Skip to content
Dagen började med att motståndsmännen gick till Bibliotekstorget i Vetlanda för att aktivisterna David Wåhlander och Victor Johansson skulle hålla tal. Kamraterna ställde upp sig med två fanor och banderoll framför scenen. Först ut var Johansson som höll ett tal om de krigshetsande förrädarna-
Detta låter såklart som något positivt men vad det egentligen handlar om är att Ulf Kristersson vill skicka ut, inte bara dina söner, utan även dina döttrar i krig så att dessa kan dö för att försvara hans värderingar. Och vi vet vad Ulf Kristerssons värderingar är, det är massinvandring, gängkriminalitet, folkutbyte, prideparader, transoperationer på barn, och andra saker som jag vet absolut INTE är det svenska folkets värderingar.Ryssland är inte vår fiende idag. Det svenska folkets absolut största fiende det är Ulf Kristersson, det är Carl-Oskar Bohlin, det är Micael Bydén, och det är alla andra krigshetsande dårar vid makten och globalisterna som styr över dem.Jag uppmanar er alla a
Den 9 maj varje år firar vårt folks fiender att de lyckades slå ned på Europas motstånd mot globalismen och att de därefter upprättade den ”europeiska unionen” och på allvar kunde påbörja mordet på vårt folk. Näste 7 genomförde därför en protestaktion under dagen.
Redan när aktivisterna anlände till platsen började de lokala dräggen som förorenar torget med sin närvaro om dagarna att hetsa mot motståndsmännen och bete sig på ett sätt som är väldigt typiskt för personer med låg intelligens, okontrollerad ilska och avsaknad av mening med livet.
Deras okvädningsord tystnade dock när de blev överröstade av att aktivisten David Wåhlander började hålla tal. Wåhlander, som hade ställt sig på en erövrad fiendeflagga talade om hur Sverige, allt sedan inträdet i EU 1995, har fått det sämre på grund av det så kallade ”samarbetet”.
”Det finns en stark motståndsfront som varje dag kämpar mot detta folkföräderi, som vill återge makten åt det folk som faktiskt byggde detta land och
Pär Öbergs tal från torgmötet i Sundsvall på första maj är nu släppt och går att se här nedan. Läs mer om Motståndsrörelsens första maj-firande 2023 i Fredrik Vejdelands sammanfattande artikel.
Konferencier Lukas Lindgren hälsar deltagarna välkomna
Ledaren håller tal
Näst på scen var Fredrik Vejdeland
Andreas Holmvall föreläser om propaganda och om Motståndsmedias verksamhet
Tommy Olsen, chef över Motståndsrörelsen i Norge, håller tal.
Därefter var det nästeschef Joakim Johansen från Danmarks tur. Hälsningar från kamrater i Finland och på Island lästes även upp
En munter Tobias Malvå ansvarade för att servera gulasch till de hungriga deltagarna
Max Rosenfors workshop handlade om PGP-kryptering
Olika former av kurser i självförsvar fanns också att välja mellan
Pär Sjögren lärde ut hur man genomför marklyft på ett korrekt och säkert sätt
Martin Engelin höll en kurs i mobilfotografering
Vera Oredsson verkade trivas och hade långa samtal med yngre kamrater
Uppvärmning inför boxningsturneringen
Holmvall imponerade på många genom att göra väldigt bra ifrån sig, trots att det var första gången han deltog i en box
I Motståndsrörelsens femte näste anordnades denna upplaga av Organisationsdagarna, med bland annat utbildningar, föredrag och boxningsturnering på schemat. Upplägget liknade föregående evenemang med fokus på den enskilde medlemmen.
När samtliga deltagare från Nordens alla hörn tagit sig till lokalen hälsade konferencier Lukas Lindgren alla välkomna. Helgens upplägg presenterades och deltagarna blev informerade om att hålla koll på schemat som satts upp runtom i lokalen för att inte missa något.
Strax därefter intog Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg scenen. Lindberg gick igenom vad som menades med helgens tema, En starkare kraft och menade att hela rörelsen på flera sätt måste bli en starkare kraft om den ska lyckas med sitt mål att ena Norden. Han talade också om att mycket fokus skulle hamna på den mest bokstavliga tolkningen och ett mål sattes upp om att organisationen som ett kollektivt ska bli i 100% bättre fysisk form under år 2023.
Ledaren förklarar helge
Från aktionen har det tidigare också publicerats ett flertal otroligt fina bilder och en film som sammanfattar hela aktionen.
Aktivister från Nordiska motståndsrörelsen besökte återigen Sandvad, där Röda Korset huserar rasfrämmande asylsökande, som alla är kriminella sedlighetsförbrytare.
Stämningen har länge varit glödhet i staden Sandvad, efter att det framkommit att dess asylcenter ska bebos av kriminella rasfrämlingar dömda för mord och sexualbrott. Lokalinvånarna känner sig särskilt lurade av Röda Korsets hemlighetsmakeri, då regionledaren Tina Lundgaard tidigare försäkrat dem att det här rör sig om flyktingar med ”särskilda behov” – och inte kriminella rasfrämlingar.
Sedan dess har ett medborgarmöte hållits i staden, där den danska Immigrationsstyrelsen, Röda Korset, Vejle kommun och liberalmarxistiska politiker deltog. Här fick danska Immigrationsverket frågan om man kan garantera att inga brottslingar och sedlighetsförbrytare kommer till Sandvad. Men biträdande direktör Grith Poulsen kunde inte lämna någon sådan försäkran. En advokatbyrå gjorde en juridisk bedömning av av
Som arrangör av julbordet är det ganska mycket att stå i. Alltifrån att organisera kökslaget till dekorering, musik, lokal, underhållning med mera. Det börjar någon vecka innan med planering och strukturering och dylikt, men det är väldigt roligt att få vara en del av denna folkrörelse som vi är med och skapar.
Dagen började tidigt med att fylla bilen med allt som behövdes och fixa allt som behövde fixas, som att sätta på sig den obligatoriska tomteluvan, för att sedan bege sig till lokalen. Väl på plats mötte jag kamrater för att tillsammans med dessa ställa iordning lokalen och dekorera med julpynt, välja julmusik och snart började lokalen också att dofta av glöggen som rullades in. Det märks så tydligt när vi strålar samman kamrater emellan att alla är av samma kaliber och att vi fungerar som en enhet av stål. Inte mycket behöver sägas, utan alla vet vad som måste göras för att få allt klart. Kökspersonalen, städare, lekledare, trubadur, konferencier – alla är så samsp
För att läsa en rapport från helgen kan du klicka här.
Samtliga bilder får i oredigerad form spridas fritt, förutsatt att Motståndsrörelsen.se anges som källa.
Mycket god mat serverades till de närvarande.
Andreas Holmvall höll i en workshop om användande av Photoshop.
Och Max Rosenfors höll i en om bokföring.
De våghalsiga fick lära sig att repellera ned från en hög klippa.
Holmvall höll ett föredrag som bland annat bjöd på högläsning från en tidlös klassiker.
Årsrapportering av nästeschef Daniel Byström.
Ett mycket kraftfullt brandtal framfördes av Sebastian Elofsson.
Den andra dagen inleddes med ett hårdare träningspass.
Information från riksrådet.
Höjdpunkten för många den andra dagen var den mycket intensiva boxningsturnering som anordnades.
Blodvite uppstod mer som regel än undantag.
Segrande ur de blodiga slagen klev Pär Sjögren.
Andra helgen i november anordnades den årliga traditionen Organisationsdagarna av Nordiska motståndsrörelsens sjunde Näste. Upplägget detta år skilde sig något från föregående då det skulle komma att fokuseras mer på de personliga kunskaperna hos den enskilda medlemmen.
Vid ankomst till lokalen välkomnades deltagarna av konferencier och tillika nästeschef Hampus Maijala som gick igenom regler och upplägg för helgen, innan Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg välkomnades upp på scen för att hålla ett tal.
Hampus Maijala var konferencier.
Lindberg förklarade parollen bakom helgen; Seger i valkampen, där han på förhand utmålade Nordiska motståndsrörelsen som segrare i valkampen 2022 och detta alldeles oavsett hur många röster man får eller inte får och även om man ens ställer upp eller inte – att organisationen oavsett kommer synas och höras, sprida sina idéer och rekrytera nya medlemmar och således segra. Han talade också bland annat om lättja och defaitism,
Kamrater samlades och gick gemensamt upp till Gustav Adolfs torg. På plats fanns där redan två polisbussar och några civila bilar som fått det viktiga och hedersfyllda uppdraget att bevaka en staty så att inga besökare skulle komma sig för att minnas och hedra kungen, med blommor, ljus eller tal. Polismakten ville väl inte riskera att någon hyllade gamla ideal som offervilja, mod, plikt – ja, sådant som idag inte återfinns hos regenter och statsmän utan snarare hos motståndsmän.
Man ställde upp på plats och tände ljus. Tre ljus nedlades synkroniserat till det fina anförandet som var skrivet till dagen. En del av talet löd;”Att Gustav II Adolf skulle dö i strid var inte direkt oväntat. Under de flesta av hans år på tronen låg Sverige i krig och han deltog oftast själv på slagfälten, något som skulle vara otänkbart för de flesta andra kungar i Europa.
Till slut kom den ödesdigra dagen, 6:e november 1632, då dimman låg tät över det kommande slagfältet i Lützen. Tidig morgon, när
