1. Motståndsrörelsen - Sedan 1997

Nordiska motståndsrörelsen .se

  • Genom att besöka vår webbsida godkänner du delar av vår Datapolicy
  • Ja, det är ok
  • Nej, jag godkänner inte den
  • Jag vill läsa mer
  • Jag bryr mig inte (Ja)
Lördagen den 25 januari var det dags för föredrag och månadsmöte i Göteborg. Dagen började dock med en offentlig flygbladsutdelning i centrala Göteborg där reaktionerna från allmänheten var blandade men mestadels positiva. Den drygt två timmar långa aktiviteten gick lugnt tillväga utan incidenter. Den nye nästechefen Jimmy Andersson i samtal med en äldre herre. Efter den offentliga aktiviteten begav sig aktivisterna till en annan samlingsplats för att möta upp andra kamrater. När alla hade samlats så begav man sig till en lokal där det bjöds på hembakt fika. Efter fikat var klart och man hade hunnit värma sig lite var det dags för föredrag. Dagens föredragshållare var Paulina Forslund som tog upp vikten av att hitta en bra balans mellan kampen och det vanliga livet. Forslund talade utifrån sina egna erfarenheter om hur hon sett personer kommit och gå genom åren, där vissa gått med i organisationen och hoppats på att den skulle leva upp till medias nidbild av den men sedan blivit besv
Aktivism
Nyligen fick jag möjlighet att följa med på ett mycket givande möte. Chefredaktör Vejdeland hade tidigare den veckan meddelat mig om att att en representant från Arma Hellas skulle anlända till Göteborg och undrade då om jag ville följa med och träffa honom. Då utvecklingen i Grekland är intressant och det alltid är trevligt att möta utländska kämpar med andra erfarenheter tvekade jag inte när jag bestämde mig för att tacka ja. Vädret kunde i ärlighetens namn varit bättre, men humöret sviktade inte och det var med en viss förväntan som jag mötte upp Vejdeland denna regniga lördagskväll. Klockan hade hunnit slå halv sju när vi tog sällskap och promenerade bort mot Drottningtorget. Strax utanför Centralstationen möter vi Lefteris, som rest hit från Grekland. Vi hälsar alla på varandra och Lefteris gör ett gott intryck på oss båda. Välklädd och trevlig. Vi bestämmer oss för att fly undan eventuella regnskurar och styr våra steg mot en närbelägen pub. Då vi letar efter ett l
Reportage Arma Hellas Fredrik Vejdeland
Som första fråga, varför ställde du upp att bli intervjuad? Jag ställde upp på att bli intervjuad för att jag är övertygad om att det vi kämpar för är rätt och värt att stå upp för i alla sammanhang, även i media. Jag tror vi har allt att vinna på att vara utåtriktade. Det ser vi tydliga resultat av, inte minst i Dalarna. Så du tror att intervjun kan leda till att de som läser tidningen får en bättre bild av nationalsocialism och Motståndsörelsen? Ja det tror jag verkligen. Detta var en fantastisk möjlighet att nå ut till människor som annars kanske aldrig hade läst något om oss. Jag tror att intervjun kommer att sätta spår i alla som läser den. Sedan är det svårt att spekulera i om det resulterar i nya rekryter eller sympatisörer, men vem vet? Jag hoppas att läsarna hajar till och tänker…”Va, är det så här dom tycker?”, eller, “så har jag aldrig sett på det tidigare”. Hur genomfördes intervjun? Bra damers chefsredaktör Marie Laland Ekeli stämde möte med mig i centrala Göteborg. Med si
Film Intervjuer Paulina Forslund
År 1941 skrev juden Theodore N. Kaufmann en bok med titeln ”Germany Must Perish”, där han bland annat förespråkar att tyskarna måste utrotas genom kastrering. Vidare uppmanade judarna till bojkott av tyska varor och tjänster internationellt. Det finns inga tvivel om att judarna besatt viktiga nyckelpositioner, både vad gäller det intellektuella livet, akademiska, bankväsen, finans och i det politiska livet; både i Tyskland och i andra länder. Så när de internationella judarna (Judea) hotade med konkurser, refinansiering, bojkott och blockader av handelsvägar, var detta både reellt och väldigt allvarligt. När Hitler nämnde dessa ämnen i sina tal så blir de i efterhand tolkade som ren och skär ondska och inget annat än ren propaganda. Men detta var inget som bara var taget ur luften. I Daily Express (1933) kunde man läsa följande rubrik: ”Judea Declare War On Germany” och 1938 blev den tyske diplomaten Ernst Eduard vom Rath brutalt likviderad av juden Herschel Grynszpa
Artiklar Artiklar om ideologi & politik Ideologi & politik Utvalda artiklar
Det vi kämpar för är att vårt folk, vår ras, ska överleva. Att jorden skall fortsätta snurra med arier på den. Vårt främsta mål i kampen är inte att Sverige som land överlever. Eller ens Norden. Missförstå mig inte, visst är det så att Sverige och Norden är vårt folks hem sedan tusentals år tillbaka och att vi genom historien gjort detta till vår ras hemvist och territorium och visst ska vi till sista blodsdroppen försvara vårt fädernesland, vår kultur och allt annat som utvecklats till att intimt förknippas med oss. Men för att klargöra, ett Norden utan nordiska människor hade inte varit värt att försvara. Inte för en sekund. När vi pratar om att vi vill skapa ett fritt Norden så är det Norden fritt från fysisk mångkultur och antisvenskt andligt gift vi eftersträvar. Ett fritt Norden för fria nordiska människor, styrt av nordiska män och kvinnor! Hat? Vi får på gatan ofta frågan av folk, ibland seriöst men oftast från någon som vill göra sig lustig: ”hatar ni mig,
Artiklar Ideologi & politik Kommentarer Simon Lindberg
Den här artikeln tar upp och förklarar organisationens syn på sig själv som en radikal rörelse. Dyrsch förklarar även hur organisationen tänker kring rekryteringar och varför vi agerar som vi gör. Svenska motståndsrörelsen är en radikal organisation. Vi kallar oss själva radikala och våra fiender gör detsamma. Vi gör det eftersom det är sant och riktigt, medan våra fiender kallar oss det som ett sätt att svartmåla oss. Fienden gör det också för att försöka skrämma bort svenskarna ifrån oss. Genom att ständigt måla upp bilden av organisationen som en extremistisk och farlig sådan har de också säkert lyckats skrämma bort både en och annan från att ansluta sig till oss. Men som sagt, vi beskriver oss själva på nästan samma sätt som fienden gör – som radikala, om än med något mer väl valda ord än massmedia förstås. Varför? Genom att kalla oss för radikala, genom en militant retorik och hårdför gatukamp skrämmer vi alltså medvetet bort folk från att ansluta sig till oss. Det låter kanske in
Ideologi & politik Kommentarer