Skip to content
Folkkamrater och organisationskamrater, det är med ära jag får uppta er tid under självaste nyårsafton också i år. Jag ska göra mitt bästa för att det ska vara värt det.
Jag vill börja med att tacka Pär Sjögren och Pär Öberg. På grund av ett smärre missöde så hade min mångåriga tradition med att tala till nationen på nyårsafton inte kunnat bli av i år, men på grund av att dessa bägge kamrater visade på offervilja så lyckades vi lösa det i alla fall. Så stort tack till er kamrater!
Annars vet jag inte om det är bara jag eller om det är en generell känsla, men för mig känns det i varje fall som att jag knappt hunnit blinka – också var 2022 över. Det har gått så fort att man knappt har hunnit vänja sig vid att säga att det är 2022 och nu ska det alltså plötsligt bli 2023 istället.
Det kan ju förstås bara vara jag som börjar bli lite till åren också, för det har ju ändå varit ett väldigt händelserikt år – i kampen bland annat genom att det varit valår och därigenom bed
Då det gått ett tag sedan det hölls en broaktion i nästet beslöt man sig för att återigen ställa upp på den välbekanta gångbron som går över Riksväg 73 intill Skogskyrkogården.
Både banderoll och fanor var medtagna för aktiviteten och man ställde upp på bron under eftermiddagsrusningen, då det alltid är packat med bilar.
Flertalet polisbilar passerade bron denna dag, somliga körde även upp på den motsatta bron vars gångväg leder till bron man stod på, men för ovanlighetens skull hade tydligen statens knektar denna dag någonting bättre för sig än att trakassera motståndsmän med sina patetiska polisanmälningar och meningslösa frågor.
Dagen till ära hade även lite pyroteknik medtagits som man passade på att använda för att dra lite extra uppmärksamhet till aktiviteten.
Som alltid är fallet när man står på en bro i Stockholm med ett sunt budskap på sin banderoll, är det övervägande positivt gensvar man får från bilisterna i trafiken. Detta kan vara svårt för
Lördagen den 10 december samlades medlemmar och sympatisörer för att avnjuta ett skånskt julbord.
Kökslaget samlades redan på förmiddagen för att förbereda både mat och lokal. Snart spred sig glöggdoften i lokalen där församlade medlemmar och sympatisörer nu började att ta plats.
Konferencier Tobias Malvå välkomnade gästerna och förklarade dagens upplägg. Både Greenpilled och egentillverkade prylar fanns på plats.
Kort därefter dukade kökslaget upp ett dignande julbord med allt vad det innehåller. Efter att man ätit och haft givande diskussioner så var det dags för kvällens första trubadur som hade egenskrivna låtar som manade oss till fortsatt kamp.
Efter detta var det dags för en frågesport som engagerade både vuxna och barn. Sedan åt man julgröt samt gottebord och i samband med detta var det dags för Sebastian Elofsson att hålla ett fint jultal.
Plötsligt bankade det hårt på dörren och in kommer det en skånsk nationalsocialistisk tomte! Barnen radade upp sig i väntan på att få sitta
Ännu ett kampår är till ända medan ett nytt står för dörren, det är lite vemodigt samtidigt som förväntan är stor.
Vi har under året genomfört en stor mängd aktiviteter och aktioner – stora som små, jag kommer inte här gå igenom dessa då de redan finns rapporterade på motståndsrörelsen.se samt i diverse radioprogram på nordiskradio.se. Årsrapporter lär också komma här inom kort.
Vad jag istället tänker på i mellandagarna är mina kamrater – medlemmar och aktivister såväl som vår ledning och samtligas energi, påhittighet och offervilja för kampen. Jag är övertygad om att jag känner några av världens mest altruistiska människor som jag får äran att umgås med i princip dagligen. Personer som utan att tveka skänker sina sista kronor så att en kamrats familj kan köpa mat, aktivister som utan minsta eftertanke går emot en i antal övermäktig fiende för att freda sina kamrater. Medlemmar och sympatisörer som skänker pengar till böter så att kampen kan fortsätta utan att aktivi
Max Fagerstedt, tidigare SD-topp i Boxholm, Östergötland – nu medlem i Nordiska motståndsrörelsen, berättar här öppenhjärtigt om sig själv och om bakgrunden till sitt byte av organisatorisk hemvist. Den förre kommunpolitikern reflekterar över utvecklingen av det parti som han nu har lämnat och berättar lite om sitt nya liv som organiserad motståndsman.
För läsare som kanske inte känner till dig, vill du göra en kort presentation av dig själv?Jag heter som sagt Max Fagerstedt och är en 24-årig man från Östergötland. Här bor jag tillsammans med min sambo som är känd från de livsfarliga kravallerna i Oslo samt våra två katter, vilka än så länge inte är uthängda för nationalsocialistiska sympatier.Den period förra månaden då pressdrevet mot dig och din sambo pågick som värst och du själv hängdes ut i lögnmedier var samtidigt den då du blev medlem i Nordiska motståndsrörelsen och lärde känna nya kamrater. Det måste ha varit en hektisk period för er båda? Känner ni nu att ni har lämnat de
Under onsdagskvällen den 21 december sattes banderoller upp med budskap som ”Stoppa folkutbytet”, ”Organisera dig” och ”Ett enat folk – en stark nation”. Även ett och annat klistermärke med organisationens logga sattes upp längs vägen.
I närheten av Gubbängen i södra Stockholm håller det på att byggas genomgångsboenden för så kallade nyanlända. I verkligheten är dessa tänkta till ockupanter för att skynda på det pågående folkutbytet.
En skara morgonpigga aktivister från Näste 1 möttes upp strax efter klockan 04:00 för att gemensamt ta sig till målet för morgonens aktivitet. Väl på plats avhandlades en snabb genomgång och planerna sattes i verket. Infarten till arbetsplatsen ligger precis intill den vältrafikerade riksväg 73, vilken trafikeras relativt mycket även tidig morgon. Det var nu därför dags att handla snabbt.
Kättingar togs fram och grindarna sattes igen med dessa och hänglås. Avspärrningsband med texten Nordic Resistance Movement sattes upp, och plakat angjordes på stängslet.
På plakaten framgick det att arbetsplatsen dömts ut som ett brott mot det nordiska folkets fortlevnad, och att beslut fattats av Nordiska motståndsrörelsen att arbetsplatsen därför ska spärras av. Vidare uppmanades arbeta
Här kommer det nittioförsta avsnittet av podcasten Ledarperspektiv. Medverkande är Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg och Fredrik Vejdeland från organisationens riksledning i Sverige.
Diskussionsämnen:
Nationella i SDLindbergs betraktelse: Tankar kring julenPåståendet: ”Bankerna hotar yttrandefriheten”Bankvälde och Motståndsrörelsen
Diskussionsunderlag:
Råd till SD:are med ”koppling till Nordiska motståndsrörelsen”
Uthängningar är papperstigrar och Sverigedemokraterna är ett hinder
Länsförsäkringar stänger av Nya Dagbladets bankkonton
Aktivist JK-anmäler polisen efter år av trakasserier
Stöd Nordiska motståndsrörelsen
Fredagen den 16 december så bedrev medlemsgrupp 1 i Näste 2 nationalsocialistisk aktivism genom att sätta upp klistermärken med den enastående Tyrrunan.
Göteborgare anslut dig till motståndet!
Medlemmar i Näste 7 samlades i en lokal på förmiddagen och åt lite frukost tillsammans samtidigt som man pratades vid med varandra. Nya medlemmar fick möjlighet att socialisera och lära känna nästets övriga medlemmar. Samtidigt låg också nästets försäljningsbord uppe där medlemmar kunde köpa böcker och annat smått och gott.
Efter en stunds socialiserande var det sedan dags för middagen och då åt man julmat som kökslaget hade tillagat.
Under middagen hölls ett antal anföranden från talarstolen. Först upp var nästeschef Hampus Maijala som gick igenom året som gått. Han tog upp viktiga framsteg som nästet gjort under året och pratade om vilka aktioner man genomfört, bland annat flera torgmöten som de i Vetlanda, Jönköping och Växjö. Givetvis tog han upp valkampen i Vetlanda, båtaktionen i Jönköping och mycket mycket mer som nästet gjort under 2022. Han delade även ut beröm till medlemmar som utmärkt sig på olika vis under året. Sedan talade han lite om det kommande året.
Under december samlades Näste 5 i norra delen av Nästet för att ha ett gemensamt julbord och månadsmöte.
Stämningen var god och kampandan stärktes inför nästkommande år.
Den 14 december hölls en gemensam träning i Näste 1. Både kondition och styrka tränades i den friska vinterkylan.
Det har hunnit passera en tid sedan Motståndsrörelsens effektfulla blixtdemonstration i Oslo och eftertankarna har sjunkit in. För det första står det klart att människor i högre utsträckning jämfört med för några år sedan, på ett helt annat sätt än tidigare är mottagliga för vårt revolutionära budskap. När allmänheten blir tagna på sängen, på det sätt som skedde i Oslo, utan att först ha blivit matade av filtreringskanalerna via TV, radio och tidningar som samstämt arbetar för att skrämma upp dem – och istället ställs öga mot öga med Motståndsrörelsen och nationalsocialismen i en oförvanskad form, blir reaktionerna, om inte hundraprocentigt positiva, så heller inte direkt avståndstagande.
Vad som också på senare tid blivit allt tydligare är systemets panik när nationalsocialister genomför torgmöten och oanmälda marscher på gatorna. Systemet känner en påtaglig rädsla för att människor i större omfattning kan tänka sig att stanna upp för att ta emot ett flygblad och lyssna til
Doxning eller uthängning är ett av många verktyg som systemet, lögnpressen och våra politiska fiender använder sig av för att motverka att allt fler nordbor organiserar sig i kampen för det egna folkets befrielse. Genom skambeläggning och genom ekonomiska repressalier (såsom att få dig sparkad från ditt arbete) försöker de hålla dig tyst.
Kanske är du så pass orolig för att drabbas av detta att du låter denna oro, snarare än din egentliga övertygelse, avgöra din officiella politiska hemvist. Rädslan driver dig till att omfamna ett politiskt mellanmjölks-alternativ såsom Sverigedemokraterna, eller till att ansluta till någon svensk intresseförening istället. Så var det i alla fall för mig. Under två år arbetade jag för Sverigedemokraterna på regional nivå, där jag kunde bevittna hur man såväl som politiker som politiskt anställd blir passiviserad. Jag var under denna period upplyst i judefrågan, rasmedveten och följde aktivt Motståndsrörelsen, men valde ändå att tiga om det jag såg.
Efter att gästerna trillat in, en efter en, från nästets långväga avkrokar, kom gästerna snabbt tillrätta med julfika och fick kära återseenden av folk som inte synts till på nästets sammankomster på länge, samt nya bekantskaper och nyligen anslutna som man fick lära känna.
Andreas Holmvall lastar på med julmat.
Ganska snart var julbordet färdigdukat av den intensivt arbetande köksgruppen, som bjöd gästerna på de flesta delikatesser man kan tänkas finna på ett traditionellt julbord, i vanlig ordning. Såklart fanns norrländsk julblöta representerad på bordet, vilken kommit att bli en favoriträtt hos många i nästet på julbordet.
Köksgruppen kunde notera att de lyckats med att göra maten mycket välsmakande, då många gick tillbaka både en och två gånger för att fylla på tallrikarna, och risken för matkoma var överhängande.
När gästernas magsäckar fyllts till bristningsgränsen och det hade dukats av, satt man och samtalade med sina bordskamrater till tonerna av stämningsfull jul
