Skip to content
När årets upplaga av Nordendagarna gick av stapeln blev tävlingen Årets nordman också anordnad. Efter flertalet moment mellan tävlingens olika deltagare blev Pär Sjögren, chef för Näste 5, korad som segrare. Efter att tävlingen blivit avslutad ställde vinnaren upp i en intervju där han förklarade sin syn på turneringen som varit.
Hej Pär och grattis! Du får gärna introducera dig för alla nya läsare som inte redan vet vem du är!
Tack! Jag är 43 år gammal, bor i Dalarna och är chef för Nordiska motståndsrörelsens Näste 5, samt programledare för träningspodden Bellum.
Hur kändes det att vinna tävlingen? Var det en lätt bedrift eller hade du hårt motstånd?
Det kändes bra! Jag har deltagit ganska många gånger och nu var det äntligen min tur att ta hem titeln. Det brukar alltid vara hårt motstånd i tävlingen, många har helt rätt inställning för att delta. Det vill säga att man är med för att försöka vinna.
Du är som många vet träningsintresserad. Gav din egna träning dig n
Ursprungligen publicerad 2020-03-19.
Nyligen tittade jag på en video som verkligen fastnade i mitt huvud. Det var nämligen en video med ett tal av Dr William Pierce som handlade om hur de allra flesta människor inte lever ett eget liv utan endast är åskådare till andras liv.
Dr William Pierce som avled 2002 var länge
en frontfigur för den nationella rörelsen i Amerika och var känd för
sin förmåga att förutse samhällets allt mer antivita utveckling och för
sin visdom kring hur kampen skulle föras. Han är bland annat författare
till böckerna The Turner Diaries och Hunter som jag skulle vilja rekommendera samtliga nationalsocialister att läsa, de finns översatta till svenska på Greenpilled.com. Hans tal är också de naturligtvis värda att lyssna på för de som ännu inte har gjort det. Pierce säger:
This
wonderful gift of life that we have, what does it mean? What is its
real value? Is it simply a collection of sensations, of feelings that we
get as spectators? Im sure t
I veckan så har kampgrupp 201 påbörjat en ny studiecirkel, den här gången med första avsnittet från dokumentärserien Europa The Last Battle.
Serien är välgjord och första avsnittet bjöd in till mycket diskussioner och funderingar över både bankväsendet, den bolsjevistiska revolutionen och framtiden.
Är du intresserad av att delta på näste 2’s aktiviteter i framtiden så skicka in en medlemsansökan.
Efter att man småpratat med varandra till en början och ätit några smörgåsar satte alla sig ner för att gemensamt titta på gamla klipp från Motståndsrörelsens offentliga aktivism, där fokus låg på situationer där självförsvarsvåld har behövt användas. Efter varje klipp diskuterade man lite kring våldsanvändning på offentliga aktiviteter, i vilka situationer det är befogat och i vilken mängd. Man konstaterade att man förr i tiden, i mycket högre utsträckning, kunde komma undan från gatuslagsmål utan att drabbas av rättsliga konsekvenser, men att systemet numera har trappat upp repressionen rejält.
Efteråt åt man middag och sedan avhandlades månadsmötet där man gick igenom den senaste tidens aktivism och planerade för framtiden. Sedan var det dags för att bege sig ut på gatorna i Tranås för att bedriva offentlig aktivism då det under kvällen arrangerades en cruising för raggarbilar.
Man ställde upp sig i en rondell med fana och en banderoll med texten ”Ingen röstade för f
Dagen började vid Riksväg 73 söder om Stockholm där alla kamrater träffades för att hålla en broaktion. Budskapet för dagen var Stoppa Folkutbytet, vilket även tidigare under veckan hade prytt ett antal broar runt omkring staden.
Det förutspådda regnet lös med sin frånvaro, och istället blev det en väldigt varm och solig dag. Bilisterna var som alltid positiva till merparten, och självklart en del negativa. Trots texten på banderollen, som borde vara svår att misstolka, var det flera rasfrämlingar som gjorde tummen upp och såg väldigt glada ut.
Två polisbilar med aspiranter körde upp på bron, men dessa gick direkt och gömde sig i bilarna igen så fort videokameran sattes igång, för att sedan köra därifrån.
En träskröding av odefinierat kön syntes till en bit från bron pillandes bort klistermärken som tidigare under dagen satts upp. När varelsen ifrågasattes på nära håll blev den helt hysterisk och skrek som en stucken gris, för att sedan skynda sig iväg. Efter att två
Den lilla skånska orten Sjöbo har en årlig marknad som enligt kommunens egna uppgift varje år lockar runt 100 000 besökare. Den har de typiska marknadsinslagen med försäljning, matstånd och karuseller, och har funnits sedan 1864. Motståndsrörelsen fanns på plats för att dela flygblad. Först ställde man upp vid en av ingångarna till marknaden.
Därefter tog man en tur in på marknaden och fortsatte att dela ut flygblad till besökarna, som mestadels var positiva. Det blev några diskussioner under dagen. Många var sympatiskt inställda och några var sugna på att ansluta sig. De som var mest negativa var ett par tonårstjejer som ville argumentera, vars synpunkter motståndsmännen tålmodigt bemötte. Man kan slås av viss sorg av att höra unga människor ivrigt diskutera på ett självdestruktivt sätt, upprepandes alla floskler de har lärt sig, men samtidigt är det vad man bör förvänta sig utifrån den konstanta indoktrinering de utsätts för. Tjejerna ska i alla fall ha en eloge för at
Småländska kamrater samlades på morgonen i en lokal där det bjöds på frukost och dagordningen gicks igenom.
Man begav sig sedan ut för att träna kampsport. Först hölls en kortare genomgång av grundläggande slagteknik för de oerfarna och sedan fick de prova på lite olika slagkombinationer och grepp. Kampsportsträningen avslutades till sist med sparring.
Det andra momentet i dagens träning var att man tränade på att agera sköldbärare under demonstration. Man delades in i två grupper, en grupp fick agera sköldbärare, medan den andra gruppen fick agera antagonister. Sedan tränade man på hur man ska hantera realistiska scenarion som kan ske på demonstrationer för att försvara sig själva och sina kamrater.
Efter en hård träning gick kamraterna in i lokalen igen och åt sig mätta på en måltid fläskkotletter och potatisgratäng.
Till sist hölls planeringsmöte där man gick igenom verksamheten sedan senaste månadsmötet och till sist fortsatte man med att planera för den när
Söndagen den 18 juni var en speciell dag, då jag med kamrater från Nordiska motståndsrörelsen besökte Stockholms stadshus, som i år fyller 100 år, och på grund av detta hade öppet hus för allmänheten.
106 meter högt sträcker sig det välkända tornet.
Vi gick omkring i den massiva byggnaden och tittade på den vackra arkitekturen och konsten. Stadshuset är en fröjd att beskåda då det är byggt vid en tid då husbyggandet och konsten ännu inte perverterats av kulturmarxismen.
Byggnaden invigdes på midsommarafton den 23 juni 1923, 15 år efter att beslutet tagits att ett kommunalhus skulle uppföras på platsen.
Första anhalten var den världskända Blå hallen, detta jättestora rum där Nobelpristagarna blir bjudna på fest med kungen och alla möjliga politiker varje år. Tyvärr sitter även dagens politiska styre av Stockholm i dessa vackra lokaler. Det är en skam att vänsterpartister, miljöpartister, sossar och annat pack får hålla till i detta magnifika hus, som symboliserar Sveriges oc
Översatt från Nordfront.dk.
Det har under lång tid pågått en debatt i den nationella rörelsen om hur vi bäst kan nå våra mål. Det är en debatt som varit särskilt het i USA, men den dyker upp då och då även här i Sverige och de andra nordiska länderna. I den här artikeln ska jag försöka förklara de två perspektiv som dominerar denna debatt, som jag menar kan klassificeras som infiltration som det första och revolution som det andra, och sedan ska jag delge mina tankar i frågan. Jag kommer inte att dölja det faktum att jag tror att revolution är den enda vägen framåt, men jag kommer ändå försöka att göra mitt bästa för att också ge en ärlig bild av och lyfta fram de starkaste argumenten också för infiltration.
Innan vi kan diskutera vilken strategi som bäst uppnår våra mål måste vi vara tydliga med vad våra mål är. Så vad är målet? För Nordiska motståndsrörelsen är svaret väldigt enkelt, att realisera innehållet i Vår väg. För att göra det mer allmänt, så att det bättre beskriver d
Dagen började med att dagordningen gicks igenom, och därefter var det dags att byta om för att genomföra aktivisttestet.
Medlemmarna begav sig med glatt humör till den träningsanläggning där aktivisttestet skulle utföras. De ställde upp på löparbanan redo för att börja springa i det fina vädret. Medlemmarna kämpade på i de 45 minuterna de hade på sig att genomföra testet och de genomförde testet med goda resultat.
Sedan var det dags för de svettiga medlemmarna att duscha och bege sig tillbaka till lokalen för mötet där de möttes av färdiglagad och framdukad mat som de hungriga medlemmarna med nöje plockade på sig och åt av.
När medlemmarna sedan var mätta och belåtna började en utbildning gällande kryptering som hölls av IT-gruppen. Medlemmarna satt och lyssnade och ställde de frågor de hade om detta ämne och sedan det var dags för kaffe och fika.
När medlemmarna hade pratat och fikat färdigt öppnades månadsmötet och nästeschefen Hampus gick igenom vad som hade gjo
Ursprungligen publicerat 2019-05-27.
Världen blir allt mer fjättrad i globalisternas kedjor och de unika skillnaderna mellan länderna tycks minska. Kosmopoliter får allt större makt och de multinationella företagen blir allt fler. Världsomspännande nätverk som EU, FN och NATO kräver hela tiden större inflytande.
Detta leder nordborna till ett vägskäl. Antingen låter vi oss knuffas
nedför stupet, förlorar vår identitet och blir en färglös del av den
globaliserade världen – eller så gör vi vad vi kan för att stå fast och
slå vakt om vår suveränitet samt säkra överlevnaden för våra unika folk,
nationer och kulturer. Därigenom skulle vi också föregå med gott
exempel för andra nationer att i sin tur slå sig fria och uppnå sin
fulla potential.
Är det den första vägen du vill att vi går är det bara att blunda och
låta mörkermakterna sköta resten. Känns istället den andra vägen mer
lockande måste vi förena oss med andra av vårt folk som väljer samma
väg. Sverige ensamt ha
Ursprungligen publicerad 2015-10-13.
Nyligen undrade en person jag mötte hur
det kommer sig att svenskar visar en svag patriotism, just med tanke på
den rekordstora migrationsvåg vi utsätts för i skrivande stund. Jag
kommenterade saken så, att det råder en bakvänd pedagogik som gör folk
förvirrade.
I alla historiska tider har ledarskapet för länder dragit fördel av och uppmuntrat stolthet och nationalkänsla bland befolkningen. Uppmuntran har så att säga kommit uppifrån och ner. I vår tid är det precis tvärtom. Makthavarna gör vad de kan för att döda den nationella självbevarelsedriften. Det är på gräsrotsnivå som patriotismen lever kvar, bland de få personer som trotsar makthavarna och som står emot det sociala trycket som riktas mot oliktänkare.
Henrik Pihlström vill skilja nutidens klagande från sann stridsvilja och patriotism.
Det har även tidigare hänt att ledarskapet
för länder bekämpat befolkningen genom att undertrycka deras nationella
känslor. Då har det
Solen stod redan högt på himlen när medlemmar och aktivister från hela nästet samlades för månadsmöte i Bohuslän. Det var ett obarmhärtigt ljus med en intensitet som man inte upplevt på flera månader i denna vindpinade del av landet, men det var välkommet hos en annars solfattig folkstam.
När samtliga för dagen inbjudna hade ankommit och socialiserat ett tag ljöd Nästeschefens stämma som gevärsskott genom luften när det var dags för orientering för dagen. Först hinderbana, sedan månadsmöte och skötte man sig på hinderbanan skulle man även bli serverad mat. Efter detta tog Riksrådsmedlemmen Fredrik Vejdeland taktpinnen och hade uppvärmning med gruppen för att sedan marschera taktfast mot början av hinderbanan.
En lätt uppvärmning som passar alla enligt Vejdeland.
Banan som är av så kallad OCR typ (Obstacle course racing) erbjöd flera utmanande hinder och det krävdes en allsidig fysik och god kondition för att kunna ta sig igenom hindren. Vid starten av banan delades gruppen
Medlemmar och aktivister började dagen med att mötas upp någonstans i Smålands djupa skogar för att avhandla månadsmötet, som öppnades av konferenciern genom att dagordningen deklamerades. Först hedrade man månadens kämpe som för sin ihärdiga och altruistiska kamp för den ariska människans kommande seger, tilldelades nästets vandringspokal.
Efter några koppar kaffe och trevliga samtal om allt mellan himmel och jord med kamrater, var det dags för ett föredrag om säkerhet som hölls av nästeschef Hampus Maijala. Föredraget handlade om säkerhet i hemmet, säkerhet på gatan och digital säkerhet.
Efteråt inmundigades en välsmakande Korv Stroganoff som arrangörsgruppen hade tillagat och sedan påbörjades själva månadsmötet. Bland annat analyserade man 1 maj-aktionen och gjorde en utvärdering om det som var bra och det som var mindre bra, samt planerades andra kommande aktioner till framtiden.
När månadsmötet förklarades avslutat gjorde medlemmar och aktivister sig redo för att
Finns det utrymme för att skratta i en allvarlig tid? Självklart! Inte bara låter det en härda ut i svåra tider, det smittar också av sig på andra samt bidrar till att man gör smarta och kreativa aktioner. Som Nordiska motståndsrörelsen gjorde på flera platser under 1 maj.
Under 1 maj i år anordnade Nordiska motståndsrörelsen ett torgmöte i Sundsvall för nationella i de norra delarna av landet, samtidigt som de södra delarna ägnade sig åt att kuppa andras arrangemang, vända ut och in på deras retorik och göra makten till åtlöje.
Personligen uppskattade jag även dessa aktioner och vet att jag inte är ensam om det. Det var i alla fall många skratt hos aktivister under dagen, och samtidigt fick man ut väldigt många bra politiska poänger av det man gjorde.
I Sundsvall höll man till att börja med ett riktigt väl utfört torgmöte där Pär Öberg var i högform, Simon Holmqvist visade att han borde tala mer och Anders Gudmarsson gjorde en riktigt bra talardebut i ett större sammanhang. J
