Skip to content
På lördagseftermiddagen träffades man på Lovön i Mälaren, där Drottningholms slott ligger, som var den första anhalten för dagen. Här tog man gemensamt en rundvandring i parken som omger slottet, och beskådade både den vackra naturen och djurlivet som rör sig omkring. När man var nöjda hoppade man in i bilarna igen och begav sig en kort bit västerut, till Lovö kyrka.
Vid denna kyrka ligger kvinnan begraven som tidigare kallats Tredje rikets första dam, Carin Göring. Då en avatars födelsedag nyligen inträffat hade man beslutat sig för att ha en social aktivitet för att fira dennes minne, och passade samtidigt på att besöka gravplatsen för en för nationalsocialisterna väldigt viktig ikon innan maktövertagandet. Svenska Carin Axelina Hulda Fock gifte sig med den tyske piloten Hermann Göring som senare skulle bli befäl över SA, och gick själv med i NSDAP 1922. Dessa två skulle senare användas av Joseph Goebbels i propagandan som användes i Tyskland, och Carin blev en nordisk iko
Anledningen till att just lilla Kode valdes ut denna vårdag var på grund av problemen de har haft den senaste tiden med att ”ungdomsgäng” ifrån städerna samlas runt samhället och ställer till med bråk och vandalism. Dessutom ligger Kode i anknytning till motorvägen E6, vilket gör att man på ett enkelt sätt kan få maximal exponering.
Vädret var på topp med sol och klarblå himmel när kamraterna ställde sig på en bilbro över E6:an på förmiddagen. Man vecklade ut banderollen, ställde upp med fanor och tände två gröna rökgranater till förbipasserandes förtjusning!
Den gröna röken gifte sig väldigt bra med Motståndsrörelsens gröna medlemströjor och den lummiga grönskan runtomkring.
Efter en bra stund på bron ställdes några frågor till Daniel, ansvarig chef på plats.Hur har aktionen gått idag?Jo, det har gått väldigt bra! Det är kanonväder och humöret är på topp.Hur har responsen varit tycker du?Den har varit väldigt positiv! Tack vare det fina vädret så har det varit väl
Pär Öberg
Vad är dina allmänna tankar kring nationalsocialistisk 1 maj i Sundsvall?
Det ska bli mycket trevligt, vi har varit där flera gånger förut, men jag har aldrig varit där 1 maj. Sundsvall är en stad med en lång historia av tung och betydelsefull industri. En bra stad för att visa att Motståndsrörelsen är det enda alternativet för en arbetare som överhuvudtaget vill ha en framtid.
År 1721 brändes och plundrades Sundsvall av ryska trupper. Idag plundras staden av rovgiriga globalister som centraliserar allt mer makt, bort från folket till osympatiska icke folkvalda härskare. Vi vill ändra på det.
Du har ju tidigare debatterat med meningsmotståndare under Motståndsrörelsens demonstrationer. Är detta något du skulle vara öppen för också i år om någon känner sig manad?
Jag är i princip alltid öppen för det. Det skulle vara extra kul att prata med kommunalråd Bodil Hansson. Men, bara ryktet om att Motståndsrörelsen skulle komma till staden verkar ha fått henne att avs
Lördagen den 15 april samlades medlemmar och aktivister i en av skogarna utanför Ludvika för att påbörja turen. Före den första genomgången förberedde samtliga sin utrustning inför den långa dag som stod framför dem.
När detta var klart samlade nästets vildmarksansvarige alla för en gemensam genomgång där han gick genom helgens upplägg. Det beskrevs hur helgen skulle bestå av vandring, navigering och lägerbygge samt hur en bra mental inställning är nödvändig att ha med sig.
Den första aktiviteten som behövde avhandlas var navigeringen. Ansvarige visade upp kartan och berättade hur den med kompassen kunde ta sällskapet till den tänkta destinationen. När detta var klart fick samtliga snabbt prova på det som blivit lärt för att den kommande vandringen skulle bli så smidig som möjlig.
Den marsch som sedan gick av stapeln ledde deltagarna genom varierad terräng. Skog, myr och kalhygge passerades när deltagarna hade fått turas om att ta ut olika kompassriktningar. Efter många t
Fredag morgon den 7 april sattes banderoller upp runt om i Spånga, Vällingby och längs de större infartsvägarna.
Budskapet var tydligt, ”Bryt demokratins bojor- Free Rob Rundo”.
Torsdagen den 6 april sattes flera banderoller med budskapet ”Bryt demokratins bojor – Free Rob Rundo” upp över vältrafikerade vägar i Stockholm.
Bland annat över Essingeleden där banderollen fortfarande kunde ses över ett dygn senare.
I helgen anordnade Nordiska motståndsrörelsens Näste 2 en Ostarafest med aktiviteter för både vuxna och barn, i synnerhet för sistnämnda. Det var en heldag med högtidspyssel, tipspromenad, lekar, marknad med bland annat hantverk och närproducerad mat samt en väl tilltagen buffé.
– Det var det bästa arrangemanget av den här typen som anordnats i nästet sedan Nordendagarna 2020, säger Fredrik Vejdeland.
– Bra planerat, många kulturella aktiviteter och förmodligen den godaste och mest genomtänkta buffé jag någonsin ätit.
Vejdeland höll ett föredrag som var riktat till framförallt barn. Ett tjugotal barn var på plats för att lyssna på vad han hade att säga om påskens ursprung och Ostara.
Så både arrangemanget och föredraget var riktat till barn? Varför?
– Ja, precis. Eller rättare sagt barn och vuxna, men med det största fokuset på barnen. Jag talade kring temat för dagen, Ostara, som ju ursprungligen är vårt folks högtid. Syftet är att stärka identiteten hos de små,
Lördagen 8 april började med att man med bil begav sig mot en skog som ligger inte alltför långt bort från nästets mer centrala delar. Tanken var att kunna köra så nära den tilltänkta platsen som möjligt, då man hade med sig packning som vägde lika mycket som en genomsnittlig motståndsman, utöver allas personliga tillhörigheter. På skylten som satt mellan riksväg och skogsväg stod det att bommen kan stängas när som helst då det pågår jakt året om, så alla höll tummarna att jakten skulle pågå även nästa dag, och åkte vidare på den ensliga vägen.
Framme vid sjön man ämnat spendera helgen vid så packades det tyngsta ut ur bilarna. Då det inte fanns någon snö kvar var det lönlöst att försöka dra packningen på en pulka eller liknande, istället beslutade man sig för att tillverka en simpel bår. Tjocka trädgrenar fästes fast med spännband på lådan som innehöll nästets 16-mannatält, så att man skulle kunna bära det över axlarna de runt 500 metrarna som kvarstod till lägerplatsen. En kor
Den sista mars greps nationalisten Rob Rundo i Rumänien och utvisades till USA misstänkt för att ha ”konspirerat genom att rekrytera och träna medlemmar för våldsdåd och för att ha deltagit i våldsdåd över USA”.
Den absurda misstanken grundar sig på Rundos nationella verksamhet där han organiserar vita ungdomar till kampsportsträning och således är det tal om ren politisk repression.
Nordiska motståndsrörelsen har under åren haft en god kontakt med Rundo som bland annat medverkat i både Nordic Frontier och Bellum. Vi kräver att dissidenten frisläpps med omedelbar verkan och att misstankarna avskrivs – det är inte brottsligt att försöka rädda sitt folk!
Redan i torsdags kunde vi rapportera om banderollaktioner med tal utanför USA:s och Rumäniens ambassad i Stockholm. Det har dock bedrivits aktivism också på fler orter i både Sverige, Norge och på Island.
I Borlänge och i norska Bergen har offentliga banderollaktioner genomförts och på ett tiotal andr
Mässan lockar till sig motorentusiaster från hela Sverige, men även en hel del andra människor, mestadels vita svenskar.
Aktivisterna gick från samlingsplatsen till mässan i samlad trupp, förbi alla köande bilister, varav många hälsade glatt på motståndsmännen. Även polisen fick upp ögonen för motståndsmännen och följde efter till Elmia.
Väl på plats utanför Elmias huvudentré ställde man upp med fanor och två olika banderoller och började dela ut flygblad. Många människor tog emot flygblad och ställde nyfikna frågor till aktivisterna, och en hel del intressanta samtal uppstod. Stämningen på platsen var mycket god och det märktes tydligt att Motståndsrörelsen överlag var omtyckt bland besökarna.
Polisen var inte nöjda med Motståndsrörelsens närvaro och efter en del samtal ljög de till aktivisterna när de sa att de inte hade rätt att stå där eftersom att det är privat mark och markägaren inte ville ha dem där, och att de alltså var avvisade från platsen och tvungna att g
Även om vi har talat om detta ämne vid minst ett par olika tillfällen i podcasten Ledarperspektiv, och Fredrik Vejdeland också berört det när han skrev om den amerikanska organisationen RAM, så känner jag ändå efter diskussioner med andra nationalister att vår syn på de så kallade aktiva klubbarna eller de moderna självutnämnda ”männerbunden” behöver tydliggöras och då framförallt utifrån svenska och nordiska premisser.
Konceptet går alltså ut på att nationellt sinnade kompisgäng ska träffas lokalt och bedriva olika former av aktiviteter, kanske träna tillsammans, dra ut i vildmarken, sätta upp klistermärken ihop, eller rentav gå ut och ta en öl i varandras sällskap. Detta är väl vad nationellt sinnade kompisgäng har ägnat sig åt i alla tider, men den stora skillnaden nu är alltså att varenda ett av dessa kompisgäng också ska utgöra små organisationer med egna namn, symboler och ledare (uttalade eller inte) – små lokala föreningar som man är med i istället för att kompisgänget
MER ÄN ORD. Denna söndag så sände våra aktivister live.
Vi får som vanligt se vad vi pratar om ikväll. Det är inte en sådan sak man vet i förväg.
Om du vill donera till Fånghjälpen kan du just nu donera via Swish: 0736524349.
I den mån du dyker upp och är med i telegramchatten där alla hänger nuförtiden kommer du få ta del av avsnittet au naturel, de som missar livesändningen kommer få ta del av ett eventuellt aningen omklippt avsnitt som vi publicerar senare under kvällen.
iFrameResize({ log: false }, '#nrmao178resizeIframe')
Mer än ord är en aktivistpodcast som drivs av aktivister i Nordiska motståndsrörelsen. Det som sägs i podden är inte alltid exakt vad organisationen står för, utan medlemmars egna tankar.
Du kan prenumerera på programmet med RSS, och läsa mer om avsnittet på Nordisk Radio.
Hur försvarar man sig mot två motståndare beväpnade med kniv? Svaret kan mycket väl vara att man bör springa ifrån dem, och att detta likväl är att betrakta som att aktivt försvara sig. För kanske är konfrontation ofrånkomligt, men om denna sker i ett senare skede kan det vara fallet att helt andra förutsättningar gäller än vad som var fallet initialt. Kanske har man sprungit ifrån en motståndare och har nu istället en situation där man står en mot en, åtminstone för en stund.
Vilka är kamraterna man har vid sin sida? Hur kommer de troligen att reagera i vissa situationer och hur väl känner man varandra och därmed varandras styrkor och svagheter? De enskilda personligheterna och dessa tillsammans skapar den unika gruppen och bestämmer hur gruppen agerar såsom grupp. Om både de enskilda och gruppen bör man därför skaffa så god kännedom som möjligt, för att realistiskt kunna bedöma olika scenarier och sannolika utfall. Man skaffar sig med andra ord en bättre kollektiv förmåga att bedö
Max Rosenfors hyllar i en krönika på Nordfront den nationella internetkultur som han skriver var som starkast 2015-2017, och att denna ingick i en medveten plan för den nationella rörelsen att erövra internet, något vi också lyckades med, för att sedan bli närmast totalt censurerade. Vidare problematiserar Rosenfors att han efter detta inte längre tycks se någon plan för hur vi nationella ska kunna segra.
Jag har inte hört en enda nationalist förklara hur vi nu ska gå framåt, än mindre faktiskt visa vägen och att genom handling visa hur ens plan ser ut. Det är ju katastrofalt. Det finns gott om saker att harva på med, tro mig, men att harva på är väsensskilt från att ha en plan.Detta problem, och inget annat, bör du grubbla över.Det finns ingenting viktigare att tänka på, och ingen annan än vi kommer lösa det.Jag ställde mig nämligen frågan hur jag skulle förklara för någon som tycker som oss, men som inte är villig att delta i aktivism för saken: hur ska jag förklara varför vi behö
Man samlades tidigt på dagen på en kamrats gård utanför Luleå, som aktiviteten sedan utgick ifrån. Planen var att åka skidor i ospårad terräng genom skogen för att så småningom hitta en lämplig plats att bygga bivacker på. De som inte hade skidor spände istället på sig snöskor. Samtidigt begav sig medlemmar som bor längre söderut i nästet ut på en lättare dagstur i sitt närområde.
Inledningsvis var vädret mycket angenämt och skidturen följdes av strålande solsken. Det var bitvis ganska tungt att forcera sig fram genom djupsnön, och med smärre missöden som snubblande över dolda grenar och skidspännen som krånglade, men överlag gick det hela ganska smidigt.
Så småningom anlände man till en öppen yta i skogen som ansågs lämplig, varefter man beslutade att slå läger där. Tanken var att man skulle bygga bivacker genom att skotta upp snöhögar som skulle grävas till grottor man kan sova i och som utgick från en cirkel i vars mitt en lägereld skulle placeras. Det var
