Skip to content
I dagens Sverige äger ett företag, Bonnier, en överväldigande majoritet av landets nyhetsplattformar. Det innebär att detta företag har en exceptionell makt att påverka den allmänna opinionen, direkt genom åsiktsyttringar, men också genom hur nyheter presenteras för folket. Vad innebär då denna koncentration av mediemakt egentligen för det svenska samhället? Är det rimligt att ett enda företag kontrollerar så mycket av informationsflödet?
Narrativ om främlingsinvasionen som ”önskvärd”
Medierna, särskilt de som ägs av Bonnier, har under alla år framställt främlingsinvasionen som en nödvändig och till och med gynnsam utveckling för Sverige. De har hävdat att dessa främmande folk skulle ta hand om våra pensionärer och bidra som högutbildade raketforskare. Detta lögnaktiga narrativ har de hållit fast vid under flera år. Samtidigt får det svenska folket erfara massinvandringens verkliga kostnader, som bilbränder, gruppvåldtäkter och förnedrings- eller tortyrrån. Det me
Ursprungligen publicerad 2021-08-22.
Det var några år sedan jag läste Derek Hollands bok med titeln ”Den politiske soldaten”. Jag minns att jag inte riktigt tyckte att boken levde upp till det goda rykte som den hade och jag har ett vagt minne av att det kanske fanns ett överdrivet fokus på andlighet och kristendom som inte föll mig i smaken. Själva begreppet ”politisk soldat” – som först ska ha använts av Joseph Goebbels – gillar jag dock skarpt och det är ett koncept som jag tänkte resonera kring i den här artikeln.
Fanatism
Som jag ser det är en politisk soldat både fanatisk och rationell. Fanatismen bottnar i en stark idealism och moralisk övertygelse om att det vi kämpar för är rätt. Denna fanatism kommer delvis från den rent subjektiva uppfattningen att VÅRT folk far väldigt illa av mångkulturen och att det inte ligger i VÅRT INTRESSE att bli utbytta och undanträngda av andra folkgrupper. Men det finns enligt mig också en objektiv komponent där vårt folk faktiskt objekti
Den sista månaden (lite drygt) har vi verkligen sett ett rejält uppsving både i Motståndsrörelsens aktivitets- och aktualitetsnivå. För att nämna en del av de större aktioner som genomförts, men utan att i närheten gå in på allt, listar jag följande:
* Röjningen av det ”romska” lägret i Akalla, Stockholm.* Blixtdemonstrationen i Göteborg den 20 april.* Motdemonstrationerna mot Socialdemokraterna på flera platser i landet den 1 maj.* Inledningen av propagandakampanjen mot EU med 53 aktioner i 42 olika kommuner under Europadagen.* Den offentliga gatuaktivismen i åtta olika städer på en och samma dag förra helgen.
Motdemonstration mot sossarna i Örnsköldsvik.
Flera av aktionerna har också fått rejält genomslag i etablerad fiendemedia, sociala medier och/eller alternativa medier, vilket sammantaget med de som nåtts direkt av aktionerna, lett till att säkert en miljon människor sett eller mottagit någon form av information eller desinformation kopplad till Nordiska mots
Jag är nationalsocialist, heterosexuell och vit, av nordisk börd. Jag är engagerad i Nordiska motståndsrörelsen med målet att skapa en nationalsocialistisk nation – den bästa tänkbara för heterosexuella vita av nordisk börd.
Föreställ er med denna vetskap att jag imorgon skulle springa allt vad jag orkade in i en banderoll som hölls upp av socialdemokrater så dessa tappade den och således dra banderollen med mig när jag springer vidare. Jag skulle alltså på ett våldsamt manér stjäla banderollen från sossarna.
Media skulle troligtvis reagera med avsky mot mitt tilltag. Säkert ett angrepp på både yttrandefriheten och demokratin. Socialdemokraterna som misshandlade mig för att ta sin banderoll tillbaka skulle med stor sannolikhet hyllas som hjältar av pressen och etablissemangets politiker.
Föreställ er sedan att jag dagen efter det skulle ta mig till en plats där socialdemokrater höll tal. Jag skulle barskt gå rakt mot talaren och angripa denne fysiskt.
Media skulle då garant
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se.
Konferensen Folk och försvar som traditionsenligt hålls i början av året i Sälen har alltid varit en plats där auktoritära liberaler, orwellianska träsktroll och militanta globalister flyttar fram sina positioner. Det är på Folk och försvar vi får höra om vad makthavarna planerar för repression mot oliktänkande i framtiden och hur Sverige ska kringgå folkviljan för att positionera sig allt tätare med den transatlantiska maktsfären.
Detta år har både regeringen och Försvarsmakten gått ut och förklarat storebroderligt för folket att de nu måste förbereda sig för krig. Troligtvis drog man slutsatsen att folket nu är redo att höra dessa ord, då krigspropagandan kunnat intensifieras sedan 2022 i skydd av Rysslands invasion av Ukraina.
Det finns dock väldigt mycket som politikerna och överbefälhavare Micael Bydén väljer att utelämna i sina varningar. Exempelvis berättar de inte för folket varför Sverige går allt närmare ett krig eller vilka
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se
Redan 2021, då det i mindre skala hettade till mellan Israel och Palestina, skrev jag om den utdragna konflikten som nu har blossat upp igen och faktiskt riskerar att eskalera till en historiskt avgörande konfrontation (om tunga aktörer som USA eller Iran väljer att fullt ut ge sig in i kriget och detta därmed blir en ny front i proxy-världskriget mellan Ryssland och Nato). Den som vill läsa mer allmänna resonemang om varför jag sedan tidigare står på palestiniernas sida kan läsa den artikeln, eller Joseph Jordans mer färska artikel om varför Israels undergång vore positiv för västvärlden.
I den här artikeln tänkte jag istället fokusera på den interna debatten bland nationella där vissa menar att det är fel att bry sig om att Israel genom våld, terror och framtvingad svält försöker att etniskt rensa Gaza på palestinier. De som har den inställningen ser det ofta som mer ”renlärigt” eller ”radikalt” att inte känna empati med icke-vita rasfrä
Ursprungligen publicerad 2020-05-02.
Flyktingkrisen har
med all tydlighet visat att det inte räcker med etniskt folkmord, i
form av massinvandring och tvångsintegration, för att revolutionära
stämningar ska kunna slå rot i samhället. Det mångkulturella
samhällets konsekvenser, med mänskligt lidande och förnedring där
svenska kvinnor gruppvåldtas och nu även svenska ungdomar pissas i
munnen, har visat sig vara otillräckligt.
De psykologiska
mekanismerna bakom detta kan vi diskutera en annan gång, men vi kan
här kort och gott konstatera att man inte direkt går man ur huse
för att sätta stopp för denna mycket aggressiva attack på vårt
folk. Den nationella rörelsen växer, ja, men framryckningen sker
sakta och vi tar oss inte ända fram till målet. Visserligen hoppas
många på förändring, men få gör någonting åt saken. Man
klamrar sig – än så länge – fast vid andra ”lösningar”.
Om något har vi nu
sett svart på vitt att revolutionära förändringar endast kommer
att vara möjliga när vi
Systemmedia har i dagarna gjort en stor sak av att en person som är misstänkt för en dödsskjutning i Stockholms-området påstås vara nazist och tidigare ska ha demonstrerat med Nordiska motståndsrörelsen.
Skärmbild från Expressen, fast med den misstänktes namn censurerat.
Den unge mannen som sitter häktad har hängts ut med både namn och bild i pressen, vilket i sammanhanget är helt unikt. Det förekommer förvisso att ett fåtal av de många främlingar som döms för liknande brott också hängs ut, men att en person som än så länge bara är misstänkt, som sedan tidigare bara är straffad för småbrott och som med största sannolikhet inte är någon drivande person i något kriminellt gäng, får sitt namn och bild publicerade i media är något som troligtvis aldrig tidigare skett på detta vis.
Det är tydligt att det handlar om ren propaganda och ett försök av media att styra bort fokus från det faktum att denna gängkriminalitet är ett importerat problem med närmast uteslutande invandrade föröv
Efter att det uppdagats att någon (kommunen?) placerat ut parkbänkar målade i Pride-rörelsens färger på olika platser runt om i Ludvika kommun, exempelvis precis intill en lekplats, valde aktivister från Motståndsrörelsen att skrida till verket. Dessa satte med lim och skruv upp specialproducerade metallskyltar på de bänkar man kunde påträffa som varnade för pedofiler och uppmanade skyltens läsare att fundera kring en del fakta.
Dessvärre kan inte budskapet på skyltarna återges i sin helhet här på sidan då det, trots ett väldigt faktamässigt och restriktivt språkbruk, med stor sannolikhet skulle kunna fällas enligt den folkfientliga lagen om hets mot folkgrupp.
I samband med aktiviteten sattes också skyltar upp på väl utvalda platser som gjorde reklam för sidan nordiskradio.se.
Dylika aktioner med uppskruvade metallskyltar har tidigare genomförts av Motståndsrörelsen i Norge, men detta var troligtvis första, men inte sista, gången propagandametoden nyttjades i
Vad finns skrivet som är relevant för tiderna vi lever i? En god kandidat kan vara Ernst Jüngers Skogsvägen (Waldgang på tyska, The Forest Passage på engelska). Den behandlar i grunden relationen mellan tyranni och frihet på ett tidlöst, mytologiskt plan. Mer specifikt vägen från en politisk ordning som har degenererat i tyranni till en ny frihet. Man kan karaktärisera den som en slags ideologisk skrift, ett ideologiskt verktyg för att se och förstå vägen till en ny politisk morgondag.
Skogsvägen har flera innebörder
Skogsvägen behandlar den (oftast) omvälvande tiden mellan politiska ordningar på ett teoretiskt och – i den mån något sådant är möjligt – apolitiskt sätt, och visar på hur denna tid har sina egna nödvändigheter och imperativ inneboende, och vilka dessa är. Som bör inses av de inledande raderna (i denna artikel) så är det inte fråga om en manual i någon specifik bemärkelse, utan om en skrift som målar upp en bild i huvudet på läsaren, där denne får se vägen, att
Artikeln uppdateras utifall fler rapporter skulle inkomma.
Uppdatering 2023-01-28, 11:15: Ett par senare rapporter har trillat in under natten och morgonen och vi kan därför lägga till banderoller i Tanum och Karlstad till listan av kommuner där det bedrivits aktivism, liksom lägga till ytterligare en ny bild också från Bergen, Norge, där det även där utöver den övriga aktivismen satts upp banderoller.
Uppdatering 22:40: Även i Gislaved och Munkedal har det satts upp banderoll med dagens tema. I Bergen, Oslo, har det skojats mer med tvål och även skruvats upp metallskyltar med det viktiga budskapet. Aktivismen och bilderna är tillagda under summering, men en kortfilm från Bergen bjuder vi dock på redan här:
Uppdatering 21:05: Banderoller rapporteras nu också ha satts upp i Gävle, Karlshamn, Karlskrona, Ronneby, Sandviken, Sölvesborg och Uddevalla. Affischering har utförts också i Norges huvudstad Oslo samtidigt som fler tvålar ska ha använts. Kommunerna är adderade till s
Så har en vecka gått in på det nya året och jag har äntligen räknat och sammanställt all statistik från 2022. Kamprapporterna och artiklarna på löpsedeln med basaktivism, offentliga aktioner, torgmöten, vildmarksstrapatser, kampsportsträning och mycket, mycket mer, från Skåne till Norrbotten.
Det svenska kampåret 2022 har givetvis kantats av valet som gick av stapeln i september, men för en bred kamporganisation som Nordiska motståndsrörelsen, där partiverksamheten bara utgör en del av verksamheten, har det givetvis hänt betydligt mycket mer än vad som kan härröras dit. Den verkliga motståndskampen sover nämligen aldrig, den ändrar bara till viss del form utifrån förutsättningarna för dagen.
2022 har sett till kvantitet varit ett mer aktivt år än vad 2021 var och vad gäller offentlig aktivism där våra aktivister stått på gator och torg för att dela ut flygblad och föra diskussioner med folket eller på brofästen med banderoller, fanor och rökgranater, så har det faktiskt bara vari
Frågeställningen i rubriken tycks med största sannolikhet fullständigt befängd för i stort sett samtliga återkommande läsare av denna sida. Organisationen firade 25 år i våras och under hela denna tid har inte ett enda terrordåd, eller ens något som i närheten liknar det, genomförts.
Ett terroristiskt 25 års-firande?
Trots detta och att Nordiska motståndsrörelsen flertalet gånger under åren tydligt uttalat att vi är en civil och legal motståndsrörelse som enbart använder våld i självförsvarssyfte, så är ändå frågan aktuell.
Efter att våra aktivister närvarat under invigningen av julbocken på första advent i Gävle, skrevs det i ledarartikeln i den socialdemokratiska Bonnier-blaskan Arbetarbladet, som en av många galna lögner som avhandlades, så här:
Det är lätt att glömma bort, eftersom Gävle är en mindre stad och bockinvigningen en mysig folkfest, men precis den här typen av folksamlingar är tyvärr också ett gyllene tillfälle för den som vill utföra ett terrorattentat.Det b
Den låga intellektuella nivån i Arbetarbladets ledare om Motståndsrörelsens aktivitet i Gävle i helgen, ger i kombination med författarens höga moraliska svansföring texten en högst komisk lyster.
Ledarskribenten Jenny Wennberg konstaterar inledningsvis att Nordiska motståndsrörelsen är samma organisation som en misstänkt mördare en gång ”visat intresse” för. Med vilken logik en kriminell individs intresse för en organisation kan tas till intäkt för denna organisations brottslighet – eller vilka som helst andra egenskaper – förklaras inte. Någon generell statistik över brottslingars intresse för olika organisationer och politiska partier presenteras inte heller i artikeln.
Skärmdump från Arbetarbladet.se.
”Hot”
Lätt patetiska blir Wennbergs alla försök i texten att med känslo-ord utmåla såväl helgens aktivitet som organisationen Nordiska motståndsrörelsen – som ”hot”. Som när hon beskriver hur det under lördagen rasade en kamp mellan motsatserna ”nazistis
Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg höll i sluttampen av valet en föredragsturné där han besökte Vetlanda, Ludvika och Munkedal. Denna text baserar sig på den öppna föreläsning som hölls i Munkedal dagen före valdagen. Bilderna i artikeln är också från detta tillfälle.
Min tanke från början och innan jag hört föredraget var att skriva en klassisk rapport, men då föredraget i sin helhet med dess många konstruktiva detaljer gjorde alltsammans så onekligen innehållsrikt fann jag det svårt att urskilja och lyfta fram de viktigaste beståndsdelarna. Istället blev det denna text som fritt och sömlöst blandar sådant Lindberg sa med mina egna tankar kring det hela. En unik och förhoppningsvis intressant text, men som ändå inte avslöjar allt och tar bort hela nöjet för dig utifall du får tillfället att höra det själv någon gång i framtiden.
I första delen av Lindbergs föredrag utgjordes en djupare och tydliggörande analys av hur den mångåriga fortlöpande massinvandringen av
