Skip to content
En gatukämpe i NSAP/SSS som även hade modet att anmäla sig som frivillig när broderlandet i öst kallade till försvar mot en övermäktig bolsjevistisk fiende, det forna Sovjetunionen.
Hedrandet av Hallberg-Cuula är ett årligt återkommande inslag i Näste 1, då det är av stor vikt för nationalsocialister att ha förebilder och att visa respekt för de som stridit och offrat sina liv i kampen för Nordens frihet.
Medlemmar och aktivister samlades utanför kyrkogården för att gemensamt, bakom Tyrrunan, samt den svenska och finska fanan tåga mot hjältens grav som pryds av en soldathjälm och texten: Fjärran i öster fallen för Sverige.
Väl vid graven lades blomsterbuketter ner, gravljus tändes och tal framfördes av Joakim Kannisto.
När jag nu talat om hjälten Cuula, så vill jag att ni ska se honom som en förebild, en kämpe att följa. Cuula offrade sitt liv för er skull, för vår skull och kommande generationers skull. Låt inte hans och alla andras offer vara förgäves. Lev och l
Uniformerade kamrater ställde upp bredvid gravstenen med den svenska och finska fanan tillsammans med Motståndsrörelsens.
Ett kortare, men väldigt uppskattat, tal hölls av aktivisten Joakim Kannisto. Anförandet lät som följande;
Kamrater!Vi samlas idag för att traditionsenligt hedra minnet av frontkämpen och nationalsocialisten Gösta Hallberg-Cuula.Cuula var inte bara vad historien förtäljer, en bra soldat i krig. Han var även en välkänd gatukämpe och idealist som var politiskt verksam här i Stockholm.När Finland invaderades av bolsjevikerna visste denne unge kämpe vad som stod på spel och vad han måste göra. Kanske går det att jämföra med vad ni, mina vänner, kände för plikt när mångkultur, marxism och dekadens tvingade er till organisering? Cuula anmälde sig som frivillig och förbandet han stred i var ökänt för sina goda stridskunskaper, sitt mod och effektivitet.Jag skulle vilja påstå, att hedrandet av Hallberg-Cuula, inte enbart handlar om personen utan även en hel del om
Redan under natten mot 14 april befann sig aktivister från nästet för att vakta hjältens grav, då den vid tidigare år blivit skändad och vandaliserad av vänsterextremister.
Tisdag kväll
samlades således aktivister och medlemmar, för att i procedur med
kransbärare i täten följd av fanbärare med såväl svenska,
finska som Nordiska motståndsrörelsens fana, gå från
kyrkogårdens entré till Cuulas grav.
Vid graven hölls ett anförande av en aktivist, vilket tog upp Cuulas insatser för nationalsocialismen och Nordens frihet både med gatukamp i Stockholm som medlem i NSAP/SSS och vid stridsfronten i Finland mot Sovjetisk kommunism. Cuula var en av de första från Sverige, som anmälde sig frivillig till Finlands försvar under Finska vinterkriget 1939. I kriget miste han sitt ena öga. Detta hindrade inte kämpen att fortsätta kampen.
1941 deltog Cuula även i Finska fortsättningskriget, där han slutligen stupade vid Svirfronten 1942. Hedrandet avslutades med en tyst minut för den fallna hjä
Med den svenska, finska och Motståndsrörelsens fana i fronten, klev uniformerade kamrater in på Norra begravningsplatsen, tätt följda av civilt klädda medlemmar och utomstående sympatisörer. En blombukett lades ned vid graven och kamraterna med fanor ställde upp på bägge sidor om gravstenen.
Som alltid hölls ett anförande om Cuulas liv som nationalsocialist, hans tid som aktiv i NSAP och SSS, och hur han trots faran det innefattade tog beslutet att frivilligt ansluta sig till kriget mot bolsjevismen, för att han ansåg att Finlands sak var hans.
Jag skulle vilja påstå, att hedrandet av Hallberg-Cuula inte enbart handlar om personen utan även en hel del om moralen, hjältemodet, kamplusten och viljan.
Talet tog även upp vikten av att hedra Gösta Hallberg-Cuula och andra fallna hjältar, och med detta erinras av att kampen i framtiden kommer kräva mer än ord, och även att fienden är densamme då som nu. Kamraterna på plats frågades av talaren om de likt Cuula hade offervilja
Till dig som kallar dig nationalsocialist men inte kommer när Nordens enda nationalsocialistiska organisation värd namnet kallar – SKÄMS!
Att vara nationalsocialistisk aktivist är det främsta du kan vara. Du tillhör då spetsen, eliten, drivkraften i vår kamp. En nationalsocialist som inte deltar aktivt i kampen, och även på offentliga aktiviteter, kan i mina ögon – annat än i mycket få undantagsfall, inte ses som något annat än en svikare mot de kämpande kamraterna.
I slutändan spelar det nämligen ingen roll hur många fikaträffar du deltar på, hur mycket du bänkar, hur många möten du sitter med på eller hur många vildmarksturer du tar del av. Kärnan för en nationalsocialist är gatukamp.
Man kan givetvis bedriva basaktivism och vara på sociala träffar också, men en sann nationalsocialist står på gatan. Med fanor, banderoller och rökgranater. Med stolthet och kämpaglöd. Mot alla odds – en för alla och alla för en!
Den senaste månaden har jag själv deltagit p
Med ännu ett år förflutet och med det massiva mängder aktivism som har genomförts – såväl intern som utåtriktad – har det här arbetats fram en uttömmande rapport. Som vanligt har det ägt rum demonstrationer och torgmöten, kampsportsträningar, vildmarksturer, banderolluppsättningar, föreläsningar, familjeträffar och mycket, mycket annat – från Trelleborg i söder till Kiruna i norr.
Som det konstaterades redan i Nordiska motståndsrörelsens nyårstal är det inte någon enstaka aktivitet eller aktionsform som sticker ut enormt mycket mer än någon annan under året, utan istället har det varit en mycket jämn hög kvalité genomgående från januari till december.
Sett till kvantitet är nivåerna av aktivism som genomförts bara minimalt lägre än under 2022 och det får för detta året ses som oerhört bra då 2022 trots allt var valår med en enormt ökad mängd aktivism till följd av det. Antalet kamprapporter som publicerats är faktiskt fler än 2022, men då mycket av den kvalitat
Månadens bästa aktioner:
Aktivism runtom i Norden: Free Rob Rundo!
Återbesök på motormässan i Jönköping
Rikstäckande avfallsaktion i Danmark
Månadens ”shoutout”:
Den ”namnlöse” avataren vars födelsedag firades på flera platser runtom i landet, där pricken över i:et utgörs av firandet i Näste 3
Finlandsfrivillige Gösta Hallberg Cuula som traditionsenligt hedrades i Näste 1
Tredje rikets fösta dam, Carin Göring, vars grav besöktes av medlemmar i Näste 1
Månadens bild (som inte redan använts ovan):
En av många fina bilder ur bildreportaget från vildmarksturen i Dalarna
Månadens nyhet:
Det släpptes flertalet nyhetsartiklar om Motståndsrörelsens 1 maj i Sundsvall. Då högtidsdagen nu avverkats uppmärksammas du här på sidan där du uppmanas att affischera, då dessa affischer givetvis kan sättas upp också nu och fortsättningsvis
Månadens läsning:
Nordiska motståndsrörelsens syn på klubbar och moderna ”Männerbund”
Höll föred
Månadens bästa aktioner:
Blixtdemonstration i centrala Lysekil.
Länge leve Nordiska motståndsrörelsen – 25 år av revolutionär kamp firades.
Näste 7 på motormässa i Jönköping.
Månadens ”shoutout”:
Den gamla soldat som hade födelsedag under månaden och som ännu idag inspirerar oss till kamp.
Horst Wessel som dels omnämndes som inspiration i en mycket läsvärd artikel under månaden och dels figurerar huvudperson i Simon Lindbergs föredrag som under månaden hölls i Näste 2 och tidigare hållits i Näste 5.
Den nationalsocialistiske gatukämpen Gösta Hallberg-Cuula som föll på fronten som Finlandsfrivillig och hedrades på sin dödsdag den 14 april av aktivister i Näste 1.
Månadens bild (som inte redan använts ovan):
Polisfordon lämnat i Motståndsrörelsens besittning i Jönköping.
Månadens nyheter:
Motståndsrörelsens första politiska motion tagen i bruk.
Pär Öberg 1 maj-trollade Sveriges Radio P4.
Månadens läsning:
Dåden i livet blir andens slutgilti
De stupades dag är en flaggdag i Finland som åsyftar till att minnas de som föll i Finska inbördeskriget och Finska vinterkriget. Dagen infaller den tredje söndagen i maj och uppkom på initiativ av marskalk Gustaf Mannerheim.
Över 8000 svenskar reste frivilligt till Finland för att bistå sitt grannfolk i striden mot österns härar.
Propaganda-affisch från den svenska frivilligkåren .
Över hela landet den 16:e maj hedrade Nordiska motståndsrörelsen dessa mäns insatser och offer. Detta genom gravvård, kransnedläggningar och ceremonier där tal hölls.
Talet som hölls på de olika platserna runtom i Sverige var samma tal som Gustaf Mannerheim höll för frivilligkåren 28:e mars 1940. Många av alla de soldater som föll fick aldrig höra detta tal, varför vi nu lät dem göra det på de olika platserna de vilar.
”Må det vapenbrödraskap vi här knutit vara ägnat att stärka samförståndet och varaktigt närma våra folk till varandra. Finlands känslor av tacksamhet och aktning skola a
