Skip to content
Nordiska motståndsrörelsen har tagit officiell ställning mot Israel och önskar därför också ditt engagemang i denna fråga. Förutom att du ansluter dig till kampen kan du också göra val i din vardag för att inte stärka terrorstaten och sionismen mer än nödvändigt, genom medveten konsumtion och aktiv bojkott.
Vi förstår att det är svårt att undvika alla sionistiska varumärken och försöker därför underlätta något genom att rangordna i olika prioriteringar hur viktigt det är att bojkotta respektive företag och varumärke och en förklaring kring varför. Vissa märken är dock så pass dominerande att de nästan inte kan undvikas och det är heller inte så att vi kommer hålla det mot dig om du inte skulle kunna följa listan dogmatiskt, men förhoppningsvis kan den hjälpa dig att åtminstone göra några bättre val. En bojkott handlar givetvis inte heller om att slänga de produkter du eventuellt redan äger från pro-israeliska företag, utan om att du ska försöka undvika det när du handlar framöver.
Ursprungligen publicerad 2020-05-02.
Flyktingkrisen har
med all tydlighet visat att det inte räcker med etniskt folkmord, i
form av massinvandring och tvångsintegration, för att revolutionära
stämningar ska kunna slå rot i samhället. Det mångkulturella
samhällets konsekvenser, med mänskligt lidande och förnedring där
svenska kvinnor gruppvåldtas och nu även svenska ungdomar pissas i
munnen, har visat sig vara otillräckligt.
De psykologiska
mekanismerna bakom detta kan vi diskutera en annan gång, men vi kan
här kort och gott konstatera att man inte direkt går man ur huse
för att sätta stopp för denna mycket aggressiva attack på vårt
folk. Den nationella rörelsen växer, ja, men framryckningen sker
sakta och vi tar oss inte ända fram till målet. Visserligen hoppas
många på förändring, men få gör någonting åt saken. Man
klamrar sig – än så länge – fast vid andra ”lösningar”.
Om något har vi nu
sett svart på vitt att revolutionära förändringar endast kommer
att vara möjliga när vi
Lördagen den 30 september samlades aktivister och medlemmar från Näste 6 för att genomföra en broaktion i området Storheden i Luleå, hållandes i en banderoll med budskapet ”Ingen röstade för folkutbytet”. Aktionen förflöt på bra med många förbipasserande som tog del av budskapet.
Efter avslutad aktion begav man sig till en lokal i staden för att ha månadsmöte och äta gemensam middag innan man avrundade för dagen.
Kamrater samlades under eftermiddagen strax söder om huvudstaden där man skulle prova på lite annorlunda träning jämfört med det som i vanliga fall förekommer i nästet. Man värmde först upp med lite löpning och uppmjukande rörelser innan man tog sig till träningsområdet.
Ansvarig för träningen gick snabbt igenom reglerna för dagen, som innefattade bland annat ett bestraffningssystem där deltagare som inte kan genomföra en övning till fullo, istället blir tvungen att göra en annan förhållandevis lätt övning, 100 gånger. Genomförs inte denna övning blir hela gruppen tvungen att genomföra samma moment 100 gånger.
Självklart togs hänsyn till eventuella skador deltagarna hade sedan innan, men turligt nog var det ingen övning för dagen som någon inte kunde genomföra på grund av fysiska krämpor. Inbillade mentala hinder godtogs dock inte som en ursäkt för att inte delta i ett träningsmoment.
Dagens första övning var att välja ut en sten stor nog för att orka bäras 100 meter utan a
15:59: Man har nu rört sig bort från staden och avrundar dagens aktiviteter. På väg tillbaka till bilarna fick aktivisterna syn på en person i AFA-tröja som snubblade omkull och sedan gav bort sin syndikalistflagga till motståndsmännen. Håll utkik efter kommande artiklar om demonstrationen.
15:32: Tåget har börjat röra sig vidare genom staden med trumslagare i spetsen, vars slag kraftigt briserar mellan husen.
15:16: Joakim Kannisto håller tal. Vad som verkar vara en extremt liten skara rödingar har dykt upp och pekar tafatt finger på säkert avstånd.
15:10: Vid det här laget har det hunnit bildas en mycket stor publik som tar del av Motståndsrörelsens budskap.
15:07: En kvinna med vad som verkar vara ett psyke av det mindre stabila slaget och med båda händerna hållandes i två väl fyllda Systembolagetpåsar gick fram till Hampus Maijala och vrålade ”din jävla bajskorv” i hans ansikte, av oklar anledning.
14:56: Anders
Den 9 september vajade Nordiska motståndsrörelsens fana återigen över Nordens högsta berg, Galdhöpiggen.
Efter att ha fått blodad tand för vandringar och bergsbestigningar bestämde sig en grupp, som tidigare i år har bestigit Sveriges högsta berg, att ta sig an Nordens högsta berg. Tiden var knapp eftersom sommarsäsongen redan hade börjat präglas av lägre temperaturer, så låga som -15 grader. Kamraterna kunde dock med hjälp av noggrann planering och uthållighet genomföra de förberedelser som krävdes för att ta sig fram till Spiterstulen. På fredagskvällen var tälten resta och kamraterna förberedde sig nu inför ännu en utmaning där ingen riktigt visste vad som väntade dem.
Spektakulär natur.
Målet, om att bestiga Nordens högsta berg, som sedan hemresan från Kebnekaise hade grott, var äntligen i sikte. Med förvånansvärt bra väder och tidig uppstigning började kamraterna nu vandra framåt och uppåt. Trots den omständliga förberedelsen inför det vinterväder som tidigare ut
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se.
Något som har blivit bevisat en gång för alla sedan konflikten i Ukraina startade och som inte kan betonas nog är Natos sanna natur och våra europeiska staters verkliga förhållande till det sionistiska ockupationsregimen i Washington D.C. Nato presenteras i lögnmedierna som en jämbördig allians av frivilliga, men detta påstående är idag löjligt med tanke på det otal händelser som har ägt rum sedan den 24 februari 2022.
I verkligheten utgör Nato ett ramverk för ett system av militära protektorat under det judiskt-amerikanska imperiet, ett imperium som nu genomgår en dramatisk centraliseringsprocess. För en historisk jämförelse skulle jag ta fram det deliska sjöförbundet, en allians etablerad av grekiska stadsstater år 477 f.Kr. Ursprungligen en allians av jämlika under ledning av Athen som var tänkt att fungera som en motvikt till persiska riket, förvandlades alliansen gradvis till ett atenskt imperium där de andra stadsstaterna minskades
Jag tillhör den relativt nyare delen av organisationens medlemsskara, och här följer berättelsen om min upplevelse av Nordendagarna. Huvudsakligen bestod den av att för första gången vara med och tävla för att försöka bli Årets nordman och att samtala med både de jag har lärt känna i olika utsträckning, liksom med helt nya bekantskaper.
Efter en ceremoniell öppning av evenemanget där alla önskades välkomna begav vi oss så till platsen där tävlingen skulle gå. Vi delades in i olika viktklasser för att vikta lagen jämt, alltså ha med lika många representanter från varje viktklass i varje lag, vilket jag anser fungerade bra då det aldrig i någon gren på förhand kändes givet vilket lag som skulle vinna. Som jag uppfattade det så var också poängställningen jämn en bra bit in i tävlingen.
Jag hade aldrig någon aning om vilken gren som var näst på tur, och kan inte heller säga mig ha någon större erfarenhet av dessa som visade sig gälla i årets upplaga av tävlingen. Men det gick överla
Dagen började vid Riksväg 73 söder om Stockholm där alla kamrater träffades för att hålla en broaktion. Budskapet för dagen var Stoppa Folkutbytet, vilket även tidigare under veckan hade prytt ett antal broar runt omkring staden.
Det förutspådda regnet lös med sin frånvaro, och istället blev det en väldigt varm och solig dag. Bilisterna var som alltid positiva till merparten, och självklart en del negativa. Trots texten på banderollen, som borde vara svår att misstolka, var det flera rasfrämlingar som gjorde tummen upp och såg väldigt glada ut.
Två polisbilar med aspiranter körde upp på bron, men dessa gick direkt och gömde sig i bilarna igen så fort videokameran sattes igång, för att sedan köra därifrån.
En träskröding av odefinierat kön syntes till en bit från bron pillandes bort klistermärken som tidigare under dagen satts upp. När varelsen ifrågasattes på nära håll blev den helt hysterisk och skrek som en stucken gris, för att sedan skynda sig iväg. Efter att två
För vissa medlemmar började dagen redan på morgonen innan trafiken kommit igång på riktigt. Banderoller sattes upp runt om i Stockholm över vältrafikerade vägar in mot stan. Kort därefter möttes flera kamrater upp på en välbekant bro söder om huvudstaden.
Här höll man en broaktion dagen till ära, med budskapet Inga Pedofiler På Sveriges Gator, med flera ledande gestalter ansvariga för Stockholm Pride i åtanke som faktiskt blivit dömda för pedofila brott genom åren. Responsen var så pass positiv att en medlem som tidigare inte stått vid bron blev överraskad över hur glada människor faktiskt var över Motståndsrörelsens närvaro.
En stund in i aktiviteten kom statens våldsmonopol på besök, envisades med att en anmälan skulle upprättas, trots att inget brott begåtts, och höll sig sedan kvar vid platsen under resten av aktiviteten. Med polisen efter sig, något som skulle bli ett signum för dagen, begav man sig sen till närmaste tunnelbana för att ta sig vidare in mot de centrala de
Ett lands armé överger sin flagga. Denna otroliga historiska händelse skedde i vansinnets Sverige – var annars? Det skedde för ett par år sedan, men ställningstagandet har i år förtydligats ännu mer genom extravaganta insatser för den nya statsmaktens flagga. Man kan förvisso säga att försvaret med sina ställningstaganden bara gör explicit något som under en tid har varit implicit, och att Sverige i anden inte står ensamt i denna förvandling, som sker över hela västvärlden, men man bör låta det sjunka in, liksom hela betydelsen av detta.
Låt oss redan inledningsvis klart utsäga att detta är ett förräderi av största magnitud – ett lands militär har ingen rätt att byta flagga. Och nej – det är inte så att man försvarar denna flagga ”också”, vilket inses av den historiska process som har lett fram till detta. (Och skulle så vara så är även det oacceptabelt.)
Flaggbytet kommer inte ur ingenstans, utan är snarare just ”logiskt”, som rubriken säger, sett utifrån vad våra Sverigehatand
I dagarna utkom en forskningsrapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) på 161 sidor med titeln Myndigheternas förutsättningar att arbeta mot våldsbejakande extremism och underrubriken En utvärdering med Nordiska motståndsrörelsen som belysande exempel. Rapporten har författats av Anders Strindberg och Victoria Enkvist efter att bland annat ha haft djupa samtal och intervjuer med Nordiska motståndsrörelsens ledning. Rapporten som det arbetats på under åtminstone något års tid är beställd av den statliga myndigheten Centrum mot våldsbejakande extremism (CVE), men med innehållet färdigt och publicerat är det ändå tveksamt att den kom att bli vad dessa hade hoppats på.
Det som ganska snabbt slår en som läsare av rapporten är nämligen att den är förvånansvärt objektiv, på ett vis som man borde kunna förvänta sig att all forskning skulle vara, men som i verklighetens 2023 istället utgör undantag och kanske framförallt när det kommer till kontroversiella politiska ämnen.
Översatt från Nordfront.dk.
Det har under lång tid pågått en debatt i den nationella rörelsen om hur vi bäst kan nå våra mål. Det är en debatt som varit särskilt het i USA, men den dyker upp då och då även här i Sverige och de andra nordiska länderna. I den här artikeln ska jag försöka förklara de två perspektiv som dominerar denna debatt, som jag menar kan klassificeras som infiltration som det första och revolution som det andra, och sedan ska jag delge mina tankar i frågan. Jag kommer inte att dölja det faktum att jag tror att revolution är den enda vägen framåt, men jag kommer ändå försöka att göra mitt bästa för att också ge en ärlig bild av och lyfta fram de starkaste argumenten också för infiltration.
Innan vi kan diskutera vilken strategi som bäst uppnår våra mål måste vi vara tydliga med vad våra mål är. Så vad är målet? För Nordiska motståndsrörelsen är svaret väldigt enkelt, att realisera innehållet i Vår väg. För att göra det mer allmänt, så att det bättre beskriver d
En bättre inramning än den svenska idyll som utgjorde tillvaron för tredje nästets nationaldagsfirande är svår att föreställa sig. Detta påpekades också av flera deltagare. Ett förstummande skönt grönt landskap omgärdade platsen där nästeskamrater och sympatisörer skulle spendera en dag innehållandes god mat, fika, intressanta samtal, livemusik samt ett tal.
Samtalen spände mellan det personliga och världspolitiken. Det blev också flera dykningar i historien då historieintresset är starkt hos flera medlemmar. Diskussionerna fick ta en paus när det var dags för trubaduren att framföra några visor. Åhörarna fick bland annat lyssna till Idas sommarvisa och sånger från John Holms låtskatt. Och så klart, dagen till ära – Du gamla, Du fria.
Händelsen som var i centrum för dagen var ett tal av Sebastian Elofsson, i vilket han tog avstamp i hembygden och banden man har till den plats man är uppväxt på som grund för sitt politiska engagemang. Han påminde åhörarna att det
Grannästena ett och åtta brukar av hävd fira nationaldagen tillsammans – och varför ändra på ett vinnande koncept? Fest- och mötesplatsen var i år förlagd till en plats långt ute på landet i ett kulturlandskap på behörigt avstånd från städers kulturberikning och dekadens – ett val som av vädrets makter belönades med en molnfri himmel och högsommarvärme.
Festplatsen på morgonen.
Medan förmiddagen var vikt för månadsmöten, så skulle eftermiddagen visa sig bjuda på allt från grillning och familjesamvaro via barnanpassade tävlingar och nationella hymner till eldtal och trubadurframträdande med allsång.
Vid förmiddagens månadsmöten för medlemmar och aktivister redovisades den gångna periodens aktiviteter i de både nästena, medan den kommande månadens planerades. För dem som inte kunde delta vid årets version av Organisationsdagarna framfördes en sammanfattning av viktig information därifrån, främst sådan rörande fysisk träning. Mötesdeltagarna informerades också om sommarens
