Skip to content
I beskrivningen till programmet kan man läsa följande:
Ledarskapsperspektiv är en podcast för att nå ut med Nordiska motståndsrörelsens ståndpunkter, ideologi och strategier i framförallt stora men också små frågor.
Fredrik Vejdeland, riksrådsmedlem, beskriver ämnen och ställer upp problemformuleringar medan Simon Lindberg, Nordiska motståndsrörelsens ledare, förklarar organisationens ståndpunkter.
Ledarperspektiv syftar till att utbilda lyssnarna och förklara organisationens syn på olika frågor så exakt vi bara kan. Allt som framkommer i Ledarperspektiv kan anses som sanktionerat av organisationen.
I varje avsnitt finns de fasta segmenten Simon Lindbergs arbetsvecka, en personlig fråga till honom, en aktuell nyhet som diskuteras samt en ideologisk fråga. Under arbetsveckan och den personliga frågan lär man känna Lindberg bättre och får en insikt i hans liv och arbete för kampen.
När nyheten diskuteras är det oftast en aktuell nyhet, men där ändå de bägge medverkande försöker diskutera
Idag sänds (det kom ut redan i veckan på
nätet) lögndokumentären ”Barnen i Nordiska motståndsrörelsen” på SR P1.
Detta är den andra och sista delen där Motståndsrörelsen”granskas” (läs:
där det tok-ljugs helt ogenerat om organisationen). Jag ämnar bemöta de
bägge programmen i en egen artikel, men väljer här först att klargöra
organisationens åsikt gällande en fråga som en av våra medlemmar uttalar
i denna andra del, där denne menar att barn med allvarliga
funktionsnedsättningar inte ska leva.
Till att börja med vill jag säga att det i Nordiska motståndsrörelsen
är högre i tak än i exempelvis Sverigedemokraterna – där alla som inte
följer partiledningens doktrin till punkt och pricka utesluts ur
partiet. Vi tillåter våra medlemmar att ha egna åsikter som inte
nödvändigtvis stämmer helt överens med mina och organisationens. De
åsikter som framförs i P1-dokumentären kommer inte från någon
presstalesman eller ledande person utan är just privata åsikter som inte
i detta fal
Vår värld kontrolleras idag av dolda makthavare som inte vill oss väl. Dessa personer är på inget sätt folkvalda, deras makt går i arv och de ser till att hålla kvar denna makt till varje pris inom samma maktsfär. Eftersom denna självutsedda elit under lång tid kontrollerat större delen av världens penningflöden och skapandet av krediter har de kunnat köpa allt som ger reell makt. Ett led i denna hänsynslösa strävan efter makt är att de, under mycket lång tid, har tillskansat sig kontroll över stor krigspotential och massmedia.
Något som blivit plågsamt tydligt först under Corona-åren och senare under Ukraina-kriget är att Sverige idag står i beroendeställning till omvärlden genom såväl import av produkter som vi skulle ha kunnat tillverka själva, men också genom enorma banklån som våra barn och barnbarn kommer få betala för och militärt då vi är på väg från neutralitet och in i Nato.
Därför vill vi:
Återta makten över vårt land från de globalister som idag styr oss.
Återbringa en lev
Kriminaliteten ökar och framförallt i många förorter där främlingsgäng totalt kontrollerar samhällena och befolkningen.
Vi lever dessutom i ett samhälle där medborgarna inte är lika inför lagen och där stor rättsosäkerhet råder. Medborgarna kan inte känna sig trygga i att rättsväsendet gör rättvisa prövningar och att förvaltningsmyndigheter inte företräder egna politiska intressen.
Det är heller inte ovidkommande att den globala makteliten tillsammans med storkapitalstiska företag faktiskt vill skapa oro och kriminalitet i samhället för att använda det som täckmantel, för att utan folkets protest, bygga upp det övervakande storebrorssamhälle som allt mer tar form.
Sexualbrott och drogrelaterad kriminalitet ökar markant och även brott där offret är i markant fysiskt eller mentalt underläge och därmed oförmöget att kunna värja sig mot gärningsmannen. Att däremot sätta brottslingar i fängelset på verklig livstid är varken humant eller effektivt.
Därför vill vi:
Rensa upp i förorterna och
Dagens system är uppbyggt kring ett karriärstänk där såväl män som kvinnor gör avkall på mycket som är viktigt. Många skaffar inte barn för att de inte har råd och om de väl gör det måste de snarast möjligt, innan de hunnit ge barnet en trygg och välbehövlig grund, kasta sig tillbaka in i arbetslivet.
Det är inte bara ekonomin som hindrar familjebildning utan också att det i vissa fall ses som något ovärdigt att uppbringa barn istället för att göra karriär inom arbetslivet. Forskning visar att barn ända upp till tre år är beroende av sina föräldrar, i synnerhet sin mamma. Trots detta uppmuntras föräldrar att skicka sina barn på dagis från mycket tidig ålder.
Barnen växer sedan upp i en allt mer försoffad värld där dataspel, sociala medier och mobiltelefoner tagit över fritiden. Denna osunda utveckling måste motverkas genom att staten underlättar för familjer att skaffa sig tid och ekonomi för andra intressen.
Barn sexualiseras i en tidig ålder och tillåts utnyttjas i onaturliga familje
