Sökresultat för: Väse

Det handlar mycket om Nordiska motståndsrörelsen nu. Det går inte en vecka utan att lögnpressen runtom i vårt land rasar och förfasar sig över våra farliga aktiviteter. Och för inte länge sedan hade Agenda i Sveriges Television ett långt inslag om hur farlig Nordiska motståndsrörelsen egentligen är för det demokratiska samhället. Givetvis utan att någon representant från den rörelse som behandlades inbjöds att svara på påståendena. Jag känner mig oerhört stolt över att få vara en del av denna fantastiska rörelse. Inte i första hand för att vi uppfattas som farliga, utan för att vi nu utan tvekan tas på allvar, som en kraft att räkna med. Etablissemanget ser oss inte längre som några vilsna extremister som man kan ignorera. Etablissemanget ser oss som en kraft som växer med en målmedvetenhet och en stolthet som skrämmer dem till vansinne. Ändå finns det de som ibland tvivlar på att Motståndsrörelsen skulle kunna bli en maktfaktor. Det är sant att vi inte är någon massrörelse idag, men v

Artiklar Ideologi & politik

Som juridisk representant för sitt försök att förbjuda Nordiska motståndsrörelsen har finska polisstyrelsen valt advokat Markku Fredman, som även har skrivit under talan som inlämnats till Birkalands tingsrätt. Finska Wikipedia skriver följande om Fredman: Fredman är känd som en människorättsjurist och för sitt försvar av olika minoriteter. Han är en av grundarna till Pakolaisneuvonta ry (Flyktingrådgivning) och var dess förste ordförande. Ironiskt nog har Fredman skrivit sin pro gradu-avhandling om ämnet ”yttrandefrihet”, som han nu gör sitt bästa för att förstöra. Till den kommande rättegången har Antti Niemi, Antti Lehto, Otto Rutanen, Paavo Laitinen, Tomi Tiihonen och Jesse Torniainen kallats för att föra organisationens talan. Polisstyrelsen vill upplösa Nordiska motståndsrörelsen samt föreningen Pohjoinen Perinne (som ger ut den antisionistiska och invandringskritiska tidningen Magneettimedia, ö.a.). Anledningen är enligt polisstyrelsen att ”Nordiska motståndsrörelsen agerar väse

Nyheter Utanför Sverige

Lördagen den sjunde januari möttes kamrater ur Näste 2 och Näste 1 i Göteborg för att genomföra en offentlig flygbladsutdelning. Med glada miner bordade man spårvagnen som förde motståndsmännen till Järntorget som dagens första anhalt. Järntorget har länge ansetts vara en ”röd plats” då bland annat Socialdemokraterna med alla sina tentakler haft sina säten runt om torget, men även då området garanterat har en högre andel haschrökande PK-hipsters än övriga Göteborg. Tiderna ändras dock och detta tydliggjordes genom Nordiska motståndsrörelsens närvaro i denna folkförrädarnas knutpunkt. Flygbladsutdelningen flöt på väl och endast de mest degenererade individerna tackade nej till informationen som erbjöds. En kvinna som uppenbarligen vaknat på fel sida och märkt att lådvinet var slut kastade demonstrativt sitt flygblad på marken och gav sig till att putta en av aktivisterna. Detta tolererades inte, utan tokan knuffades undan och stillade sig på en av torgets bänkar. Med många undrande åskå

Det var framförallt efter narkomanen Jimi Karttunens död, som etablissemanget har försökt skylla på Motståndsrörelsen i allmänhet och aktivisten Jesse Torniainen i synnerhet, som det bland den finska makteliten höjdes röster om att förbjuda Motståndsrörelsen. Till och med Finlands statsminister Juha Sipilä har uttryckt att han är beredd att förbjuda Motståndsrörelsen och inför den frihetsmarsch som Motståndsrörelsen anordnade den 6 december hävdade den finska Diskrimineringsombudsmannen (DO) att Motståndsrörelsen ej borde få tillåtelse att demonstrera och att yttrande- och mötesfriheten inte gäller de som vill ”kränka andra människors rättigheter”. Mot bakgrund av detta inleddes under hösten en utredning vid finska Polisstyrelsen som skulle ta reda på ifall det är möjligt att genomföra ett organisationsförbud. Denna utredning är nu klar och därför har Polisstyrelsen meddelat att de ämnar väcka talan om att “lägga ner” Motståndsrörelsens verksamhet. Polisöverdirektör Seppo K

Nyheter Utanför Sverige

Måndagen den 5 december kl 11:00 åkte jag och en grupp kamrater upp till Stockholm ända nere från Skåne. Med färja från Stockholm tog vi oss sedan över till den finska staden Åbo. Trots ett smärre problem med ett punkterat däck lyckades vi ta oss vidare till Helsingfors. På väg in i den finska huvudstaden möttes vi av ett hav av flaggor. Överallt, på gator, torg och hustak vajade den finska flaggan ståtligt i vinden och i fönsterna stod små ljus till minne av de som stupade i kriget. En stor skillnad jämfört med hur det ser ut i Stockholm på Sveriges nationaldag. Enda gången det hänger lika många flaggor på Stockholms gator och torg är när den dekadenta homolobbyn förpestar staden varje sommar. Efter att ha kört vilse några gånger lyckades vi till slut hitta samlingsplatsen för demonstrationen. Till en början var vi de enda på plats men inom kort anlände hundratals nordiska män och kvinnor, däribland fler motståndsmän från Sverige. Janne Moilanen höll ett kortare anförande innan uppst

Aktivism Nyheter Reportage 612-rörelsen Finland

Demonstrationen gick under temat Stoppa främlingsinvasionen! Hur ska vi lyckas med det? Det räcker nämligen inte med att vi demonstrerar. Inte ens om vi samlade 10 000 stolta män och kvinnor i våra led skulle främlingsinvasionen stoppas per automatik. Det räcker inte heller att vi vet varför invasionen pågår, hur den genomförts eller att vi känner till de onda krafter som ligger bakom den. Sionisterna kommer nämligen att fortsätta söndra och härska trots att vi dragit fram dem i solen, och främlingarna kommer att fortsätta att välla in hur mycket vi än pratar om saken. Det är absolut inte så att demonstrationer är meningslösa – tvärtom visade demonstrationen den 12 november och kommande demonstrationer i framtiden att det finns ett folkligt motstånd och att det växer. Att vi utgör en kraft som blir större, starkare och än mer högljudd. Detta till trots kommer inte demonstrationer ensamt att lösa situationen. Hur löser vi då problemet? Alla ni som läser detta har säk

Artiklar Artiklar om medlemskap Ideologi & politik Utvalda artiklar Simon Lindberg

För två veckor pratades det om nästan ingenting annat i media än incidenten i Helsingfors centrum den 10 september. En helt ny nivå av mediestorm uppnåddes när ”etablissemangets älskling”, Jimi Karttunen, blev politiskt mördat av ”blodtörstiga och våldsamma nynazister”. Karttunen var enligt de stora mediehusen en oskyldig förbipasserande, fredsälskande före detta dagisanställd och livsstilskonstnär. På sociala medier uppdagades dock sanningen om antifascisternas och ”antirasisternas” martyr Karttunen som i verkligheten var någon helt annan. Olika medier spred Karttunens änglalika konfirmationsbild, men när han dog var han en 28-årig missbrukare och aggressiv bråkmakare. Sådant var hans beteende mot våra aktivister när han ropade obsceniteter, försökte att angripa och spottade på dem (möjligtvis spred han även farliga sjukdomar i sin saliv). Media och politiker meddelade enhälligt att Karttunens dödsorsak var en spark i bröstet och därför är vår aktiv

Utanför Sverige Jesse Eppu Oskari Tornia Jimi Karttunen Jussi Tapani Kari Uoti Maria Pöysti Mikael Brunila Olli Tenovuo Petteri Orpo Vastarinta

Under många år har UNT verkat ytterst svenskfientligt i sitt propagerande för mångkulturen. I likhet med annan gammelmedia har man regelbundet undvikit att rapportera om den utomeuropeiska massinvandringens skadliga konsekvenser, i syfte att dölja dessa för allmänheten. Men förutom det så har UNT även bedrivit grov hets mot Nordiska motståndsrörelsen och flera av dess aktivister. Under en flygbladsutdelning i Uppsala i augusti 2013 gick syndikalisten Anders Henriksson till attack mot aktivisterna, vilka naturligtvis fredade sig. Denna händelse har tidigare uppmärksammats i ett flertal artiklar här på Nordfront. En polisanmälan mot aktivisterna resulterade till sist i en nedlagd utredning då polisen ansåg att bevisläget var för dåligt. Detta fick UNT att inleda en massiv hetskampanj mot Motståndsrörelsen och dess aktivister, där tidningen använde sin massmediala makt till att utöva påtryckningar mot rättsväsendet, vilket till sist fick dessa att återuppta den nedlagda utredningen. Detta

Aktivism Nyheter Näste 1

1. Omedelbart stoppa massinvandringen. Repatriering av merparten av alla som inte är etniska nordeuropéer eller närbesläktade folkslag ska inledas så fort som möjligt. På humanast möjliga vis ska de återsändas till sina respektive hemländer eller närområden till dessa. Denna text är en del av Nordiska motståndsrörelsens politiska program. Vår rasliga överlevnad och frihet är det absolut viktigaste målet med Nordiska motståndsrörelsens politiska kamp. Mot detta finns många hot, varav det mest alarmerande och akuta idag är den massinvandring av rasfrämmande människor som sker till Norden. Detta i kombination med lägre födelsetal bland nordiska kvinnor än invandrade och det faktum att även de invandrade främlingarna ibland skaffar barn med nordiska kvinnor och män gör att den etniskt nordiska populationen minskar allt mer i relation till den utomnordiska. I klarspråk innebär den så kallade mångkulturen och massinvandringen fysisk undanträngning och folkmord på Norde

4. Införa en stark stat med utpräglat folkstyre. Ansvarspositioner ska tilldelas efter kompetens och statens mål blir att främst arbeta för folkets väl och bevarande. Yttrandefriheten ska vara omfattande. De allmänna förväntningarna på staten och dess uppgifter idag reduceras ofta till att upprätthålla lag och ordning, ta in skatter samt i viss mån se till att samhället är rättvist. Vår nationalsocialistiska syn på staten innebär att dessa uppgifter är underordnade den viktigare funktionen att se till att våra nordiska folk överlever och utvecklas. Detta måste vara statens absolut mest primära mål, för om vår ras förintas spelar vare sig lag och ordning, rättvisa eller någonting annat någon som helst roll. En vanlig missuppfattning, skapad genom omfattande propaganda i decennier, är att vi förfäktare av den nationalsocialistiska världsåskådningen skulle vara för diktatur och mot demokrati. Vi är otvivelaktigt motståndare till mycket av det som de senaste årtionden kommit

För två år sedan när jag först kom i kontakt med er genom en av era nästeschefer, mest av en slump, så visste inte många vilka SMR var. Tänker då så klart på människor som inte har ett aktivt intresse av den nationella arenan. Idag står vi här och saker ser helt annorlunda ut. Ni omnämns ofta i dagspressen och det har även gjorts en finsk dokumentär om er. Men det är ju framför allt efter det som skedde i Kärrtorp som satt ert namn på kartan. Inte många som idag inte åtminstone hört talas om Svenska Motståndsrörelsen. Jag som har följt er från demonstrationen i Bollnäs fram till Kärrtorp har ju sett den förändring som skett. Det är knappt så jag själv hunnit med riktigt hur har den här tiden varit för er? Själv ser jag det litet som att mediauppmärksamhet kommer och går, däremellan glömmer faktiskt rätt många. Olika medier har däremot kontaktat oss angående just Kärrtorp i högre utsträckning än vad vi sett tidigare. Efter Bollnäs hade inte jag några svårigheter med att utan tvekan hävd

Intervjuer Reportage Pär Öberg

Länge var jag ointresserad av rasfrågan. Länge sympatiserade jag med kommunismen, med dess antikapitalism och antiparlamentarism (ståndpunkter som – tolkade på ett annat sätt – återfinns i nationalsocialismen). Det var först och främst motståndet mot kapitalism, imperialism och parlamentarism som motiverade mig till att en dag bli medlem i en kommunistisk organisation. Att ”antirasismen” följde med på köpet tänkte jag inte så mycket på – inte i början. Kalla mig gärna naiv, men jag var till en början inte fullt medveten om att ”antirasismen” utgör en väsentlig del av den kommunistiska verksamheten, på många sätt själva kärnverksamheten. Okunskapen kring rasfrågan berodde nog på att samhällets indoktrinering hade lyckats så pass väl att ”antirasism” inte var något jag ställde frågor om. ”Antirasism” var inte min drivkraft när jag sökte mig till kommunismen och eftersom jag hade ett omedvetet förhållande till ”antirasismen” godtog jag, utan att egentligen tänka över det,

Artiklar Artiklar om medlemskap Ideologi & politik Utvalda artiklar

År 1941 skrev juden Theodore N. Kaufmann en bok med titeln ”Germany Must Perish”, där han bland annat förespråkar att tyskarna måste utrotas genom kastrering. Vidare uppmanade judarna till bojkott av tyska varor och tjänster internationellt. Det finns inga tvivel om att judarna besatt viktiga nyckelpositioner, både vad gäller det intellektuella livet, akademiska, bankväsen, finans och i det politiska livet; både i Tyskland och i andra länder. Så när de internationella judarna (Judea) hotade med konkurser, refinansiering, bojkott och blockader av handelsvägar, var detta både reellt och väldigt allvarligt. När Hitler nämnde dessa ämnen i sina tal så blir de i efterhand tolkade som ren och skär ondska och inget annat än ren propaganda. Men detta var inget som bara var taget ur luften. I Daily Express (1933) kunde man läsa följande rubrik: ”Judea Declare War On Germany” och 1938 blev den tyske diplomaten Ernst Eduard vom Rath brutalt likviderad av juden Herschel Grynszpa

Artiklar Artiklar om ideologi & politik Ideologi & politik Utvalda artiklar