Skip to content
2. Med alla tillgängliga medel, på lång sikt, verka för att återta makten från den globala sionistiska elit som ekonomiskt och rent militärt ockuperat större delen av vår värld.
Hela den globala monetära infrastrukturen i världen kontrolleras av
ett relativt fåtal personer. Dessa personer är på inget sätt folkvalda,
deras makt går i arv och de ser till att hålla kvar denna makt till
varje pris inom samma maktsfär. Man kan enkelt säga att vår värld
kontrolleras av dolda makthavare som vi inte har valt och som inte vill
oss väl. Som bäst ser de oss som ett slags slavar i deras världsordning.
Eftersom denna självutsedda elit under lång tid kontrollerat större
delarna av världens penningaflöden och skapande av krediter har de
kunnat köpa allt som ger reell makt. Ett led i dessa hänsynslösa
maktintressen är att de, under mycket lång tid, har tillskansat sig
kontroll över stor krigspotential och massmedia. Nordiska
motståndsrörelsen vill göra dessa fåtal parasiter på mänskl
5. Att vår massmedia ska ägas av medborgare i det nya Norden. Utländsk såväl som inhemsk media som agerar folkfientligt ska kunna förbjudas. Ett alltför koncentrerat ägande måste motverkas.
I den liberala demokrati vi lever i är det en så kallad frihet att en liten och dold elit av människor med kommersiella och till och med folkfientliga intressen kan äga svensk media och styra folkets tankar i den riktning de vill genom monopol på det skrivna ordet. Det är ett faktum att merparten av ”svensk” massmedia styrs av agendajudar, antingen genom familjeklaner som Bonnier eller via banker från USA. Det är likaledes ett faktum att dessa mediemoguler genom massiv propaganda indoktrinerar svenskarna med mångkulturella och på andra sätt subversiva och folkfientliga idéströmningar, allt för att gynna sina sionistiska intressen. Deras makt måste för all framtid brytas om vårt folk ska överleva.
Lagar mot folkfientlig propaganda
Media propagerar för massinvandring och integration, lju
7. Införa ett nationellt socialistiskt samhälle där resurserna fördelas så att vi tar hand om hela folket, såväl starka som svaga, och där alla ska ha möjligheten att nå sin fulla potential. Det ska finnas ett socialt skyddsnät som ger medborgaren rättigheter, men också skyldigheter. Staten ska kontrollera grundläggande infrastruktur av allmännyttiga intressen då detta kräver ett större ansvarstagande än vad ett företag klarar av. Samtidigt ska företagande och innovationsanda uppmuntras.
Den nationella socialism som Nordiska motståndsrörelsen företräder skiljer sig avsevärt från den internationella och marxistiska socialismen som kommunismen och socialdemokratin står bakom och har lyft fram i Norden. Vår socialism är nationell och grundar sig i folkgemenskap och inte klasskamp. I vårt samhälle kommer intellektuella och välutbildade såväl som handens grovarbetare, de från mer välbärgade familjer såväl som de från sämre förhållanden, de ur samhällets elit såväl som de svaga och uts
Länge var jag ointresserad av rasfrågan.
Länge sympatiserade jag med kommunismen, med dess antikapitalism och
antiparlamentarism (ståndpunkter som – tolkade på ett annat sätt –
återfinns i nationalsocialismen). Det var först och främst motståndet
mot kapitalism, imperialism och parlamentarism som motiverade mig till
att en dag bli medlem i en kommunistisk organisation. Att ”antirasismen”
följde med på köpet tänkte jag inte så mycket på – inte i början.
Kalla mig gärna naiv, men jag var till en början inte fullt medveten om att ”antirasismen” utgör en väsentlig del av den kommunistiska verksamheten, på många sätt själva kärnverksamheten. Okunskapen kring rasfrågan berodde nog på att samhällets indoktrinering hade lyckats så pass väl att ”antirasism” inte var något jag ställde frågor om. ”Antirasism” var inte min drivkraft när jag sökte mig till kommunismen och eftersom jag hade ett omedvetet förhållande till ”antirasismen” godtog jag, utan att egentligen tänka över det,
”Människornas rätt går före statens.
Men om ett folk är underlägset i kampen för sina mänskliga rättigheter,
då har det helt enkelt vid vägningen på ödets våg befunnits för lätt för
lyckan att vidare bestå härpå jorden. Ty det folk, som inte är redo
eller i stånd att strida för sin existens, för detta har den evigt
rättvisa försynen redan bestämt slutet.
Världen är inte till för fega folk.”
Dessa ord från Adolf Hitler förklarar naturprincipen om att endast de som kämpar har rätt till någon rättvisa.
Det var med denna utgångspunkt som NSDAP kastade sig in i en konflikt
med bolsjevikerna, men även mot reaktionen. De tyska
nationalsocialisterna förde en offensiv och aggressiv kamp på bred front
och lyckades nå segern kort sagt genom den enkla anledningen att man
anammade kampen som metod och livsstil. Man gjorde det medvetna valet
att ”strida för sin existens”.
De borgerliga nationalisterna vid den här tiden hade försökt hindra
bolsjevikerna genom att förmedla fakta och
