För lite mer än tre år sedan byttes ledarskapet för Motståndsmedias videoavdelning ut och för två år sedan byttes även fotochefen ut. Detta kompletterades för cirka ett år sedan av tillsättandet av propagandachefen Andreas Holmvall. På denna tid har Motståndsmedia tagit enorma kliv framåt under det nya ledarskapet och har rekryterat flera nya medlemmar, i bokstavligt talat varje näste.

Detta har gett oss som organisation en avsevärt högre och jämnare kvalitet i all mediaproduktion som vi publicerar. Allt från video i världsklass till modern och snygg grafik som kan slå valfri medströms PR-byrå på fingrarna. Sist, men inte minst, har vi tagit mängder och åter mängder av riktigt bra foton på aktivister, aktioner, landskap och antagonister. Det är ett angenämt problem att ofta ha för många bra bilder att välja mellan när vi publicerar både kamprapporter och artiklar nuförtiden.

Med detta sagt har Motståndsmedia ett urval av bilder som vi vill lyfta från året som gått. Exempelvis tack vare att det är en riktigt snygg bild tagen av en fotograf i världsklass där man ibland kan ha svårt att förstå vilket hantverk det är att fånga Bilden med stort b.

Andra bilder har en helt annan karaktär och är beviset på att man inte måste ha en kamera som kostar två månadslöner för en vanlig arbetare att köpa. Bra bilder handlar snarare om att ta kort med rätt förutsättningar och dessa ögonblicksbilder berättar sedan en historia som är oslagbar.

Bild 1

Bilden föreställer några aktivister som repellerar sig ned och fäster en banderoll. Vi har kontaktat Cedric Höglund för att kolla av vad som mer händer:

– Det är ett par aktivister som repellerar ned för ett av Kärnantornen i centrala Helsingborg på första maj för att sätta upp en banderoll med budskapet: ’Vita arbetare byggde detta land,  vita arbetare kan ta tillbaka detta land’. De som vill kan läsa mer om det här.

Vad hade du för känslor när aktionen genomfördes?

– Det var ju ett tag sedan nu, men jag minns att det var en mäktig känsla att se ut över Stortorget i Helsingborg som den här soliga dagen var fylld av folk. Självklart fanns det en viss oro för att misslyckas med aktionen, men någon annan tvekan existerade inte hos vare sig mig eller mina kamrater.

Bild 2

Bilden föreställer några aktivister som bränner en flagga. Sebastian Elofsson får berätta mer om vad som händer och vad som ledde fram till händelsen:

– Det var i samband med kriget i Gazaremsan i våras. Vi valde att protestera mot den israeliska staten och dess förtryck mot det palestinska folket. Ett tal hölls av Daniel Gerdås och därefter brände vi den israeliska flaggan. Jag minns att det var särskilt positiva kommentarer på plats från de som lyssnade på talet. Protestaktionen hölls i centrala Kristianstad.

Vad tänkte du när flaggan stod i lågor?

– Det känns alltid bra att få elda upp flaggor som symboliserar förtryckarstater. Särskilt en så antivit och antimänsklig terrorstat som Israel.

Bild 3

Bilden föreställer några aktivister som står framför vad som ser ut som en herrgård. Martin Engelin får berätta mer om vad som händer och vad som ledde fram till bilden:

– Bilden är tagen framför Gunnebo slott som var slutdestinationen för första etappen av Bohusleden som vi i Näste 2 gått under året. Jag hade beställt nya kängor som inte hade hunnit fram med posten så jag gick i vanliga sneakers. Det blev en viktig lärdom om att ha rätt skor på rätt ställe.

Jag var helt slut i fotlederna när vi kom fram efter 2 mils vandring i kuperad terräng, men stoltheten, kamratandan och den där känslan man får i kroppen när man precis kommit i väg på ett stort äventyr som man hade i kroppen när man kom fram var oslagbar.

Hur har det annars gått med vandringen av Bohusleden under året?

– Vandringen är klar och mediagruppen arbetar med materialet, mer än så berättar jag inte just nu.

Bild 4

Bilden föreställer blommor och hylsor framför en fana. Fotografen Klas Larsson får berätta mer:

– Bilden är tagen under De stupades dag, till minne för de svenska frivilliga i finska vinterkriget. Den påminner oss om de svenska hjältar som 1940 gav sina liv i kampen mot den röda döden från öst; bolsjevismen. Den ämnar även att inspirera dagens motståndsmän till offervilja och hjältedåd. Våra forna bröders kamp, offer och död skall ej ha varit förgäves.

Patronerna symboliserar strid, död och offer. Blommorna symboliserar vördnad och respekt. Märket skapar en länk till dåtidens hjältar. Fanan skapar en länk till nutidens hjältar.

Då bilden är ganska speciell kanske du kan berätta något mer om den rent tekniskt?

– Vinkel och zoom tillåter enbart det väsentliga vara i bild. Bilden är tagen med tredjedelsregeln, samt för och bakgrund i beaktande. Djupet i bilden framhävs genom hög zoom. Efterbehandling låter vissa färger framträda och ger en livligare samt mer intressant bild att beskåda.

Bild 5

Även denna bild på rikrådsmedlemmen Fredrik Vejdeland låter vi Klas Larsson få beskriva:

– Vi var mitt ute i skogen vid en sjö. Som bilden visar så duggade det något, ändå var vissa av oss dumma nog att bada, inklusive jag själv. Utan handduk fick jag lufttorka och samtidigt försöka få till hyfsade bilder. Jag tassade runt barrskogen barfota i bara tisha och blöta kallingar och med sluttande sidor så var avståndet mycket begränsat. Jag hade just tagit de sista bilderna och gick tillbaka till folksamlingen när Vejdeland vänder sig och går mot mig, vilket öppnade upp för ett perfekt tillfälle. Jag slängde upp kameran, siktar, zoomar och skjuter av fyra fem bilder, så den bilden var ren tur egentligen. Väder- och ljusförhållandena var på min sida den dagen, även de dåliga bilderna blev riktigt fräcka i duggregnet.

Sedan hade jag valt placering på både eld och samlingsplats, så rökeffekten i bakgrunden var väl vald och på sätt och vis redigerad och tredjedelsregeln föll naturligt.

Bild 6

På bilden kan man se Anders Gudmarsson hålla tal, vi har bett honom att berätta vad som händer och vad som ledde fram till händelsen:

– Det var under den rikstäckande aktionen med parollen ’Självförsvar är en självklarhet’. På bilden håller jag tal på Residensets trappa i Härnösand, där minnesmanifestationen för Tommie Lindh ägde rum våren 2020. Valet av plats var både för att det var relevant för talet, som rörde vid både den tragedin och vid manifestationen, men också för att provocera landshövdingen i Västernorrland, som hade uttalat sig emot oss förut.

Eftersom min kamrat David Nilsson redan hade talat om självförsvar på det mer raka sättet (rätten att försvara sig när man utsätts för brott och varför det är viktigt särskilt för vita) valde jag att tala om självförsvar på ett lite mer bildligt sätt. Jag belyste vad det skenande våldet mot vita, särskilt ungdomar, beror på: nämligen de övergripande antivita attityderna som råder i samhället. Jag nämnde också åsiktsregistreringen av dem som manifesterade på samma torg 2020.

Bilden fångade när jag gestikulerar ut över torget. Då talade jag om en kvinna som filmade folk som höll en tyst minut för Tommie Lindh. Bilden är för mig som en sammanfattning av varför jag engagerar mig. Som motståndsman står jag där för att konfrontera sådant och visa att det finns människor som inte finner sig i fördelningen av och våldet på vårt folk, helt kort och gott.

Vad hade du för känslor under talet?

– Detta var första gången jag höll tal offentligt och därför var jag lite nervös, men jag kände även en kraftig beslutsamhet och en vilja att säga något jag ansåg var viktigt att säga. Trots att jag var lite darrig på handen.

Bild 7

Bilden visar en kyrkogård. Ulf Larsson har tagit både denna och flera andra fantastiska bilder under året så vi låter honom berätta vad den visar:

– Den här bilden tog jag när jag begav mig till den lokala kyrkogården under allhelgonahelgen för att tända ljus för de som inte finns bland oss längre. Jag passade på att släpa med mig kameran för att ta genrebilder som kan användas för rörelsens räkning.

Det ser ut att vara en väl avvägd bild rent fototekniskt. Vill du berätta hur du gjorde för att ta den?

– Bilden i sig är ganska enkel, jag placerade kameran på ett stativ och hittade en komposition som jag var nöjd med, där syftet var att leda betraktarens ögon genom raderna av gravar. Kameratekniskt är väl det huvudsakligt viktiga, när det kommer till dessa motiv, att ha en väldigt lång slutartid och låta kameran arbeta länge med att fånga in rätt mängd ljus, utan att behöva vända sig för mycket till ISO, med brus som resultat.

Bild 8 och 9

Här ser vi en tävling i kniv-duell mellan två personer. Även här får fotografen Ulf Larsson berätta mer:

– Bilden på ”knivduellen” från Nordendagarna är nog den bild jag är mest nöjd med från i år, men jag kan inte ta på mig för mycket ära för den. Det var första gången jag använde kameran som tog bilden, så jag höll fortfarande på att lära mig inställningarna. När kampen för ’Årets nordman’ pågick gällde det att försöka fånga så många bilder som möjligt och hoppas på en lyckoträff. Tack och lov lyckades detta ganska bra.

Samma sak gäller rugbybilden nedan. Det hjälpte verkligen att det var perfekt väder för att vara mitt på dagen för att fånga dramatiska bilder.

Bild 10 och 11

Ytterligare en bild av Ulf Larsson föreställande en aktivist täckt i grön rök. Fotografen får berätta mer:

– Bilden på den maskerade mannen föreställer aktivisten (och MÄO-medarbetaren) David Nilsson i ett rökmoln på en bro i Luleå under en pågående banderollaktion inför julen. Här hade jag planerat redan innan vad jag ville få för bild, då det är ganska kort brandtid på rökutvecklaren. Resultatet blev som jag tänkt mig!

– Denna andra rökbilden föreställer en aktivist under en liknande aktion i Skellefteå, som jag för övrigt tror var den första offentliga aktion jag agerade fotograf på. Även denna gång hade jag på förhand tänkt ut vad för sorts bild jag ville ha och det blev även här som jag ville. Det kan vara ett tips till Motståndsrörelsens fotografer, när det gäller intensiva och kortvariga händelser, att veta vad man vill göra innan det händer.

Kan du berätta lite mer tekniskt hur du efterarbetat med bilderna?

– Vad gäller redigeringen är det svårare att ge en konkret och kortfattad beskrivning. Jag använder uteslutande Photoshop och det tillhörande programmet Camera RAW. Dels för att det är de program som jag har vana av, dels för att jag tycker att de är bäst.

Hur jag redigerar bilder varierar beroende på situation, ljussättning och motiv och så vidare. Men en genomgående ”stil” jag har är väl att jag försöker att uppnå en lite mer dramatisk och allvarlig estetik, där jag ofta drar ned på färgmättnad och arbetar mycket med kontraster.

Bild 12

Bilden föreställer några aktivister som skidar fram i ett snölandskap. Det är en vacker bild av klassisk motståndsestetik. Fotograf Max Rosenfors får berätta mer om vad som händer på bilden och vad som ledde fram till att han tog kortet:

– Man är på väg över en sjö efter att ha under dagen tävlat i att göra upp en eld snabbt nog tillsammans och koka upp ett antal liter vatten. Eftersom man hann göra upp elden snabbt kunde vi laga lunch den dagen, annars hade vi fått vänta tills middagen med mat. Bilden är vid bortfärden från lunchplatsen, på väg till en annan plats där man sen ska göra upp ett stort läger och övernatta utomhus i ett 10-mannatält med kamin. Man kan se tältet släpas på en kälke där längst fram.

Fotot och tillfället var givet, ett öppet landskap och folk på led. En unik situation där man direkt får möjlighet att arbeta med djup i bilden på ett relativt ovanligt sätt.

Varje år i nästet arrangerar vi en skidtur som denna, där alla får möjlighet att upprätthålla kunskaper i skidor. Man kan lugnt säga att färden över sjön där var den enklaste sträckan på hela turen.

Bild 13 och 14

Bilden föreställer en väderbiten Martin Saxlind i vad som ser ut som en snöstorm. Han får själv berätta vad som händer på bilden och vad som ledde fram till den:

– Bilden är tagen efter att vi varit på Nordtoppen och hade förflyttat oss så långt vi kunde mot Stortoppen på Sarektjåkka. Det var alltså dagens och hela vandringens bokstavliga höjdpunkt, lite över 2000 meter över havet. Under den topptursdagen var vi ute och vandrade i 14 timmar med bara kortare pauser och hittade tillbaka till baslägret efter mörkrets inbrott, trötta och glada över att äntligen få lägga oss och sova.

Även denna bild är från samma resa. Vill du berätta lite mer också om den?

– Jag är osäker på om bilden togs på vägen in eller ut. Men det vi blickar ut mot där är i alla fall Stora Lule älv och till vänster utanför bild och bakom ön i vattnet ligger Suorvadammen som vi utgick ifrån. Från Suorva gick vi igenom Stora Sjöfallets nationalpark innan vi rent tekniskt sett kom in i Sarek på riktigt. Vi befinner oss förmodligen i närheten av trädgränsen och i det här området är naturen väldigt varierad och vacker medan den sedan blir mer enformig men fortfarande storslagen när man når högre höjder.