Skip to content
Aktiviteten bjöd på två talare. Först ut var Jonas Jensmark som talade om samhällsförfallet och den legendariska aktionen i Växjö 1985 där åtta modiga nationalsocialister från Nordiska rikspartiet slogs tappert för sina ideal och sina liv mot tusentals fega rödingar från bland annat Vänsterpartiet Kommunisterna.
Nationalsocialister från Nordiska rikspartiet i Växjö den 13 april 1985.
Nu i efterhand kan man ställa sig frågan om Växjöborna tycker att ni valde rätt sida den där dagen i april 1985, jag tror ärligt talat att majoriteten tycker att utvecklingen har varit allt annat än önskvärd och som innerst inne föraktar dagens samhälle och bara väntar på förändring.Nu har ni en ny chans att välja sida om vår framtid, en chans att börja kämpa för folk och nation.Vi står här på detta torg för att visa folket i Växjö att det finns en väg ut ur dagens eländiga liberala samhällsutveckling med massinvandring och dess katastrofala konsekvenser, uppmuntring till könsdysfori av barn, ned
Ursprungligen publicerad 2011-11-17.
Martin Heidegger, en av 1900-talets främsta filosofer, ansåg att vetenskapen är begränsad eftersom den är endimensionell. ”Vetenskapen tänker inte”, då den är beroende av objektiva fakta och avgränsad till vad vi idag uppfattar som verklighet.
En fördel med ”metafysiken” (jämfört med fysiken) är att den kan uppfatta saker som inte går att bevisa men däremot ana, känna eller föreställa sig. Genom föreställningsförmågan kan man skapa en ny verklighet om man först visualiserar en bild av det nya tillståndet och därefter förenar alla krafter mot det målet. En avgörande del i detta arbete, när det kommer till vår verksamhet, är naturligtvis att man tar hänsyn till det människomaterial som finns (eller kan uppbådas) och förstår att en världsåskådning ”skall förbli utan betydelse för den praktiska utformningen av folkens liv, så länge ej dess bärande idéer blivit banér för en kamprörelse” (Adolf Hitler). Utan insikten om att uppgiften kräver en kam
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se. Podcasten Aristogenesis hittar du på Nordiskradio.se.
En nations vilja att leva och kämpa har aldrig varit en angelägenhet för folket, trots de ohistoriska, vilseledande och hysteriska skriken från marxisterna på alla nivåer, förklädnader och nyanser. De hävdar att sociala och politiska förändringar kommer direkt från massorna och av tillfälligt och löst församlade grupper av medborgare, som på något sätt lyckas övervinna sin instinktiva individualism och hitta förmågan att bilda en kraft som kan förändra historiens flöde. Detta är en felaktig föreställning och en av demokratins grundmyter skräddarsytt uteslutande för att karessera massan och stimulera individens inneboende egocentrism och dess naturliga benägenhet till självupptagenhet.
Historiens krafter som formar den ständigt växlande världen omkring oss genom att skapa den, upprätthålla den och erodera den, förkroppsligas på mänsklig nivå uteslutande av en grupp män som förstår hur s
Under torsdagen begav sig medlemmar och aktivister till Vellinge för att sprida Nordiska motståndsrörelsens ideologi.
Bemötandet från de flesta invånarna var bra, då de antagligen inte vill att Vellinge ska bli som Malmö.
Många flygblad delades ut under aktiviteten och diskussioner hölls om allt från massinvandring till hur man ansöker om medlemskap.
Här kommer det tjugoförsta avsnittet av podcasten Ledarperspektiv. Medverkande är Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg och Fredrik Vejdeland från organisationens riksledning i Sverige.
Diskussionsämnen:
Simon Lindbergs veckorapport.
Personlig fråga om värnplikt.
Nyhet om arméchef som tvingades säga upp sig
Ideologisk fråga: Försvarsmakten i det nya Norden
Diskussionsunderlag:
Arméchefen tvingades säga upp sig – sade sanningar offentligt
Vår väg, punkt 8
Lyssna nedan:
Listen to ”Ledarperspektiv #21: Hur ska fred upprätthållas i det fria Norden? Dagens genusförsvar och framtidens försvarspolitik” on Spreaker.
Om Ledarperspektiv
Ledarskapsperspektiv är en podcast för att nå ut med Nordiska motståndsrörelsens ståndpunkter, ideologi och strategier i framförallt stora men också små frågor.
Fredrik Vejdeland, riksrådsmedlem, beskriver ämnen och ställer upp problemformuleringar medan Simon Lindberg, Nordiska motståndsrörelsens ledare, f
Här kommer det första avsnittet av den nya podcasten Ledarperspektiv. Medverkande är Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg och Fredrik Vejdeland från organisationens riksledning i Sverige.
Diskussionsämnen:
Introduktion
Kommer framtiden från Afrika?
Ras
Diskussionsunderlag:
Reinfeldt: ”Framtiden kommer från Afrika”
Vår väg, punkt 1
Lyssna nedan:
Listen to ”Ledarperspektiv #1” on Spreaker.
Om Ledarperspektiv
Ledarskapsperspektiv är en podcast för att nå ut med Nordiska motståndsrörelsens ståndpunkter, ideologi och strategier i framförallt stora men också små frågor.
Fredrik Vejdeland, riksrådsmedlem, beskriver ämnen och ställer upp problemformuleringar medan Simon Lindberg, Nordiska motståndsrörelsens ledare, förklarar organisationens ståndpunkter.
Ledarperspektiv syftar till att utbilda lyssnarna och förklara organisationens syn på olika frågor så exakt vi bara kan. Allt som framkommer i Ledarperspektiv kan anses som sanktionerat av organisationen.
Läs mer o
Med höstens sista ljumma dagar och ett fantastiskt skådespel av färgerna på träden ramades månadsmötet in på västgötaslätten.
Kamrater från när och fjärran hade denna dag samlats för månadsmöte. Riktlinjer för nästets framtid gicks igenom och långa diskussioner hölls om de senaste direktiven som presenterades på Kampdagarna.
Medan maten förbereddes i köket hölls det ett kort men intensivt träningspass på utsidan under en sällsam höstsol under ett kastanjeträd. Med resultat att man titt som tätt fick ducka undan inkommande bombardemang av de nu övermogna kastanjerna.
Det serverades en medeltidsinspirerad höstgryta med både kött och grönsaker till lunch, som vanligt från egen gård som det brukar i nästet. Till efterrätt blev det en helt fenomenal äppelkaka och en smulpaj på höstäpple som en medlems dotter bakat efter inspiration från hemkunskapslektionerna.
Sista punkt för dagen var en inbjuden föreläsare som avhandlade ämnet Ledarskap, främst anpassat för de i Or
I helgen arrangerades Nordiska motståndsrörelsens interna evenemang Kampdagarna som är helt exklusivt för organisationens utnämnda aktivister. Aktivister är medlemmar som under en tid uppvisat stor lojalitet och hög aktivitetsnivå.
Temat för helgen var överlevnad och detta genomsyrade verkligen hela helgen som uteslutande hölls utomhus. All mat tillagades över öppen eld och övernattning skedde i tält.
Förutom vandring, tävlingar och fysisk träning, delgavs viktig information och exklusiv förhandsinformation från organisationens ledare, samt att ett flertal utbildningar och föredrag genomfördes av olika aktivister.
Vid ett tillfälle fick aktivisterna orientera i grupp och utsättas för olika utmaningar längs med vägen, såsom en övning där man låtsades att kamrater skadats allvarligt och behövde tas om hand på gatan, samt att gruppen behövde röra sig för att undvika att bli sedd av drönare i terrängen.
Ett av de mer uppskattade inslagen var när aktivisterna fic
En ny syn på våld inom den nationella rörelsen
Med framväxten av diverse klubbar och moderna ”Männerbund” ser vi en tendens där majoriteten av dessa gruppers aktiviteter kretsar kring kampsportsträning och arrangerade slagsmål. Detta kan jämföras med Nordiska motståndsrörelsen, där kampsportsträning och arrangerade slagsmål utgör en mycket mindre, men balanserad del av verksamheten. Skillnaden ligger inte bara i mängden träning, utan också i synen på våldets roll i verksamheten. Medan många grupper i Norden ofta verkar se våld som ett ändamål i sig, betraktar Motståndsrörelsen våld främst som ett verktyg för att nå politiska mål.
Den strategiska användningen av våld i organisationen bygger på tanken att det är ett av många verktyg i kampen för vårt folks överlevnad. Våld används inte som en huvudverksamhet, utan för att försvara politiska budskap och handlingar när det anses nödvändigt. Denna skillnad är viktig att belysa, särskilt i en tid då kampsportsträning har blivit en tren
Under sensommarens sista varma dagar samlades medlemmar i Näste 2 för en dagsmarsch ut i den lokala terrängen. Man utgick från centrala Uddevalla och rörde sig söderut mot bergen och skogen. Brittsommarens ljumma morgon gick snart över till en gassande högsommarvärme som krävde att man slog av en del på takten för att inte stupa i de branta uppförsbackarna.
Vattenförråden sinade i en snabbare takt än beräknat, så kamraterna fick därför delvis förändra och förlänga rutten, nu mot ett mål där man sedan tidigare visste att vatten fanns för att efter detta kunna fortsätta enligt plan.
Efter en kortare paus tog sig vandringen vidare uppför och in i skogen tills man fann den gamla borgruinen Tureborg, byggt av den excentriske grundaren av tidningen Bohuslänningen, Ture Malmgren, mellan 1899 och 1912.
Tureborgen ca. 1910-1925.
Ritningar fanns aldrig utan det mesta improviserades på bygget med inspiration huvudsakligen baserat på vykort från Rhendalen i Tyskland, något som Malmgren
Ursprungligen publicerad 2021-08-22.
Det var några år sedan jag läste Derek Hollands bok med titeln ”Den politiske soldaten”. Jag minns att jag inte riktigt tyckte att boken levde upp till det goda rykte som den hade och jag har ett vagt minne av att det kanske fanns ett överdrivet fokus på andlighet och kristendom som inte föll mig i smaken. Själva begreppet ”politisk soldat” – som först ska ha använts av Joseph Goebbels – gillar jag dock skarpt och det är ett koncept som jag tänkte resonera kring i den här artikeln.
Fanatism
Som jag ser det är en politisk soldat både fanatisk och rationell. Fanatismen bottnar i en stark idealism och moralisk övertygelse om att det vi kämpar för är rätt. Denna fanatism kommer delvis från den rent subjektiva uppfattningen att VÅRT folk far väldigt illa av mångkulturen och att det inte ligger i VÅRT INTRESSE att bli utbytta och undanträngda av andra folkgrupper. Men det finns enligt mig också en objektiv komponent där vårt folk faktiskt objekti
En ny verklighet
I en tid där nationalsocialismen en gång stod på världens scen, har vi nu förpassats till marginalerna. Vi, som en gång hade makt och inflytande, är nu en rest, en skugga av vad vi en gång var. Vår röst ekar i avlägsna korridorer, kvarlevande i tankar, böcker och artiklar, men utan den kraft vi en gång besatt. Vår ideologi har förlorat ett världskrig, och med det gick också vår kapacitet att påverka annat än i spillror.
Vi har inga stora ekonomiska resurser, inget kulturellt inflytande och knappt något annat som kan mäta sig med den moderna, liberala västliga demokratins makt. Men ändå finns vi kvar, och det är här vi nu måste stanna ett tag. Många inom den nationella rörelsen drömmer om att snabbt återta den makt vi förlorat, som om vi bara kunde hoppa tillbaka till vår forna styrka. Men den verkligheten är inte vår. Vi befinner oss i en ny verklighet, och det är här vi måste finna vår styrka.
Strategisk insikt, inte defaitism
Att återvända till marginalen
Ännu ett möte på flera timmar har precis blivit avklarat, planeringen har pågått i flera veckor och jag är en kugge i hjulet med minimalt ansvar över den generella planeringen. Jag har därför inte behövt organisera särskilt mycket inför Nordendagarna och lyssnar mest på vad de andra i arrangörsgruppen har gjort mellan mötena och hur de måste ha ägnat timmar åt att bocka av de uppradade uppgifterna.
Slutligen kommer de packa bilarna fulla med livsmedel och utrustning för att redan på fredagen påbörja förberedelserna. Någon längre personlig betraktelse från fredagens förberedelser kan jag inte lämna då jag själv befann mig på resande fot och anländer efter midnatt. Jag får några timmars sömn och jag går upp på lördagsmorgonen med inställningen att jag kommer jobba stenhårt under hela lördagen och samtidigt deltaga i tävlingen Årets nordman.
Konferencieren Martin intervjuar vinnaren Lukas.
Medan gästerna äter frukost påbörjas förberedelserna för invigningen lite i skymundan. An
