Skip to content
Dagen började vid Riksväg 73 söder om Stockholm där alla kamrater träffades för att hålla en broaktion. Budskapet för dagen var Stoppa Folkutbytet, vilket även tidigare under veckan hade prytt ett antal broar runt omkring staden.
Det förutspådda regnet lös med sin frånvaro, och istället blev det en väldigt varm och solig dag. Bilisterna var som alltid positiva till merparten, och självklart en del negativa. Trots texten på banderollen, som borde vara svår att misstolka, var det flera rasfrämlingar som gjorde tummen upp och såg väldigt glada ut.
Två polisbilar med aspiranter körde upp på bron, men dessa gick direkt och gömde sig i bilarna igen så fort videokameran sattes igång, för att sedan köra därifrån.
En träskröding av odefinierat kön syntes till en bit från bron pillandes bort klistermärken som tidigare under dagen satts upp. När varelsen ifrågasattes på nära håll blev den helt hysterisk och skrek som en stucken gris, för att sedan skynda sig iväg. Efter att två
Onsdagen den 2 augusti hängdes flertalet banderoller med sunda och självklara budskap upp.
Ett lands armé överger sin flagga. Denna otroliga historiska händelse skedde i vansinnets Sverige – var annars? Det skedde för ett par år sedan, men ställningstagandet har i år förtydligats ännu mer genom extravaganta insatser för den nya statsmaktens flagga. Man kan förvisso säga att försvaret med sina ställningstaganden bara gör explicit något som under en tid har varit implicit, och att Sverige i anden inte står ensamt i denna förvandling, som sker över hela västvärlden, men man bör låta det sjunka in, liksom hela betydelsen av detta.
Låt oss redan inledningsvis klart utsäga att detta är ett förräderi av största magnitud – ett lands militär har ingen rätt att byta flagga. Och nej – det är inte så att man försvarar denna flagga ”också”, vilket inses av den historiska process som har lett fram till detta. (Och skulle så vara så är även det oacceptabelt.)
Flaggbytet kommer inte ur ingenstans, utan är snarare just ”logiskt”, som rubriken säger, sett utifrån vad våra Sverigehatand
Efter en del aktivism under förmiddagen begav sig motståndsmän in till Stockholms innerstad för att beskåda spektaklet som är ”prideparaden”. Vid denna tid hade man redan dragit på sig snuthäng, så planerna på att diskret ta sig till den tilltänkta platsen fick skrotas, och man åkte in i samlad trupp.
Paraden skulle gå längst med Kungsgatan ner till Sturegallerian och Humlegården, så man tog sig till en av broarna som gick över Kungsgatan, där man spred ut sig lite. Det tog inte lång tid innan ett tjugotal civila och uniformerade poliser hade tagit sig till platsen. Här fick man vänta runt en och en halv timme på att början på tåget skulle komma fram till platsen. Under tiden fylldes det på med fler och fler människor, som av någon outgrundlig anledning frivilligt vill beskåda hela spektaklet.
En handfull nationalsocialister mot tusentals sinnesförvirrade människor.
Alltid lika kärleksfulla.
När tåget kommit runt hörnet vecklades banderollen med budskapet
Strålande solsken väntade deltagarna intill havet när man anlände, varifrån samtliga med hjälp av båt tog sig vidare. Planen var att leta reda på en lämplig ö i Stockholms skärgård där man kunde genomföra helgens aktivitet.
När platsen lokaliserats steg man i land och lastade av all packning som medtagits. Härifrån vandrade deltagarna sedan ett tag tills en tillräckligt stor plan yta hittats för att slå läger. Ett improviserat tält skulle här byggas av presenning och rep, vilket man skred till verket med ganska omgående. Platsen röjdes från grenar och annat och ett rep spändes mellan lämpliga träd över vilket presenningarna hängdes.
Då platsen var till synes obesökt sedan tidigare behövde en eldstad byggas för att kunna ha någonstans att tillaga mat. Stenar av olika storlek samlades in från det närbelägna området och lades till rätta i en fördjupning i berget, för att det förhoppningsvis skulle vara lite mindre blåsigt just där man startade elden. Vinden blåste under
Nationellt sinnade från hela Småland samlades under förmiddagen för att lyssna på föredrag. Kamrater och nya nyfikna socialiserade en stund samtidigt som man åt frukost och drack kaffe.
Föredraget handlade om strukturell rasism mot vita. Vejdeland inledde med att försöka reda ut vad strukturell rasism egentligen innebär, och fortsatte sedan med att konstatera att någon strukturell rasism mot icke-vita i Sverige inte existerar, samtidigt som det finns mängder av bevis för att strukturell rasism mot vita faktiskt existerar. Han lyfte sedan fram flera exempel på strukturell rasism mot vita.
Till sist avslutades föredraget med en frågestund där publiken fick ställa frågor till föredragshållaren. Det ställdes många intressanta frågor, både om själva föredraget men även om Nordiska motståndsrörelsen som organisation.
Efter föredraget var det dags för mat. Man åt då isterband och dillstuvad potatis samtidigt som man samtalade om alla möjliga intressanta ämnen.
Föremål till
Idag råder en klanderkultur. Jag har skrivit artiklar som berört detta förr, framförallt i artikeln Det är ett problem att alla har (fel) åsikter om allting och jag skrev då att det skulle kunna författas en hel bok om problematiken, kanske skulle denna artikel kunna ses som kapitel två.
Alla ska idag ha en egen åsikt om precis allt som sker och man ska hellre kritisera än att följa – ja, förutsatt att det inte är den av etablissemanget, påstådda enda sanningen som sprids, för den ska givetvis följas dogmatiskt. Bland personer som vaknat och kastat detta ok blir dock i många fall bara kritiken kvar – man ersätter inte kulturmarxismen med något nytt att lojalt följa.
Det är en del av det liberalistiska giftet som satt klorna i vårt folk – individen och jaget har blivit viktigare än vi:et och kollektivet. Då givetvis måste man också ha egna benhårda åsikter om allt och kan inte kompromissa. Varför tro att någon annan kommit på bättre idéer än jag själv som är störst av de stora
Ursprungligen publicerad 2020-01-31.
Meine Ehre heißt Treue blev under kampåren
i Tyskland SS:s officiella motto och något som berättigade
organisationens själva existens. En sann SS-man tog sin trohet och sin
ed på allra högsta allvar och skulle hellre dö än att bryta lojalitetens
band. Lojalitet var för dessa människor liktydigt med ära, det var en
helig förpliktelse för varje SS-man att vara trogen sina kamrater och
sin ledare.
Genom denna främsta av egenskaper som ledstjärna kunde SS utvecklas
till att bli en sann elitorganisation inom den nationalsocialistiska
rörelsen. Under kriget blev Waffen-SS en mycket dödlig fiende på grund
av dess soldater som uppvisade stort mod och offervilja på slagfältet.
En sann SS-man var beredd att offra allt för den nationalsocialistiska
saken, för sina kamrater och sin ledare Adolf Hitler.
Att stupa i strid ansågs som det mest hedersfulla som fanns och därför
var det inte ovanligt att SS-soldater gjorde våghalsiga och ”idiotiska”
Dagen påbörjades med en banderollaktion på bron över riksväg 73. ”Ett revolutionärt val” stod det på banderollen som flankerades av en fana på vardera sida. Aktiviteten inleddes med strålande solsken, men gick allteftersom över till molnigt, vilket välkomnades då temperaturen ändå var väldigt hög.
Många tummar upp kunde skådas i bilrutorna under aktionen, och även en och annan lättkränkts sura miner och gester. En man cyklade förbi på bron och stannade till ett tjugotal meter bort där han tog fram mobilen vilken han fipplade med i några minuter. Typiskt rödingbeteende tänkte kamraterna, men skulle mannen mot förmodan lyckas väcka några träskrödingar från sin haschdvala så skulle det bara göra dagen än bättre då motståndsmän lever för gatukampen.
Eftersom några rödingar inte syntes till på ett bra tag så avrundade man banderollaktionen. Fler aktiviteter var inplanerade för dagen, så alla begav sig tillbaka till bilarna och åkte till ett bostadsområde inte allt
En bättre inramning än den svenska idyll som utgjorde tillvaron för tredje nästets nationaldagsfirande är svår att föreställa sig. Detta påpekades också av flera deltagare. Ett förstummande skönt grönt landskap omgärdade platsen där nästeskamrater och sympatisörer skulle spendera en dag innehållandes god mat, fika, intressanta samtal, livemusik samt ett tal.
Samtalen spände mellan det personliga och världspolitiken. Det blev också flera dykningar i historien då historieintresset är starkt hos flera medlemmar. Diskussionerna fick ta en paus när det var dags för trubaduren att framföra några visor. Åhörarna fick bland annat lyssna till Idas sommarvisa och sånger från John Holms låtskatt. Och så klart, dagen till ära – Du gamla, Du fria.
Händelsen som var i centrum för dagen var ett tal av Sebastian Elofsson, i vilket han tog avstamp i hembygden och banden man har till den plats man är uppväxt på som grund för sitt politiska engagemang. Han påminde åhörarna att det
Dagen började med att dagordningen gicks igenom, och därefter var det dags att byta om för att genomföra aktivisttestet.
Medlemmarna begav sig med glatt humör till den träningsanläggning där aktivisttestet skulle utföras. De ställde upp på löparbanan redo för att börja springa i det fina vädret. Medlemmarna kämpade på i de 45 minuterna de hade på sig att genomföra testet och de genomförde testet med goda resultat.
Sedan var det dags för de svettiga medlemmarna att duscha och bege sig tillbaka till lokalen för mötet där de möttes av färdiglagad och framdukad mat som de hungriga medlemmarna med nöje plockade på sig och åt av.
När medlemmarna sedan var mätta och belåtna började en utbildning gällande kryptering som hölls av IT-gruppen. Medlemmarna satt och lyssnade och ställde de frågor de hade om detta ämne och sedan det var dags för kaffe och fika.
När medlemmarna hade pratat och fikat färdigt öppnades månadsmötet och nästeschefen Hampus gick igenom vad som hade gjo
Dagen inleddes med att man samlades vid en idrottsanläggning i Skellefteå för att genomföra den första delen av aktivisttestet, som var löpningen. De flesta som deltog var aktivister, men även en del medlemmar och aspirerande aktivister deltog. Löpningen gick bra och flera klarade denna del av testet med god marginal.
Daniel Olofsson ansvarade för resultaträkningen
Efter att man pustat ut lite begav man sig till ett närliggande utegym i naturskön miljö för att genomföra de resterande övningarna i aktivisttestet.
Pull-ups
Sit-ups
Ryggresningar
Armhävningar
Jämfotahopp
Efter att aktivisttestet var avklarat begav man sig till en samlingslokal där man höll ett månadsmöte. Under mötet utnämndes Simon Holmqvist av nästeschef Daniel Byström till månadens kämpe, med hans fantastiska insats som talare under 1 maj i Sundsvall som den främsta motiveringen.
Efter månadsmötet bjöds det på grillat till middag, innan det v
Vad finns skrivet som är relevant för tiderna vi lever i? En god kandidat kan vara Ernst Jüngers Skogsvägen (Waldgang på tyska, The Forest Passage på engelska). Den behandlar i grunden relationen mellan tyranni och frihet på ett tidlöst, mytologiskt plan. Mer specifikt vägen från en politisk ordning som har degenererat i tyranni till en ny frihet. Man kan karaktärisera den som en slags ideologisk skrift, ett ideologiskt verktyg för att se och förstå vägen till en ny politisk morgondag.
Skogsvägen har flera innebörder
Skogsvägen behandlar den (oftast) omvälvande tiden mellan politiska ordningar på ett teoretiskt och – i den mån något sådant är möjligt – apolitiskt sätt, och visar på hur denna tid har sina egna nödvändigheter och imperativ inneboende, och vilka dessa är. Som bör inses av de inledande raderna (i denna artikel) så är det inte fråga om en manual i någon specifik bemärkelse, utan om en skrift som målar upp en bild i huvudet på läsaren, där denne får se vägen, att
Medlemmar från kampgrupp 702 samlades på morgonen och började gå Bankerydsleden. Med fanan i täten gick gruppen över branta backar och genom täta skogar, men bitvis även öppna vägar.
Efter att ha gått en bra bit stannade man för att slå läger. Man tränade då grundläggande självförsvar, bland annat hur man bäst skyddar sig mot knivattacker och hur man tar sig ur strypgrepp. Efter att självförsvarsträningen var avklarade provade några av medlemmarna på att få en svidande spray i ögonen.
Under tiden som dessa kamrater återhämtade sig tände övriga en brasa med hjälp av tändstål och började grilla korv. Oturligt nog hade man inte tillgång till lättare virke som var torrt, men med hjälp av tidigare nämnda spray lyckades man till sist med att få upp en eld ändå.
Efter att alla ätit klart fortsatte man vandringen. Man stannade till ibland för att samtala med andra vandrare som möttes på och som var nyfikna på fanan. Vandringen pågick i flera timmar och tröttade ut kamraterna orden
Den 9 maj varje år firar vårt folks fiender att de lyckades slå ned på Europas motstånd mot globalismen och att de därefter upprättade den ”europeiska unionen” och på allvar kunde påbörja mordet på vårt folk. Näste 7 genomförde därför en protestaktion under dagen.
Redan när aktivisterna anlände till platsen började de lokala dräggen som förorenar torget med sin närvaro om dagarna att hetsa mot motståndsmännen och bete sig på ett sätt som är väldigt typiskt för personer med låg intelligens, okontrollerad ilska och avsaknad av mening med livet.
Deras okvädningsord tystnade dock när de blev överröstade av att aktivisten David Wåhlander började hålla tal. Wåhlander, som hade ställt sig på en erövrad fiendeflagga talade om hur Sverige, allt sedan inträdet i EU 1995, har fått det sämre på grund av det så kallade ”samarbetet”.
”Det finns en stark motståndsfront som varje dag kämpar mot detta folkföräderi, som vill återge makten åt det folk som faktiskt byggde detta land och
