Skip to content
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se.
Förra veckan (vilket det var när denna artikel ursprungligen publicerades 2022-11-27. Reds.Anm.) kom det tragiska beskedet att Hèdi Fried hade gått bort. Hédi Fried var en av otaliga personer som överlevt förintelsen och har som judinna haft en stor påverkan på svensk politik. För att minnet av henne och alla andra överlevare ska leva vidare publiceras här några av alla de fantastiska överlevarhistorier som överlevare har vittnat om. Det är extra viktigt att dessa vittnesmål lever vidare då de utgör hela bevisunderlaget för att förintelsen verkligen har skett, eftersom att tyskarna så effektivt kunde genomföra världshistoriens största folkmord utan att lämna ett enda fysiskt bevis efter sig.
Abraham Fischer växte upp i den polska byn Auschwitz och fick som 16-åring vara med och bygga upp det nya lägret utanför byn. De kommande åren tillbringade han sedan på samma läger. Om tiden på lägret berättar han bland annat:
En grupp fångar, men
I måndags publicerades en omfattande artikel som sammanställde Nordiska motståndsrörelsens fantastiska kampår i Sverige 2022.
Årsrapporter har också publicerats av Motståndsrörelsen i Norge, Danmark och på Island där också flera riktigt lyckade aktioner genomförts under året. Nedan följer en kort summering av dessa för den som inte orkar, vill eller kan läsa dem i sin helhet på de respektive sidorna.
Norge
Under arbetarens högtidsdag den 1 maj genomfördes förutom offentlig banderollaktion och släpvagnsaktivism också lyckade torgmöten i både Kongsvinger och Elverum. Rikschefen Tommy Olsen höll tal och i Elverum var fackpamparna från LO bestörta över att Nordiska motståndsrörelsen ”kuppat deras dag”.
På ursprungsbefolkningens dag monterades bland annat specialtillverkade metallskyltar upp på flera platser, en sinnrik aktivistidé som senare kom att genomföras flera gånger under året och som systemet fått använda stora resurser för att lyckas plocka ned igen. I lokalmedia
Ursprungligen publicerad 2016-12-23.
Det är ofta som jag har hört nationellt sinnade personer säga att det inte är lönt att kämpa då det är för sent att göra något åt främlingsinvasionen och den kris vårt folk befinner sig i. Därför anser de att det är lika bra att leva i bekvämlighet som en lydig slav under det sionistiska systemet tills allt är över och den vita rasen gått under.
Varför kämpa och leva ett ”spartanskt” liv när vi ändå inte kommer att segra? Är det inte lika bra att gotta sig i materiellt överflöd och leva som solkungen själv gjorde? Ungefär så här resonerar de nationellt sinnade som inte har någon tro. Med andra ord är det defaitister vi talar om.
Även om jag föraktar defaitism i allmänhet så måste jag ändå medge att de har rätt i att det för närvarande inte ser ljust ut för vårt folk. Men de är också ett bevis för en annan tänkvärd sak. Nämligen att man måste bygga upp ett starkt och pålitligt psyke för att kunna kämpa.
Utan ett starkt psyke går det inte
Månadens bästa aktioner:
30 november i Stockholm med tal av Simon Lindberg.
Hedrande av Daniel Wretström – Torgmöte och banderollaktion i Västerås.
”Finland vakna” – demonstration i Helsingfors med deltagande av Motståndsrörelsen.
Månadens ”shoutout”:
NS-tomten som delade ut klappar till vita barn under organisationens julfirande i Skellefteå.
Aktivisterna i tomteluva som delade ut klappar och flygblad på Odense julmarknad.
De nationella som kommer ut som nationella från tomtepartiet Sverigedemokraterna och i denna artikel får tips på hur.
Månadens bild (som inte redan använts ovan):
På sightseeing utanför Stockholms synagoga.
Månadens nyhet:
Motståndsrörelsen.se inför rätta för bild på förintelselaser.
Månadens läsning:
Hårda tider skapar starka aktivister.
Är Nordiska motståndsrörelsen terrorister?
Intervju med SD-politikern som anslöt sig till Motståndsrörelsen.
Månadens tittning:
Månaden med
Folkkamrater och organisationskamrater, det är med ära jag får uppta er tid under självaste nyårsafton också i år. Jag ska göra mitt bästa för att det ska vara värt det.
Jag vill börja med att tacka Pär Sjögren och Pär Öberg. På grund av ett smärre missöde så hade min mångåriga tradition med att tala till nationen på nyårsafton inte kunnat bli av i år, men på grund av att dessa bägge kamrater visade på offervilja så lyckades vi lösa det i alla fall. Så stort tack till er kamrater!
Annars vet jag inte om det är bara jag eller om det är en generell känsla, men för mig känns det i varje fall som att jag knappt hunnit blinka – också var 2022 över. Det har gått så fort att man knappt har hunnit vänja sig vid att säga att det är 2022 och nu ska det alltså plötsligt bli 2023 istället.
Det kan ju förstås bara vara jag som börjar bli lite till åren också, för det har ju ändå varit ett väldigt händelserikt år – i kampen bland annat genom att det varit valår och därigenom bed
Ännu ett kampår är till ända medan ett nytt står för dörren, det är lite vemodigt samtidigt som förväntan är stor.
Vi har under året genomfört en stor mängd aktiviteter och aktioner – stora som små, jag kommer inte här gå igenom dessa då de redan finns rapporterade på motståndsrörelsen.se samt i diverse radioprogram på nordiskradio.se. Årsrapporter lär också komma här inom kort.
Vad jag istället tänker på i mellandagarna är mina kamrater – medlemmar och aktivister såväl som vår ledning och samtligas energi, påhittighet och offervilja för kampen. Jag är övertygad om att jag känner några av världens mest altruistiska människor som jag får äran att umgås med i princip dagligen. Personer som utan att tveka skänker sina sista kronor så att en kamrats familj kan köpa mat, aktivister som utan minsta eftertanke går emot en i antal övermäktig fiende för att freda sina kamrater. Medlemmar och sympatisörer som skänker pengar till böter så att kampen kan fortsätta utan att aktivi
Det har hunnit passera en tid sedan Motståndsrörelsens effektfulla blixtdemonstration i Oslo och eftertankarna har sjunkit in. För det första står det klart att människor i högre utsträckning jämfört med för några år sedan, på ett helt annat sätt än tidigare är mottagliga för vårt revolutionära budskap. När allmänheten blir tagna på sängen, på det sätt som skedde i Oslo, utan att först ha blivit matade av filtreringskanalerna via TV, radio och tidningar som samstämt arbetar för att skrämma upp dem – och istället ställs öga mot öga med Motståndsrörelsen och nationalsocialismen i en oförvanskad form, blir reaktionerna, om inte hundraprocentigt positiva, så heller inte direkt avståndstagande.
Vad som också på senare tid blivit allt tydligare är systemets panik när nationalsocialister genomför torgmöten och oanmälda marscher på gatorna. Systemet känner en påtaglig rädsla för att människor i större omfattning kan tänka sig att stanna upp för att ta emot ett flygblad och lyssna til
Doxning eller uthängning är ett av många verktyg som systemet, lögnpressen och våra politiska fiender använder sig av för att motverka att allt fler nordbor organiserar sig i kampen för det egna folkets befrielse. Genom skambeläggning och genom ekonomiska repressalier (såsom att få dig sparkad från ditt arbete) försöker de hålla dig tyst.
Kanske är du så pass orolig för att drabbas av detta att du låter denna oro, snarare än din egentliga övertygelse, avgöra din officiella politiska hemvist. Rädslan driver dig till att omfamna ett politiskt mellanmjölks-alternativ såsom Sverigedemokraterna, eller till att ansluta till någon svensk intresseförening istället. Så var det i alla fall för mig. Under två år arbetade jag för Sverigedemokraterna på regional nivå, där jag kunde bevittna hur man såväl som politiker som politiskt anställd blir passiviserad. Jag var under denna period upplyst i judefrågan, rasmedveten och följde aktivt Motståndsrörelsen, men valde ändå att tiga om det jag såg.
Motståndsrörelsen besökte i helgen den anrika H.C. Andersens julmarknad i landets tredje största stad, Odense. Julmarknaden är ett av stadens största och mest traditionsrika kulturutbud, som de senaste 17 åren har dragit upp till 50000 gäster årligen från in- och utlandet till det kullerstensbelagda torget mitt i Odense. Här befann sig Motståndsrörelsens aktivister i några timmar, medan de spred julstämning och önskade ett hav av människor en god vit jul.
Klädda i aktivistjackor och tomteluvor hade aktivisterna med sig flygblad från Vinterhjälpen, som är en hjälporganisation under Nordiska motståndsrörelsen, som samlar in saker till fattiga och hemlösa vita danskar. På flygbladet kunde man läsa vad nationalsocialism är och vad det är som samlas in till den behövande delen av vårt eget folk; vinterjackor, ullunderställ, vinterkängor, handskar, mössor, sovsäckar, liggunderlag och tält.
Hundratals flygblad delades ut till julmarknadens gäster med en uppmaning att skriva till in
Den 9 december, på Daniel Wretströms dödsdag, tog medlemmar ur Näste 7 sig ut på en tur för att sätta upp banderoller dagen till ära.
Banderoller med texten ”Vi glömmer aldrig Daniel Wretström” sattes upp längs med E4:an hela vägen från Huskvarna till Torsvik.
Daniel är bara en av de oerhört många svenskar som har fallit offer för det mångkulturella samhälle vi lever i idag.
Vi ska aldrig glömma eller förlåta vad våra politiker har gjort med vårt en gång så trygga Sverige.
Vill du också se ett slut på detta vanstyre? Skicka in din ansökan och anslut dig för att kämpa sida vid sida med oss! Tillsammans står vi enade, tillsammans är vi starka!
Under en kvällspromenad i Aneby den 6 december fick folket ta del utav vårt sunda budskap.
Det flygblad som delats ut belyser hur människan och naturen behöver samexistera för fortsatt biologisk mångfald.
Motståndsrörelsens politik har den enda riktiga miljöpolitiken där miljö och djurliv bejakas i samexistens med människan.
Ansök om medlemskap på www.motståndsrörelsen.se.
I Sverige idag råder åsiktsförtryck och politisk förföljelse. Situationen är fullt jämförbar med den i länder som media beskriver som diktaturer – alltså Ryssland, Kina eller Iran – och på vissa områden faktiskt värre.
Ett totalitärt system
En av metoderna är att hänga ut personer i media för att de har eller har haft en annan åsikt än det rådande systemets. Eller Sverigedemokrater som någon gång gillat något som Nordiska motståndsrörelsen gjort. Trots att de inte gjort något som är olagligt hängs de ut – inte sällan på löpsedlar – som om de vore kriminella. De ska jagas, uteslutas ur sociala gemenskaper och tvingas till underkastelse. De ska inte våga hysa andra åsikter än de som styr. Tillvägagångssättet bekräftar att det rådande systemet är totalitärt.
”Kopplingar till Nordiska motståndsrörelsen”
De som styr behöver heller inte bekymra sig för att leda något i bevis. Det magiska ordet här är ”kopplingar”. Expo och journalister som Davi
Disciplin är praktiken av självkontroll och tron på sig själv för att veta att man kan nå sina mål, även när det inte verkar möjligt.
Efter fem år som medlem i Motståndsrörelsen, och på senare tid som nästeschef och nu rikschef, har jag lärt mig att många män och kvinnor som söker sig till denna organisation kanske har insett några mycket viktiga sanningar om politik och världen i allmänhet, de inser nödvändigheten av en nationalsocialistisk revolution, men de är ändå märkta av det sjuka döende samhället och bär med sig lågt självförtroende, passivitet och brist på disciplin.
Vissa människor tror att disciplin resulterar i stelhet eller oflexibilitet, men så är inte nödvändigtvis fallet. Disciplin anpassad till uppgiften resulterar i ordning och följer en uppsättning regler eller en plan för ett resultat som är förutbestämt. Disciplinerade människor är villiga att offra sig för att nå sina mål, eftersom de vet vikten av deras kamp både för folkets framtid i ett fritt Norden och f
Efter kamraterna hälsat på varandra fastslogs dagordningen av nästeschefen och man började med att läsa igenom den nationalsocialistiska värdegrunden ur Handbok för aktivister i Nordiska motståndsrörelsen, främst för nytillkomna medlemmar, men även gamla medlemmar fick såklart möjlighet att återförfriska minnet.
Man pratade bland annat om vikten av att vara ödmjuk och varför en narcissistisk chef kan vara förödande för en grupp, man pratade om lojalitet och styrkan i en grupp där man vet att man helt och hållet kan lita på att alla medlemmar ställer upp för en i varje läge.
Enskilda möten var punkt nummer två på dagordningen samtidigt som en del andra uppgifter utfördes, som till exempel en genomgång av nästets IT-teknik för de nya medlemmarna.
Sedan inmundigades en välsmakande finsk korvsoppa som kökspersonalen tillagat under tiden, och efter detta påbörjade man månadsmötet där man gick igenom oktober månads aktiviteter och diskuterade vad som gått bra och vad som kan för
Månadens bästa aktioner:
Blixtdemonstration i centrala Oslo.
Återbesök vid Strängnäs marknad.
Offentlig aktivitet i Silkesborg, Danmark.
Månadens ”shoutout”:
Kamraterna som gav polisen i Oslo en riktigt match.
Kamraterna som gav de AFA-anstrukna valsabotörerna i Örkelljunga en riktig match.
Kamraten som gav åklagaren i Falun en riktig match.
Månadens bild (som inte redan använts ovan):
Handfängslade aktivister – lika glada ändå!
Månadens nyheter:
94-årig medlem friad i rätten – Intervju med Vera Oredsson.
Rättegång mot Motståndsrörelsens aktivister: Frisläppta i väntan på dom.
Månadens läsning:
Bekräftelse genom materialism – eller genom dina handlingar?
Fortkörning och hets mot folkgrupp.
Månadens tittning:
Månaden med Motståndsrörelsen
När kalendern slagit om till ny månad summeras den föregående med en lättsam uppspaltning över det bästa som publicerats på Motståndsrörelsen.se enligt redaktionsmedarbetarna
