Skip to content
Av en slump kom jag att lyssna på en radiointervju med den vänsterpartistiske riksdagsledamoten Ali Esbati häromdagen. Intervjun handlade egentligen om hans upplevelser med Anders Behring Breivik på den norska ön Utöya för tio år sedan. Om detta tänker jag dock inte orda något.
Ali Esbati. Foto av Jessica Segerberg.
Nej, det kontroversiella som fick mig att fatta tangentbordet för att skriva denna artikel hade inget alls med Breivik att göra utan det var istället den ogenerade marxism som Esbati gav uttryck för i slutet av intervjun. Han menar där att samhället måste leta likheter istället för skillnader mellan människor och att den likheten vi kan finna mellan oss alla är att vi alla VILL ha det samma; trygghet för våra barn och att få leva i välfärd. Den likheten, den VILJAN, det är vad som ska styra politiken, samhället och landet.
Vi ska alltså inte på något vis se vad folk kan bidra med eller vad de faktiskt har rätt till, utan bara efter vad de VILL ha. Marxism till och
Pär Öberg, veteran inom den nationella och den nationalsocialistiska rörelsen, medlem i Motståndsrörelsens riksledning, fast medarbetare i Radio Nordfront och chef för rörelsens parlamentariska gren fyllde nyligen 50 år. Ett innerligt, om än lite senkommet grattis Pär!
Tack så mycket! Jag är helt överväldigad över hur många grattis jag fått och till och med artiklar på Motståndsrörelsens hemsida. Det är sann rikedom att ha så många bra kamrater. Det är inget som går att köpa för pengar, men det är sådant som gör livet vackert.
Jag vill inte kalla mig veteran än, men jag kanske blir så småningom, än är jag ju ganska ung. Vera Oredsson är en veteran som aldrig har vikit i sin politiska övertygelse en millimeter.
Känns det nu att du har passerat ålderstrappans högsta steg och vandrar nedåt med stapplande steg?
Ha ha ha, jag har inga stapplande steg och känner verkligen att jag har mycket kvar att ge fortfarande. Jag tänker inte ta det lugnt förrän vi har befriat vårt folk från
Den globala aktivismen har bedrivits under helgen och dagen på initiativ av den brittiska nationella organisationen Patriotic Alternative.
Nedan bilder från aktivism i Sverige, Danmark, Norge och Island:
Offentlig aktion i Eksjö.
Banderollaktion i Bergen, Norge.
Bröndby, Danmark.
Reykjavik, Island.
Sarpsborg, Norge.
Randers, Danmark.
Randers, Danmark
Initiativtagarna Patriotic Alternative hyllas med banderoll över Essingeleden, Stockholm.
Monument för mångkulturens offer som inte blivit uppmärksammade eller fått några statyer resta efter sig i Sarpsborg, Norge.
En liknande aktion i Bergen, Norge.
På Island har det förutom i huvudstaden också bedrivits aktivism i Hafnarfjördur, Gardarbaer, Kopavogur och Mosfellbaer.
Vallensbaek, Danmark.
Vetlanda.
Greve, Danmark.
Umeå.
Århus, Danmark.
Sävsjö.
Köpenhamn, Danmark.
Flygblad med WLM-tema har delats ut på flera olika platser i Ludvika kommun, samt i Gävle, Luleå och Tanum.
Tobias, vill du berätta lite om din bakgrund och ditt uppvaknande för de som eventuellt inte känner till dig?
Jag har studerat en hel del, bland annat kriminologi, tre terminer på juristlinjen vid Stockholms Universitet och fyra år på Biomedicinutbildningen på Karolinska Institutet. Sedan var jag även vänster innan jag blev nationell. Bland annat var jag med i Rättvisepartiet Socialisterna under några år och satt då också som ersättare i Haninge kommunfullmäktige. Under samma tid hade vi själva små barn, vilket med tiden fick mig att inse hur dålig vänsterns politik är för familjer och barn.Vi köpte senare en gård och flyttade från Stockholmsområdet. Jag blev under några år allt mer libertariansk av mig innan först sådana som Alex Jones och sedan sådant som 2015 års flyktingvåg fick mig att först bli allt mer kritisk till massinvandring och slutligen när jag upptäckte Nordiska motståndsrörelsen så blev jag nationell. Sammanfattningsvis kan man väl säga att vägen till där jag befinne
Lördagen den 12 juni begav sig aktivister och medlemmar från Näste 1 till Uttran i Botkyrka kommun, söder om Stockholm.
Anledningen var att Motståndsrörelsen känner som en del i sin plikt för folket, att slå vakt om och kämpa för barnens bästa. I Uttran bor nämligen en pedofil som förra året dömdes till fängelse för övergrepp mot 12 olika barn i åldrarna 3-6 år. Det var barnen vid förskolan Björkstugan i Tumba, där pedofilen för tillfället arbetade, som han utnyttjade för sina sjuka fantasier. Grovt sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt ofredande, barnpornografibrott med mera lyder åtalspunkterna från rättegången.
Pedofilen fick bara 2 års fängelse för sina brott och med gott uppförande innebär det i Sverige att man släpps ut efter 16 månader. Enligt dessa beräkningar kan han ha varit frisläppt redan den 26:e maj i år.
Motståndsrörelsen passade därför på att åka till Uttran och informera människorna i närområdet att en dömd pedofil flyttat tillbaka och nu bor som gra
Chatt om livesändningen finns HÄR.
Donationer kan göras via SWISH: 0762258124, mottagare Zacharias Hortén.
Under dagen har ett tal av Simon Lindberg spelats upp i olika städer. Talet kan höras nedan:
Denna artikel kommer uppdateras löpande med aktivism som bedrivits runt om i Norden.
Rapporter har redan börjat komma in. I Näste 7, alltså Småland, har affischer satts upp i Smålandsstener och Reftele i Gislaveds kommun samt Bredaryd och Forsheda i Värnamo kommun.
Smålandsstenar
Reftele
Bredaryd
Även från Norge har rapporter kommit in. Affischering har skett, såvitt redaktionen känner till, i Fredrikstad, Sarpsborg, Halden och Honefoss.
Norge
Norge
Honefoss
Även på Island har aktivism ägt rum, med slagord om folkgemenskap över klassgränserna. Fler bilder finns HÄR.
Aktivism på Island
Från Borås har rapport om aktivism kommit in.
Borås
Borås
Banderoller har hängts upp av grupper i Näste 1, det vill säga området kring Stockholm, Uppsal
14 april högtidlighölls minnet av Gösta Hallberg-Cuula traditionsenligt av Nordiska motståndsrörelsens Näste 1.
På kvällen samlades aktivister och medlemmar på Norra begravingsplatsen i Solna för att gemensamt med krans- och fanbärare i täten gå till den stupade hjältens grav.
Där hölls ett tal om Hallberg-Cuulas liv och kamp för nationalsocialismen och Nordens frihet.
Från hans uppväxt och som gatukämpe i Stockholm, fram till den dag Cuula stupade på Svirfronten i Finland, dit han rest som frivillig för att gemensamt med fränder under parollen-Finlands sak är vår, bekämpa ryssen och kommunismen.
I slutet tog talaren upp varför det är viktigt att hylla våra hjältar och att vi alla måste vara krigare likt Gösta och de andra frivilliga.
Endast med en krigares offervilja och fanatism kan vi nå den slutliga segern.
Därpå följde en tyst minut för fallna hjältar.
Hell de stupade!Hell er som offrat erat blod för vårt folk!
Gösta Hallberg-Cuula – Närvarande!
Onsdag den 10:e mars sattes ett flertal banderoller upp i Vällingby, Stockholms kommun.
Budskapet från Motståndsrörelsen till det svenska och de nordiska folken är:
ÄLSKA DITT FOLK!
Så har det hänt igen. Förra veckan gick en afghansk medborgare till vansinnesattack med kniv i den småländska orten Vetlanda och högg sju personer. Det mångkulturella våldet drabbar dagligen personer i Sverige och inte bara i ghettona eller storstäderna utan också långt ut i småorterna.
Detta är mannen som högg sju personer i Vetlanda.
Även om vansinnesdåd som detta fortfarande är relativt ovanligt, är det varken första eller sista gången det sker. Jag minns exempelvis tillbaka till den eritreanska man som oprovocerat knivmördade en mamma och hennes son på ett Ikea-varuhus i Västerås 2015. Givetvis minns jag också det mer regelrätta terrordådet i Stockholm 2017 när en uzbekisk man körde en lastbil rakt in i en folkmassa och fem personer dog.
Gärningsmannen vid terrorattacken på Drottninggatan 2017.
Mord utförda av rasfrämlingar med svenskar som offer förekommer annars titt som tätt. Det räcker att titta tillbaka till förra året för att hitta uppmärksammade fall som Tommie L
Fredagen den 26:e februari fortsatte Näste 1:s kampanj ÄLSKA DITT FOLK genom att banderoller sattes upp i Sollentuna kommun och i Upplands-Väsby kommun (Bredden, tidigare InfraCity) norr om Stockholm.
2020 var ett mycket annorlunda år både för det nordiska folket och för dess förkämpar i Nordiska motståndsrörelsen. Systemets restriktioner och folkets rädsla för viruset gjorde att organisationen behövde anpassa sin verksamhet. Exempelvis var 2020 det första året sedan 2015 då ingen större utannonserad demonstration anordnades och färre offentliga aktioner på gator och torg har genomförts än i vanliga fall. Istället har mer fokus lagts på andra viktiga delar av kampen som exempelvis vildmarksaktiviteter, kampsportsträning och så kallad skrivbordsnazism.
Missta mig inte, det har demonstrerats och det har fortfarande genomförts offentliga aktioner. Antingen flygbladsutdelningar eller ståendes med banderoll och fanor över broar, ungefär 1,5 gång i veckan under året. Detta är inte på något vis en dålig siffra, men färre än vad det varit de senaste åren innan.
Under 2020 har det totalt skickats in 1439* kamprapporter. Medräknat de större aktioner som rapporterats om som artiklar ist
Lördagen den 9 december år 2000 blev den blott 17 år gamle Daniel Wretström brutalt överfallen av ett mångkulturellt gäng i Salem strax utanför Stockholm. Överfallet övergick från misshandel till vad man närmast kan beskriva som en utdragen tortyr som avslutades med att en av gärningsmännen, Khaled Odeh knivhögg den unge pojken ett stort antal gånger.
Det brutala dådet hade föregåtts av en lång och omfattande kampanj från ett enat etablissemang där nationalister hängdes ut och blev utpekade som den stora faran i det svenska samhället.
Idag, på 20-årsdagen av mordet har Nordiska motståndsrörelsen genomfört aktivism på ett flertal orter för att uppmärksamma mordet och visa systemet att vi inte glömmer eller förlåter dem för deras svek mot folket.
I Stockholm hedrade aktivister från Näste 1 minnet av Daniel Wretström. Kvällen inleddes med en banderollaktion över Fredhällstunneln i Stockholm, där en stor banderoll med texten; ”Vi glömmer aldrig Daniel Wretström” s
Denna vecka har Nordiska motståndsrörelsen uppmärksammat de svenska offer för mångkulturen som blir en ständigt ökande skara. Från söder till norr har det genomförts aktivism på detta tema.
Näste 1
I Näste 1 har aktivister satt upp banderoller i huvudstaden.
Under lördagen sammanstrålade aktivister i för att dela ut flygblad om svenskfientlighetens offer i centrala Stockholm under temat ”White lives matter”.
Näste 5
Under veckan har affischer satts upp i bland annat Avesta och Grängesberg.
Lördagen den 27 juni var det dags för offentlig aktivitet på samma tema. Kampgruppen tog sig därför till Lindberghallen i Djurås beläget i Gagnefs kommun.
Man ställde där upp med både banderoll och fana.
Vid ett tillfälle höll en lokal lustigkurre upp en tändare mot en fana, men smet snabbt iväg efter att ha blivit verbalt tillrättavisad.
Förutom detta fördes en hel del diskussioner på plats, som vanligt med både positiv och negativ res
På lördagseftermiddagen 20 juni begav sig kamrater i Näste 1 till Bagarmossen i Stockholms kommun för att bedriva basaktivism. Flygblad delades ut till de boende, och under aktivitetens gång uppenbarade sig en tyrruna i solskenet.
Redan under natten mot 14 april befann sig aktivister från nästet för att vakta hjältens grav, då den vid tidigare år blivit skändad och vandaliserad av vänsterextremister.
Tisdag kväll
samlades således aktivister och medlemmar, för att i procedur med
kransbärare i täten följd av fanbärare med såväl svenska,
finska som Nordiska motståndsrörelsens fana, gå från
kyrkogårdens entré till Cuulas grav.
Vid graven hölls ett anförande av en aktivist, vilket tog upp Cuulas insatser för nationalsocialismen och Nordens frihet både med gatukamp i Stockholm som medlem i NSAP/SSS och vid stridsfronten i Finland mot Sovjetisk kommunism. Cuula var en av de första från Sverige, som anmälde sig frivillig till Finlands försvar under Finska vinterkriget 1939. I kriget miste han sitt ena öga. Detta hindrade inte kämpen att fortsätta kampen.
1941 deltog Cuula även i Finska fortsättningskriget, där han slutligen stupade vid Svirfronten 1942. Hedrandet avslutades med en tyst minut för den fallna hjä
