärken upp på busshållplatser, så att både de som kör bil förbi kan se en större affisch med sunda budskap och så att de som åker kollektivt kan läsa flertalet klistermärken med sunda budskap i väntan på bussen. Aktiviteten gick lugnt till och ses som lyckad.
Söndagen den 3:e November begav sig medlemmar från Näste 3 till Laholm och satte upp 10 banderoller som informerade bilisterna om både Nordisk Radio, Nordfront och andra sunda budskap på olika broar över E6:an i Laholms kommun.
Den 10:e augusti genomförde medlemmar från Medlemsgrupp 2 i Näste 2 en flygbladsutdelning på två orter, nämligen Hyltebruk (Hylte kommun) och Kvibille (Halmstads kommun). Humöret var bra och allt gick fint.
Man hade tur med vädret också för det började regna precis när man delade ut de sista flygbladen. Det blev en klar seger.
Efter en relativt lång hemresa natten innan från en händelserik och gemytlig semestervecka i Skåneland ska jag inte sticka under stolen med att jag var något omtöcknad när vi väl anlände till bygdegården där årets Nordendagarna skulle äga rum. Dock skulle ny energi likt ett skänk från ovan tillkomma så fort jag klev ur bilen och beskådade den storskaliga samling kamrater från hela rikets alla hörn, tillsammans med sina nära och kära som ivrigt inväntade att denna livade högtidsdag skulle ta sin början.
Efter några minuters mingel var det dags att bege sig in i samlingslokalen för att åhöra dagens konferencier, Samuel Johansson som hälsade alla varmt välkomna och redogjorde schemat för dagen. Just i den stund man satt och lyssnade förväntansfullt under introduktionen noterade jag att lokalen fyllts till bredden med nordiska bröder och systrar, vilket jag enkom kan tolka som ett bevis på organisationens själsliga sammanbundna gemenskap. Det är i sig en säregen, men storslagen känsla
Nordiska motståndsrörelsen anordnade återigen en utflykt till nationalparken Jotunheimen i Norge, känd för sitt magnifika bergslandskap, sina gamla glaciärer, sina häftiga bergsryggar och toppar och sina oförutsägbara väderförhållanden året runt. Gruppen, som bestod av medlemmar och sympatisörer, satte som mål att erövra två toppar över 2200 m inom två dagar, ett mål som visade sig vara mer utmanande och ansträngande än väntat, särskilt för dem som inte har någon tidigare erfarenhet av liknande expeditioner.
Vi anlände till Jotunheimen sent på torsdagskvällen efter en lång bilresa under en stark sommarsol. När vi gick in i denna nordiska alpina enklav och började stiga i höjd sjönk temperaturen och luften blev kyligare och renare. På en höjd av cirka 1200 m, i centrala Jotunheimen, var vår bilresa över och vi slog läger nära en sjö som tycktes fungera som en reservoar för det kalla och kristallklara vattnet som forsade ner från bergen som en högljudd och mäktig fors, innan den med o
Kan du inte börja med att presentera dig själv för väljarna?
Jag är 29 år gammal och bor med familj i Hjältaryd, ett litet samhälle någon mil utanför Vetlanda. Min huvudsakliga uppgift i kampen är som nästeschef för Nordiska motståndsrörelsens sjunde näste. I den mån tiden räcker till mellan rollen som nästeschef, familjefar och arbetare så tar jag de tillfällen som finns till att engagera mig i andra projekt som Näste 7 har, exempelvis lokalradiopodden NR – Småland, eller till att bedriva aktivism på gator och torg runt om i Småland tillsammans med mina kamrater.
Hur fann du nationalsocialismen och hur kom du in i Motståndsrörelsen?
Jag uppmärksammade nationalsocialismen för första gången genom skolan. Jag skulle väl dock inte säga att jag vid denna tid var nationalsocialist utan mer allmänt nationellt sinnad. Det var inte förrän i 20-års åldern som dessa tankar började att mogna mer och det var även då som jag hittade till Nordfront och började fördjupa mig ideolog
Ursprungligen publicerad på Nordfront.dk.
Mina nästan sex år i kampen, både som aktivist och senare som chef först för ett näste och nu den danska grenen, har lärt mig mycket om det danska folkets upplösning och splittringen i den nationalistiska miljön. Klyftan mellan vanliga danskar är avgrundsdjup, en avgrund som bara på några få ställen kan överbryggas av svaga broar som bildats av själviska konsumentintressen eller naiva föreställningar om parlamentariska lösningar.
Avgrunden är djup och broarna över den måste sträcka sig ännu längre för att nå till nationalisterna. De ”vanliga” danskarna som helt enkelt följer med strömmen tycks för varje dag komma längre och längre ifrån varandra. I ett samhälle där den förda politiken uteslutande och helt och hållet leder till en förintelse av folket, följt av ett utmattningskrig mot moralen och de naturliga värdena, skulle en uppdelning i två läger vara en helt naturlig utveckling. Vi och de. Vi som kämpar och står för bevara
Inatt rev högsta domstolen i USA upp landets nationella abortlag. Detta innebär att delstaterna själva får avgöra huruvida abort är tillåtet eller ej, samt under vilka omständigheter det gäller. Flera delstater har redan gjort abort helt eller så gott som förbjudet medan det i andra delstater är tillåtet att abortera hela vägen fram till förlossningen. I vissa delstater krävs det inte heller att det förekommer någon fara för liv eller hälsa utan du är fri att göra abort av vilken anledning som helst. USA visar återigen vägen in i absurdum åt alla håll .
I Sverige gäller fri abort fram till vecka 18 och därefter krävs det särskilda skäl. Jag vet att det här är en laddad fråga, men likväl menar jag att den behöver diskuteras.
Jag är å ena sidan självklart för att det behöver födas fler vita barn. Det är en förutsättning för våran ras överlevnad att fler kvinnor väljer att skaffa barn och även att de föder fler barn än hur snittet ser ut idag. Å andra sidan är jag inte för att kvinn
Ursprungligen publicerad 2008-11-12.
När en ny organisation eller ett parti
bildas kan det i inledningsskedet vara en stor tillströmning av rekryter
som tycker att det är spännande när det händer någonting ”nytt”.
Nybildningar bidrar också ofta till att locka till sig individer som för
egna syften jagar ledarpositioner och söker social grupptillhörighet.
Stora visioner om kommande succéer, drömmar om storslagna resultat
utmärker den tidiga entusiasmen. Efter ett tag kommer känslorna att
stabilisera sig när verkligheten för att åstadkomma minsta lilla innebär
disciplin och hårt arbete som inte alltid är direkt ”roligt”. Den
kräver likaså plikttrogenhet och konsekvens, begrepp som den moderna
människan har svårt att förstå sig på.
Nationell kamp är ingen individuell hobbyNär det kommer till den enskilde som tidigare stod bland den jublande publiken och fick utlopp för sina euforiska känslor, visar det sig att många inte duger bättre till än att vara passiva åskådare och
Det var under en strålande sol som aktivister från Motståndsrörelsen samlades under lördagen utanför Göteborg för en genomgång av ansvarig på plats. Denne gick igenom upplägget för dagen, vilket i sig egentligen inte skilde sig så mycket från en vanlig flygbladsutdelning i centrala Göteborg. Skillnaden låg i hur krångligt man skulle genomföra den.
För genom Motståndsrörelsens enträgna och idoga arbete med att svara upp på skräp-vänsterns, våldsvänsterns och polisens dumheter och försök till våldsamheter, så har de i många fall helt enkelt försvunnit från gatubilden eller låter oss för den delen hållas. När det inte finns kompetent motstånd tänkte ansvarig på plats att vi helt enkelt får simulera det själva för att ändå hålla aktivisterna på tårna.
Aktivisterna delades in i stridspar med förordningar om att man inte under några omständigheter får lämna varandras sida tills aktiviteten är över, hur onödigt det än känns att behöva gå två och två ibland. Positioner i gruppen, plats
För att beskriva ett problem som finns inom den nationella sfären, tänkte jag använda mig av en klichéartad liknelse som vi i detta fall kan kalla för “det nationella isberget”. Det lilla som kan betraktas ovan ytan består av den andel nationella som är organiserade och aktivt kämpar för folkets överlevnad. Men under ytan vilar en mycket större massa, isolerade från att synas av dem som befinner sig ovan. Hade hela isberget dragits upp ur djupet och visat sig som en enhet hade det visat sig mäktigt och lämnat ett betydligt kraftigare intryck hos betraktaren.
Modell av det nationella isberget.
Var vill jag då komma med detta? Jo, den massa av nationella som befinner sig “under ytan” känner sig som en del av isberget och dess storhet, men är i själva verket fullständigt osynliga och irrelevanta i fråga om att lämna ett avtryck. Dessa nationella jag talar om är de som inte organiserar sig av olika anledningar och ofta inte ens gör något på ett individuellt plan. I de fall där ren fe
Lördagen den 2:a april hölls det en sluten fest i närheten av Sundsvall som ett femtiotal speciellt inbjudna samlades på under högtidliga former. Orsaken till sammankomsten var inget mindre än ett jubileumsfirande av att det i år är 25 år sedan Nordiska motståndsrörelsen bildades.
På plats närvarade både veteraner och något yngre förmågor i rörelsen, representerade av nordiska kamrater och med ett speciellt kärt återseende av kamrater från Nordiska motståndsrörelsens förbjudna finska gren som många inte träffat på länge.
Rollen som konferencier föll på Simon Holmqvist, som sin vana trogen skötte detta med bravur. Festligheterna inleddes med att Holmqvist äntrade scenen, hälsade gästerna välkomna och förmedlade information om vad som stod på schemat.
Simon Holmqvist.
Först ut var en filmvisning som hölls av Martin Engelin, som på rekordtid lyckats klippa ihop en film som dokumenterar stora händelser i Motståndsrörelsens historia, år för år. Många av klippen hade dessutom ald
