1. Motståndsrörelsen - Sedan 1997

Nordiska motståndsrörelsen .se

  • Genom att besöka vår webbsida godkänner du delar av vår Datapolicy
  • Ja, det är ok
  • Nej, jag godkänner inte den
  • Jag vill läsa mer
  • Jag bryr mig inte (Ja)
Fredrik Vejdeland anslöt sig till Nordiska motståndsrörelsen, eller faktiskt Svenska motståndsrörelsen som det hette på den tiden, endast några år efter organisationens bildande 1997. Idag ingår han sedan länge i dess riksråd där han har rollen som politisk strateg. Som Nordisk Radios chef är han sedan fem år ansvarig för Motståndsrörelsens och andra sympatiska nationella radiosatsningar. Dessförinnan drev han den idag väletablerade nättidningen Nordfront under publikationens fem första år. ”Radiobossen” Vejdeland är också känd som ”Herr HMF” – ett smeknamn kommet av ett antal domar mot en ståndaktig förkämpe för yttrandefriheten. Med sin förmåga att genom åren kombinera ett familjeliv, där åtta barn ingår, med stora och ständigt pågående insatser i kampen för vårt folks överlevnad – bland annat som chef, skribent, talare, programledare, redaktör och levnadsglad inspiratör – har Herr HMF genom åren bevisat sig för alla nordiska frihetskämpar. Vill du göra en kort pr
Artiklar Ideologi & politik Intervjuer Riksledningen Fredrik Vejdeland Intervju Nordfront Nordisk Radio Nordiska motståndsrörelsen valkampanj
Månadens bästa aktioner: I 35 olika nordiska kommuner bedrevs det aktivism på Förintelsens minnesdag. Fana förintades utanför Israels ambassad. Motståndsrörelsen intog Borås. Månadens ”shoutout”: Alla deltagare i valkampen 2022 – den mest minnesvärda aktiviteten från förra året enligt åsrapporten. Alla deltagare i Oslo-demonstrationen förra året – den mest lästa aktivitetsrapporten enligt artikeln mest läst 2022. Alla aktivister som modellade för årets bästa bilder 2022 enligt Motståndsmedia. Månadens bild (som inte redan använts ovan): Kreativ aktivism i Norge. Månadens nyhet: Nordiska motståndsrörelsen donerar till Nya Dagbladets kamp mot bankväldet. Värmländsk lokalmedia avslöjar Motståndsrörelsen som banderolluppsättare?! Månadens läsning: Kampåret 2022 – Vem och vad var störst och bäst? Intervju med aktivist från Nordens mest aktiva näste. Våld – den första byggstenen i varje civilisation. Månadens tittning
Artiklar Månadsrapport
Så har en vecka gått in på det nya året och jag har äntligen räknat och sammanställt all statistik från 2022. Kamprapporterna och artiklarna på löpsedeln med basaktivism, offentliga aktioner, torgmöten, vildmarksstrapatser, kampsportsträning och mycket, mycket mer, från Skåne till Norrbotten. Det svenska kampåret 2022 har givetvis kantats av valet som gick av stapeln i september, men för en bred kamporganisation som Nordiska motståndsrörelsen, där partiverksamheten bara utgör en del av verksamheten, har det givetvis hänt betydligt mycket mer än vad som kan härröras dit. Den verkliga motståndskampen sover nämligen aldrig, den ändrar bara till viss del form utifrån förutsättningarna för dagen. 2022 har sett till kvantitet varit ett mer aktivt år än vad 2021 var och vad gäller offentlig aktivism där våra aktivister stått på gator och torg för att dela ut flygblad och föra diskussioner med folket eller på brofästen med banderoller, fanor och rökgranater, så har det faktiskt bara vari
Aktivism Artiklar Bild Film Media Årsrapport Kampåret 2022 Sammanställning
Kvällen innan nyårsafton var medlemmar ute och hängde upp flertalet banderoller med budskapet ”Ett revolutionärt val” i centrala tranås inför nyårsfirandet. En banderoll fick även pryda bron över väg 32 i utkanten av staden. 2022 har varit ett otroligt starkt kampår och nu kämpar vi för att 2023 ska bli ännu bättre. Man är alltid kapabel till att göra EN sak till, ETT extra varv för att sprida budskapet. Ut och gör det där extra under 2023! Är du inte medlem än? Varför inte ge dig själv (och ditt folk) det bästa nyårslöftet hittills? Att gå med i Nordiska motståndsrörelsen och kämpa för vårt folk! Med det sagt hoppas jag att vi ses på gatorna 2023!
Näste 7 Tranås
Folkkamrater och organisationskamrater, det är med ära jag får uppta er tid under självaste nyårsafton också i år. Jag ska göra mitt bästa för att det ska vara värt det. Jag vill börja med att tacka Pär Sjögren och Pär Öberg. På grund av ett smärre missöde så hade min mångåriga tradition med att tala till nationen på nyårsafton inte kunnat bli av i år, men på grund av att dessa bägge kamrater visade på offervilja så lyckades vi lösa det i alla fall. Så stort tack till er kamrater! Annars vet jag inte om det är bara jag eller om det är en generell känsla, men för mig känns det i varje fall som att jag knappt hunnit blinka – också var 2022 över. Det har gått så fort att man knappt har hunnit vänja sig vid att säga att det är 2022 och nu ska det alltså plötsligt bli 2023 istället. Det kan ju förstås bara vara jag som börjar bli lite till åren också, för det har ju ändå varit ett väldigt händelserikt år – i kampen bland annat genom att det varit valår och därigenom bed
Media Radio Riksledningen Nyår Simon Lindberg Summering
I närheten av Gubbängen i södra Stockholm håller det på att byggas genomgångsboenden för så kallade nyanlända. I verkligheten är dessa tänkta till ockupanter för att skynda på det pågående folkutbytet. En skara morgonpigga aktivister från Näste 1 möttes upp strax efter klockan 04:00 för att gemensamt ta sig till målet för morgonens aktivitet. Väl på plats avhandlades en snabb genomgång och planerna sattes i verket. Infarten till arbetsplatsen ligger precis intill den vältrafikerade riksväg 73, vilken trafikeras relativt mycket även tidig morgon. Det var nu därför dags att handla snabbt. Kättingar togs fram och grindarna sattes igen med dessa och hänglås. Avspärrningsband med texten Nordic Resistance Movement sattes upp, och plakat angjordes på stängslet. På plakaten framgick det att arbetsplatsen dömts ut som ett brott mot det nordiska folkets fortlevnad, och att beslut fattats av Nordiska motståndsrörelsen att arbetsplatsen därför ska spärras av. Vidare uppmanades arbeta
Aktivism avspärrning Näste 1
Det har hunnit passera en tid sedan Motståndsrörelsens effektfulla blixtdemonstration i Oslo och eftertankarna har sjunkit in. För det första står det klart att människor i högre utsträckning jämfört med för några år sedan, på ett helt annat sätt än tidigare är mottagliga för vårt revolutionära budskap. När allmänheten blir tagna på sängen, på det sätt som skedde i Oslo, utan att först ha blivit matade av filtreringskanalerna via TV, radio och tidningar som samstämt arbetar för att skrämma upp dem – och istället ställs öga mot öga med Motståndsrörelsen och nationalsocialismen i en oförvanskad form, blir reaktionerna, om inte hundraprocentigt positiva, så heller inte direkt avståndstagande. Vad som också på senare tid blivit allt tydligare är systemets panik när nationalsocialister genomför torgmöten och oanmälda marscher på gatorna. Systemet känner en påtaglig rädsla för att människor i större omfattning kan tänka sig att stanna upp för att ta emot ett flygblad och lyssna til
Artiklar Ideologi & politik
Doxning eller uthängning är ett av många verktyg som systemet, lögnpressen och våra politiska fiender använder sig av för att motverka att allt fler nordbor organiserar sig i kampen för det egna folkets befrielse. Genom skambeläggning och genom ekonomiska repressalier (såsom att få dig sparkad från ditt arbete) försöker de hålla dig tyst. Kanske är du så pass orolig för att drabbas av detta att du låter denna oro, snarare än din egentliga övertygelse, avgöra din officiella politiska hemvist. Rädslan driver dig till att omfamna ett politiskt mellanmjölks-alternativ såsom Sverigedemokraterna, eller till att ansluta till någon svensk intresseförening istället. Så var det i alla fall för mig. Under två år arbetade jag för Sverigedemokraterna på regional nivå, där jag kunde bevittna hur man såväl som politiker som politiskt anställd blir passiviserad. Jag var under denna period upplyst i judefrågan, rasmedveten och följde aktivt Motståndsrörelsen, men valde ändå att tiga om det jag såg.
Artiklar Ideologi & politik Expo Lögnpressen Sverigedemokraterna Uthängningar
Frågeställningen i rubriken tycks med största sannolikhet fullständigt befängd för i stort sett samtliga återkommande läsare av denna sida. Organisationen firade 25 år i våras och under hela denna tid har inte ett enda terrordåd, eller ens något som i närheten liknar det, genomförts. Ett terroristiskt 25 års-firande? Trots detta och att Nordiska motståndsrörelsen flertalet gånger under åren tydligt uttalat att vi är en civil och legal motståndsrörelse som enbart använder våld i självförsvarssyfte, så är ändå frågan aktuell. Efter att våra aktivister närvarat under invigningen av julbocken på första advent i Gävle, skrevs det i ledarartikeln i den socialdemokratiska Bonnier-blaskan Arbetarbladet, som en av många galna lögner som avhandlades, så här: Det är lätt att glömma bort, eftersom Gävle är en mindre stad och bockinvigningen en mysig folkfest, men precis den här typen av folksamlingar är tyvärr också ett gyllene tillfälle för den som vill utföra ett terrorattentat.Det b
Artiklar Kommentarer Riksledningen grundlagsändringar organisationsförbud Terror
Här kommer det nittionde avsnittet av podcasten Ledarperspektiv. Medverkande är Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg och Fredrik Vejdeland från organisationens riksledning i Sverige. Diskussionsämnen: En revolutionär situation är nödvändigLindbergs betraktelse: Sion vises protokollPåståendet: ”Kanye West is right about the Jews”Ideologisk/taktisk/filosofisk fråga: Icke-vita i kampen Diskussionsunderlag: RN DIREKT#259: Nya grundlagar och ny Twitter-regim Vår väg, punkt 1
Ledarperspektiv Riksledningen grundlagsändringar Kanye West Ledarperspektiv Lindberg Vejdeland
Aktiviteten bjöd på två talare. Först ut var Jonas Jensmark som talade om samhällsförfallet och den legendariska aktionen i Växjö 1985 där åtta modiga nationalsocialister från Nordiska rikspartiet slogs tappert för sina ideal och sina liv mot tusentals fega rödingar från bland annat Vänsterpartiet Kommunisterna. Nationalsocialister från Nordiska rikspartiet i Växjö den 13 april 1985. Nu i efterhand kan man ställa sig frågan om Växjöborna tycker att ni valde rätt sida den där dagen i april 1985, jag tror ärligt talat att majoriteten tycker att utvecklingen har varit allt annat än önskvärd och som innerst inne föraktar dagens samhälle och bara väntar på förändring.Nu har ni en ny chans att välja sida om vår framtid, en chans att börja kämpa för folk och nation.Vi står här på detta torg för att visa folket i Växjö att det finns en väg ut ur dagens eländiga liberala samhällsutveckling med massinvandring och dess katastrofala konsekvenser, uppmuntring till könsdysfori av barn, ned
Aktivism Näste 7 Torgmöte Växjö