Skip to content
Lördagen 8 april började med att man med bil begav sig mot en skog som ligger inte alltför långt bort från nästets mer centrala delar. Tanken var att kunna köra så nära den tilltänkta platsen som möjligt, då man hade med sig packning som vägde lika mycket som en genomsnittlig motståndsman, utöver allas personliga tillhörigheter. På skylten som satt mellan riksväg och skogsväg stod det att bommen kan stängas när som helst då det pågår jakt året om, så alla höll tummarna att jakten skulle pågå även nästa dag, och åkte vidare på den ensliga vägen.
Framme vid sjön man ämnat spendera helgen vid så packades det tyngsta ut ur bilarna. Då det inte fanns någon snö kvar var det lönlöst att försöka dra packningen på en pulka eller liknande, istället beslutade man sig för att tillverka en simpel bår. Tjocka trädgrenar fästes fast med spännband på lådan som innehöll nästets 16-mannatält, så att man skulle kunna bära det över axlarna de runt 500 metrarna som kvarstod till lägerplatsen. En kor
Lördagen den 30 mars samlades Kampgrupp 605 och familjemedlemmar hos en kamrat för att bege sig ut för övernattning i tält på ett närliggande berg. Med sig hade man ett större militärtält med kamin och plats nog att inhysa alla medverkande.
Färden dit gick förhållandevis smidigt och snabbt, varefter man påbörjade det hårdare arbetet med att skotta upp en yta stor nog för att rymma tältet på, tills man nådde barmark. Då det hade kommit väldigt mycket snö denna vinter tog detta arbete ganska mycket tid och möda.
Det snöade även väldigt mycket under denna dag, och en försvårande omständighet var att vädret var nollgradigt, med resultatet att snön smälte i princip så fort den landade. Detta medförde att kamraternas kläder, ryggsäckar och utrustning blev dyngsura både in- och utvändigt, vilket gjorde att man började frysa snabbt det för säsongen milda vädret till trots, och sporrade kamraterna att så snabbt som möjligt få upp tältet och starta en eld för att värma sig och
När alla var samlade började man med att bära ned tältduk och utrustning till badplatsen för att sedan gå igenom dagens upplägg. Man skulle börja med att sätta upp ett 12-manna militärtält. För några kamrater blev detta deras första gång, men de fick hjälp av en instruktör första gången för att sedan riva ned det och försöka sig på det själva igen utan någon hjälp. Efter lite slit fick man till det hyfsat bra och blev sedan tillsagda att riva ned tältet igen för att sedan sätta upp det en tredje gång på kortast möjliga tid.
Då instruktören tyckte att kamraterna hade fått upp tältet under en relativt kort tid och på ett bra sätt blev det dags för lunch för att sedan gå ut på isen med en motorsåg. Den 20 centimeter tjocka isen sågades ur för att förbereda nästa segment.
Nu skulle alla få tillfälle att bada i den frusna sjön. Först hade man en genomgång där det förklarades hur man ska bete sig, vilket strax efter följdes av att instruktören tog ett dopp. Efter instruktören
Månadens bästa aktioner:
På internationella kvinnodagen manifesterades det för Nordisk kvinnofrid under en kommunistdemonstration i Stockholm.
På årsdagen av terrordådet i Vetlanda hängdes en docka upp i de centrala delarna av staden. Ett par dagar efteråt följdes det upp med torgmöte.
Motståndsrörelsen i Stockholm närvarade vid nationaldemokratiskt partis torgmöte.
Månadens ”shoutout”:
Alla valbara kandidater för Nordiska motståndsrörelsen i höstens val.
Organisationens kvinnliga skribenter som varit högaktiva under månaden med att skriva om feminism, föräldraskap och Ukraina-konflikten.
Aktivisten Marcus Hansson som levde tre månader i sträck i militärtält under vintern.
Månadens bild (som inte redan använts ovan):
Månadens nyheter:
Nordiska motståndsrörelsens valdeltagande 2022.
Artikel från Nordiska motståndsrörelsens ledare uppmärksammades i Sveriges Radio.
Månadens läsning:
Psykologisk beredskap.
Feminism – kvinnans största fien
Lördagen den 26:e mars begav sig medlemmar och aktivister från Näste 6 ut för att trotsa kylan och spendera natten i skogen. Med sig hade ett par av deltagarna sina barn, som för första gången skulle få prova på att övernatta i tält under vintern.
Målet för utflykten var att ge sig in i Snöbergets naturreservat och nå toppen av sagda berg. Med sig hade man två pulkor främst innehållandes ett större militärtält med tillhörande kamin, och massvis av ved. Då dessa var tvungna att dras för hand, mestadels i uppförsbacke, bjöd det på hårda prövningar för dem vars lott det blev att likt brukshästar släpa på dessa genom hela vandringen.
En annan prövning som hela sällskapet bjöds på var snömängden, som förvisso var relativt låg jämfört med tidigare år men begränsade mobiliteten och vägvalen kraftigt. Som salt i såren bjöd naturens makter på ett kraftigt omväxlande väder där snålblåst var det mest återkommande fenomenet. Inget av detta påverkade det goda humöret hos kamraterna, som i
Varför har jag levt i ett militärtält i tre månader?
Jag tycker att svaret på den här frågan är det viktigaste jag kommer att skriva i min artikel. När jag satt i fängelse fick jag väldigt mycket gjort när det kom till att författa texter. Jag hade förvisso mycket samlade idéer i huvudet som jag ville sätta på pränt och allehanda distraktioner var förvägrade mig – något som inte alltid behöver vara negativt, eftersom jag fick så mycket producerat tack vare det.
Under hösten arbetade jag med alla mina texter. En av dessa var ”Materiellt välstånd förslavar dig”. I artikeln använde jag en bild på en äldre man som bor i ett tält ute i naturen för att uttrycka min poäng. Jag har efter detta lekt med tanken på att pröva hur det är att leva i ett tält, precis som den äldre mannen. Klarar han det så klarar jag det. Detta var ett av skälen, att pröva att leva där man inte har tillgång till den vardagliga utrustningen.
Med det sagt så var det inte långtidsplanerat,
Planen var att alla skulle vara på plats tidigt och redo för månadsmötet som skulle starta när klockan slagit 12. Dessa planer grusades ganska snabbt när platsens avlägsenhet och svåråtkomlighet blivit uppenbar för de olika bilburna sällskapen som under växande frustration försökte navigera längs ett myller av snirkliga grusvägar, djupt inne i skogen, med hjälp av GPS och kartor sökandes efter platser som i vissa fall inte ens var utmarkerade på kartor. De förvirrande vägarna gjorde att det inte ens var helt enkelt för personer som tidigare besökt platsen att hitta fram i tid.
Målet var att alla skulle ta sig till foten av berget Vithatten, och den gård som är belägen där. Detta berg har länge varit föremål för lokala sägner och skrock. Berget i allmänhet, och gården vid dess fot i synnerhet, sägs vara kraftigt hemsökt av spöken. Detta i kombination med den oerhört vackra utsikten från toppen har gjort det till en populär plats att besöka och det har till och med skrivits böcker om
Tanken med vandringen var att gruppen för egen maskin skulle ta med sig utrustning upp på ett mindre berg för en övernattning i ett militärtält. Deltagarna och en hund samlades tidigt för avmarsch och vädret kändes någorlunda lovande även om väderleksrapporten pekade på motsatsen. Inför övernattningen packades ett militärtält med kamin på en pulka medan en andra pulka fylldes med ved, proviant och vatten.
När alla deltagare fått på sig sina ryggsäckar och pulkorna spänts fast vid en av aktivisterna och hunden begav sig så truppen ut i den norrländska naturen. Den första delen sträcktes över en sjö på en skoterled vilken till största delen bar bra.
Tyvärr bar inte leden lika bra när man närmade sig stranden på andra sidan men vad gör väl det i goda kamraters lag? Väl uppe på torra land igen togs en välbehövlig rast med varm choklad och diverse tilltugg innan färden fortsatte längre inåt land mot högre höjd.
Efter omkring 10 km nådde man så själva stigningen mot det
Lördagen den 20 februari samlades medlemmar i Nordiska motståndsrörelsen, tillsammans med andra inbjudna, på en plats någonstans i södra Dalarnas skogar.
Varför hade man samlats? Syftet var att genomföra en skidtur med övernattning. Många av de som samlades hade aldrig tidigare genomfört en skidtur i terrängen, varför man inledde med en kortare skidgenomgång.
Även viss packning som av då okänt syfte skulle tas med fördelades ut. Deltagarnas väskor vägdes och de med lättast packning belönades med ytterligare vikt i form av en plåtkamin. Även två slädar med okänt innehåll delades ut.
Dagen till ära hade det nyligen blivit ett visst väderomslag. Istället för att genomföra skidturen i minusgrader hade det istället slagit om till plusgrader och regn. Detta hade dock sina fördelar, då turen på sätt och vis blev mer utmanande då deltagarna riskerade att bli blöta.
Efter att ha tagit ut kursen mot dagens första mål satte man fart över ett kalhygge. De skidåkare som
Lördagen den 11 juni var det månadsmöte i Näste 6. Detta möte blev lite ovanligt då det genomfördes utomhus tillsammans med ett föredrag och en skogsövernattning.
Utanför Skellefteå ligger ett naturområde som kallas Havsvågen. Detta är känt för sitt stora klapperstensfält. Detta område som är ungefär en hektar stort bildades för flera tusen år sedan när havsytan var här uppe. När inlandsisen låg över norra Europa pressades jordytan ner och bränningarna på strandkanten spolade bort finare material vilket lämnade de större stenarna som man nu ser här.
Man har även funnit fornlämningar i klapperstensfältet, några märkliga gropar och en så kallad stenugn. I stenugnen har man kanske rökt kött men vad groparna använts för vet man väldigt lite om, möjligtvis användes de som ett slags förråd.
Uppe vid detta klapperstensfält finns även en liten grillstuga där det planerades att Martin Saxlind skulle hålla ett föredrag om självförsvar. Problemet är bara att det inte finns någon
