Skip to content
Här kommer det sjuttiofemte avsnittet av podcasten Ledarperspektiv. Medverkande är Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg och Fredrik Vejdeland från organisationens riksledning i Sverige.
Diskussionsämnen:
Radiouppdateringar m.m.Nationella som tillgodoser sig alternativa teorierPåståendet: ”Länge Leve Norden! Länge Leve Palestina! Död åt Israel!”Ideologisk/taktisk fråga: Sionism och counterjihadism
Diskussionsunderlag:
Påfrestande vandring – blöta fötter och mentala prövningar
Protestaktion mot terrorstaten Israel
SD tar avstånd från uttalande om att svenskar har högre intelligens än andra grupper
Ledarperspektiv #12: Varför fokuserar Motståndsrörelsen på judar istället för på muslimer? Världsherravälde och sionism
Vi alla möttes upp och gick i samlad trupp mot tåget som skulle ta oss mot mötesplatsen där vi sedan skulle möta upp fler kamrater. Känslan jag hade var ett ovanligt lugn – en stillhet. Jag vet inte om det berodde på det vackra maj-vädret eller för att jag fann mig till frids med att jag äntligen skulle göra något som varje ung man bara drömmer om. Att stå upp för sitt folk med offerviljan i fören och vinden i ryggen.
Detta var första gången jag befann mig på ”plattan” i Stockholm. Det kändes rätt så mäktigt att sätta foten på en plats där så mycket historia har utspelat sig. Och det som toppade den känslan var att faktiskt vara med och fortsätta skriva på den historian. Att vara där och se de gamla byggnaderna som stod så präktigt och högt, trots dekadensen hos de individer som rör sig genom de gatorna, trots misären som präglar landet och trots skriken och vrålen från de som vill förgöra allt som är vackert!
”Plattan” var rätt så mäktig, vi kom
På eftermiddagen av arbetarrörelsens dag samlades aktivister från Motståndsrörelsen för att genomföra en blixtdemonstration i huvudstaden. Blixtdemonstrationer är ett beprövat kort för att få maximal uppmärksamhet med tämligen få resurser där man nyttjar sin grundlagsstadgade mötesfrihet och struntar i att söka formellt tillstånd eller utannonsera något på förhand och således inte heller behöver riskera att få sin demonstrationsfrihet inskränkt av systemet.
Denna dag skulle inte bli något undantag då man nådde ut med ett radikalt och annars hårt censurerat budskap till hundratusentals människor, i Stockholm och på nätet.
Demonstrationen började på Odenplan där man ställde upp i närheten av en stöddemonstration för Palestina. Polis var snabbt på plats och började bevaka demonstrationen. Med fanor, trummor och banderoller gick man sedan längs Sveavägen fram till Sergels torg.
Under marschen skreks slagord som studsade mellan husfasaderna och överröstade det fåtal männi
Observera: Denna läsanvisning fungerar som ett komplement till det informationspaket som Motståndsrörelsen tillhandahåller vid rekryteringsmöten.
För den som vill fördjupa sig ytterligare finns det också sidor med ännu fler välskrivna, utvalda artiklar om ideologi, medlemskap och organisationen.
Länklista
”Åter till eldställningarna” av Klas Lund.
”Politiska soldater” av Martin Saxlind.
”Står Motståndsrörelsen redo för en verklig kris?” av Fredrik Vejdeland.
”Framtiden blir vad vi vill att den ska bli!” av Fredrik Vejdeland.
”Rasism” av Martin Saxlind.
”Är vi fiender till demokratin som bör förbjudas av staten?” av Martin Saxlind.
”Nationaldagsreflektion: Vilken fana ska vi samlas under?” av Simon Holmqvist.
”Försvarstal för nationalsocialismen” av Fredrik Vejdeland.
”Nato – en antivit och familjefientlig institution” av Simon Holmqvist.
&
Musikalisk inledning
Strax efter klockan 15 hade alla gäster anlänt till den rustika, men samtidigt vackra och välstädade lokalen. Efter ett kort välkomnande av kvällens konferencier riktades blickarna mot en svensk kompositör och musiker som satt redo vid sitt piano. Musikern som har varit aktiv inom musiken sedan 1977 och har under årens lopp hunnit arbeta både som kyrkoorganist och klassisk pianist bjöd på ett egenkomponerat klassiskt stycke som uppskattades mycket.
Det var episkt och intensivt, men innehöll även lugnare och mer tekniskt präglade partier. Under kvällen spelade mannen även under pauserna och framförde bland annat flera välkända klassiska stycken av äldre europeiska kompositörer.
Povl Riis-Knudsen och Justin Barrett anländer till lokalen.
Justin Barrett – Clann Éireann
Det hade nu blivit dags för dagens förste talare. Upp på scenen steg den irländske nationalsocialisten Justin Barrett, tidigare ledare för National Party och nuvarande ledare för Clann É
Redan på tunnelbanan in till stan möttes deltagarna av gillande nickningar från medpassagerare.
När gruppen stigit av, förflyttat sig genom Gamla stan, och mötts av mångas blickar, blev första anhalt Sveriges riksdag. Där ställdes det sedvanligt upp med banderoll och Tyrrunefana, samtidigt som andra började dela ut flygblad till förbipasserande.
Den första som fick ett flygblad och en längre pratstund var en så kallad Palestinaaktivist som kom fram för att prata. Vissa synpunkter delade man, varav en var synen på terrorstaten Israel, medan andra åsikter gick isär. Därpå följde flera diskussioner med turister från olika länder, som förutom att sympatisera med organisationens syn på invandring och globalism, även berättade hur situationen ser ut i deras hemländer.
Det dröjde som vanligt inte länge innan de blåklädda lakejerna dök upp och efterfrågade någon att tala med. Då nästet har en policy att inte tala med statens förlängda arm på grund av desammas repre
När är man ”nationell”?
När det kommer till Nordiska motståndsrörelsens partiprogram Vår väg är det många som använder de första två punkterna som själva definitionen av vad en nationalistisk, tredjepositionstillhörande organisation faktiskt är. Jag skulle säga att den definitionen historiskt har varit så väl använd även utanför Motståndsrörelsen, fast i annat format, att jag vill påstå att den vid det här laget är konventionellt accepterad.
Har man alltså en förståelse för både rasfrågan och judefrågan anses man vara nationalist. Och det finns faktiskt en logisk anledning till att dessa två punkter och idéer klumpas ihop: det är för att båda avser en sorts rasfråga. I Norden 2025 bemöter rasfrågan det biologiska hotet i form av den massiva invandringen som just nu sker, medan judefrågan bemöter de sionister – där många är rasfrämlingar – som hotar vårt folk genom maktutövning och kontroll, medelst både våra institutioner och internationella finansinstitut samt andra ma
Kamrater och åhörare, vi står här idag vid Karl XII:s staty, en symbol för en annan tid, en annan anda och, på många sätt, ett annat folk. En tid när Sverige fortfarande var svenskt, när Norden ännu inte hade förslavats under sionisternas regimer. En tid då vårt folk fortfarande hade en vilja till makt och liv – inte som idag, där många i vårt land i princip lägger sig ner för att dö istället för att främja sig själva och sina nära.
Jag har aldrig varit mycket för svensk chauvinism, men jag skulle ha fel om jag påstod att våra gamla hjältar saknar betydelse. Att deras krig, politiska intriger, personliga offer och karaktär i allmänhet aldrig haft någon inverkan på oss som står här idag. För mig är det uppenbart att personer som Karl XII är produkter av den europeiska anden och rasen, och att de själva bidrog till att upprätthålla och förädla dessa.
När vi nu står här framför hans staty, nästan 300 år senare, kan vi fråga oss: Vad har hänt med den nordiska kultur och ras som Karl
Syftet var att genom tal, diskussioner och umgänge stärka gemenskapen mellan de olika europeiska folken i den pågående kampen mot globalisternas folkmordsplaner. Organisationens ledare Fredrik Vejdeland var inbjuden för att hålla tal och deltog tillsammans med en större delegation medlemmar.
På scenen stod en stor banderoll med konferensens budskap och konferencieren Daniel gjorde snart entré och tog micken. En kort introduktion gjordes på engelska, konferensens lingua franca, för att snabbt övergå till att hylla den nyligen avlidna Ursula Haverbeck i ett kortare tal som avslutades med en tyst minut.
Fredrik Vejdeland – Nordiska motståndsrörelsen
Konferensens första talare Fredrik Vejdeland, som ledde delegationen från Nordiska motståndsrörelsen, välkomnades sedan upp på scenen. Hans tal handlade om att återge en kortare historisk återblick för över 150 år sedan. Han berättade om hur judeo-globalisterna tillskansade sig makten genom att tillsätta sina egna på maktpos
Jag har tidigare varit medlem i Nordiska motståndsrörelsen, men lämnade med anledning av personliga skäl och tog en längre paus.
När jag valde att lämna kände jag lustigt nog aldrig samma dödsångest som (om ni minns) tönten och avhopparen ”Pizza-Martin”. På honom och vissa andra lät det som att det skulle vara svårt och rent av farligt att gå ur Motståndsrörelsen. Det räckte dock gott och väl att man var ärlig med sina intentioner och därigenom var en, under omständigheterna, god kamrat.
Jag bröt aldrig helt med mina kamrater, men i min paus ingick större fokus på familj, så kontakten var inte frekvent. Alla hade tålamod med mig under pausen, vilket jag är evigt tacksam för. Nu när jag väl kände mig redo igen tog jag därför än en gång steget och precis som förra gången var alla otroligt välkomnande. Men, till det som jag kanske egentligen vill skriva om i denna artikel, vad var det som fick mig att ansluta mig igen?
Det finns många olika faktorer som kan ge den d
På vad som skulle kunna kallas sommarens första dag befann sig kamrater i Västerås för att utföra en offentlig flygbladsutdelning. Knappt ett moln på himlen och snudd på samma temperatur som man förknippar med sommaren. Det var tänkt att man skulle ta sig till Sigmatorget, där man så sent som första maj höll ett tal, men efter så lite som halva vägen dit dök farbror blå upp och började följa efter.
På torget fanns representanter uppställda för en grupp som sysslade med sjukdomsupplysning av en väldigt specifik sort och dessa ville absolut inte bli förknippade med nationalsocialister och bönade och bad om att motståndsmännen inte skulle stå alltför nära deras utställning. Man föreslog då att man kunde ställa sig mitt i gång- och cykelbanan, och således få ännu bättre exponering för fanorna, vilket polisen tyckte lät som en strålande idé.
Vad skorna hade med sjukdomen att göra var inte uppenbart av utställningen.
Till skillnad från första maj kunde polisen nu uppföra sig, ka
Under lördagen har aktivister befunnit sig på gatan i Västerås, Falun, Skövde, Skellefteå, Tranås, Eskilstuna, Borlänge och Eksjö. På samtliga orter har man ställt upp sig centralt för att dela ut flygblad mot globalistunionen EU och diskutera med folk.
Dagens aktivism ska ses som ett led i en pågående kampanj med anledning av det uppkommande EU-valet där Motståndsrörelsen uppmanar dig att inte rösta utan istället organisera dig nationalsocialistiskt och kämpa för utträde. Senast i torsdags utfördes 53 olika kampanjaktiviteter i totalt 42 olika kommuner.
Nedan följer korta rapporter från dagens åtta offentliga aktioner. Längre rapporter och fler bilder från de olika städerna kommer du kunna ta del av här på motståndsrörelsen.se inom kort.
Västerås
På Stigmatorget ställde man upp sig med fanor och började dela ut flygblad till folk. Polisnärvaron var hög då det hölls en stöddemonstration för folket i Gaza bara 400 meter bort. Många positiva människor tog emot flygblad unde
Varje år släpper systemets inofficiella underrättelsetjänst Expo en årsrapport där de räknar samman och kommenterar den bredare nationella rörelsens aktiviteter utifrån sitt aktuella propaganda-narrativ.
I år följer deras 88-sidiga (sidantalet är knappast en slump) rapport en trend som pågått sedan ett par år tillbaka och som de tydligt delar med Säpo, AFA och flera andra svenskfientliga grupperingar och det är att de vill lyckas indoktrinera läsaren att tro följande fyra saker:
Den nationella rörelsen som helhet är svagare än någonsin.
Nordiska motståndsrörelsen är på fallrepet.
Andra nationella organisationer än Motståndsrörelsen är superstarka och väldigt farliga.
Det finns en avsevärd risk för terror och våld och som med en stor dos propaganda och lika mycket fantasi skulle kunna kopplas till den nationella rörelsen.
För att lyckas förmedla dessa syften attackerar man tydligt Motståndsrörelsen på alla vis man kan, flera gånger med uppenbara lögner och riktigt då
Ursprungligen publicerat på Nordfront.se.
En menlös titel kan man tycka, då det är många med namnet Vera som reser. Författaren är min bror, ett försök till psykologiskt angrepp på min person. Min person är inte alls märkvärdig om man har den sunda inställningen att man ska hålla sitt edsvurna löfte. Men som ni förstår så har demokratin ingen förståelse för några moralpatos. Där skulle naturligtvis ett svek mot en nationalsocialistisk ideologi bli betraktat som en merit. Nu är jag inte en löftesbrytare och konstigt nog på grund av det ett ökänt monster. Kan ni förstå det? Vi som har genomskådat deras avoga inställning till fosterlandskärlek, rastillhörighet, nationsstolthet och moral är naturligtvis medvetna om denna förgörande indoktrinering mot vårt folk.
Angreppen är många och de på min person i stort sett ointressanta. Jag ångrar att jag i min bok ”När flaggstängerna blommade” inte vidare förklarade min fars beteende. Under 30-talet var det rätt vanligt att föräldrar agade si
Nu när också 2023 är över är det dags att presentera vilka av de hundratals artiklar som varit de mest lästa under året. Efter att ha gått virala på sociala medier och fått en del medieuppmärksamhet har nya läsare tillkommit, vilket framförallt märkts i enstaka toppar, men också till viss del i den dagliga besöksstatistiken som gått upp något under året.
Nedan listas de mest lästa artiklarna under året inom fem olika kategorier. Det tas ingen hänsyn till hur mycket arbete som lagts ned på de olika artiklarna eller vilka som varit de mest uppskattade av våra läsare, utan istället är det enda som spelar någon roll hur många unika besökare som läst de olika artiklarna inom respektive kategori.
Något det arbetats aktivt med under året och som även tycks ha uppskattats sett till läsarsiffror är att rapportera med flera olika artiklar med olika innehåll från en och samma aktion, exempelvis en första direktuppdatering från plats, ett mer utförligt reportage, en bildartikel och en filmar
