Skip to content
Måndag den 19 augusti begav vi oss till Suorvadammen, som blev startpunkten för en fem dagar lång vandring in i Sareks mäktiga nationalpark.
Anledningen till att vi utgick från dammen var för att arbetsvägen där, som är öppen för allmänheten, skall vara enda sättet man kan ta sig in i Sarek norrifrån utan att behöva använda båt.
Väl på plats efter en lång bilfärd norrut när bilen var parkerad och vi började byta om och packa på oss all utrustning, kunde det konstateras att det var nästintill perfekt väder för vandringen. Klar himmel, behaglig värme och svalkande vindar var välkomna när vi spänt på oss ryggsäckarna och begav oss genom grinden vid dammen.
Kanske värt att påpeka här, som en bakgrund inför vad som komma skall, är att jag hade en viss nervositet inför denna vandring. Dels så har jag från kamrater hört ”skräckhistorier” om Sareks nyckfulla väder, där man upplevt plötsligt stormväder så kraftigt att tält blåst sönder och man utmattade fått avbryta vandrin
Den första dagen inleddes med att man samlades på en restaurang i Jokkmokk för att äta en gemensam lunch och få magarna fyllda inför den långa vandringen. Sällskapet som skulle vandra bestod av sympatisörer, aktivister och medlemmar.
Målet för utflykten var bergstoppen Skierfe, som ligger i utkanten av sydöstra Sarek, och tanken var att ge dem som är oerfarna fjällvandrare ett smakprov på en Sarek-vandring, då Skierfe jämförelsevis med många andra turer i området är en ganska simpel vandring.
Efter att sällskapet packat magarna fulla med mat hoppade man in i bilarna igen för att bege sig till Sitoälvsbron, som markerar startpunkten för vandringen. När man närmade sig bron började fjällens vidunderliga snötäckta toppar torna upp sig vid horisonten, och väckte vandringslusten hos de bilburna nationalsocialisterna.
När man parkerat bilarna var det bara att spänna på sig den tunga packningen och börja traska framåt i rask takt, då en lång vandring väntade innan det var dags att sl
Här kan du läsa rapporten från veckan. Nedan följer ett bildreportage med helt fantastiska bilder från media-gruppen med såväl tidigare opublicerade bilder som sådana som redan har lagts ut i olika sammanhang.
Sällskapet tog de första stegen ut i Laponias vildmarker på eftermiddagen 12/08. De första kilometerna kantades av svår terräng och mygg, men stämningen var trots det förväntansfull och vädret trots allt vackert. Martin Saxlind skriver om händelseförloppet här.
En av färdens första vyer och ett smakprov av vad som väntade.
Uppställda och redo!
Första dagens vandring var snabbt över då den börjat så sent. Man slog således läger på en upphöjd plats strax under trädgränsen i stora sjöfallets nationalpark.
Vy från lägerplatsen tidigt nästa morgon.
Vy över lägerplatsen och det dimhöljda berg som vakade över den.
Andra dagens vandring inleddes med ett sällsamt omen i form av en nyfiken räv som oblygt strosade runt lägret under tiden man packade ihop detsamma. Den lät sig matas med torkat kött och kom mycket nära, som bilderna visar.
Slugt tassade den runt.
”Jag ser dig.”
Alla häpnades över besökarens oskygga manér.
Den drog sig inte ens för att läg
Det nyligen avslutade kampåret har liksom vi är vana vid, innehållit massvis av både interna och offentliga aktiviteter, spridda över hela vårt avlånga land.
Tillvägagångssätt, strategi och taktik har ändrats något med anledning av en av årets mest minnesvärda händelser – att Fredrik Vejdeland tog över ledarskapet för organisationen. Exempelvis har fokus på basaktivism såsom flygbladsutdelningar i postlådor och klistermärkesuppsättningar blivit något lägre, även om de fortfarande förekommit i hög utsträckning tillsammans med bland annat träningspass, sociala aktiviteter, studiecirklar och demonstrationer.
Sammantaget har kvantiteten varit något lägre under året, men för den sakens skull inte på långa vägar låg. Nästan 900 aktiviteter har genomförts under året och intressant nog har spridningen på dessa aktiviteter varit större än på länge genom att dessa fördelats över 121 olika kommuner.
Det är en ökning i spridning på runt 20% sedan förra året. I mer än 40% av des
Månadens bästa aktioner:
Flerdagarsvandring i Sarek: Genom eld och vatten.
Markering mot pedofil och broaktion i Borlänge.
Broaktion i Stockholm med bilkrock förorsakad av sionismen.
Månadens ”shoutout”:
Lukas Lindgren som bidragit stort till sidan och kampen under månaden genom såväl artiklar som poddande.
Pär Öberg som bidragit till sidan och kampen under månaden genom att ha medverkat i Guldtands podcast under en omfattande intervju över fyra avsnitt.
Anti-sionisterna i Stockholm som bidragit till sidan och kampen genom den kanske mest intressanta rubriken till en artikel under månaden.
Månadens bild (som inte redan använts ovan):
Magnifik natur i Norrland.
Månadens nyheter:
Motståndsmedia lanserar officiell kanal på Telegram.
Lögner och desinformation om Nordiska motståndsrörelsen i statsradion.
Månadens läsning:
Kamp från skuggorna.
Politiska soldater.
Bonniers – Monopolisten som styr narrativet.
Månadens tittning:
Med ännu ett år förflutet och med det massiva mängder aktivism som har genomförts – såväl intern som utåtriktad – har det här arbetats fram en uttömmande rapport. Som vanligt har det ägt rum demonstrationer och torgmöten, kampsportsträningar, vildmarksturer, banderolluppsättningar, föreläsningar, familjeträffar och mycket, mycket annat – från Trelleborg i söder till Kiruna i norr.
Som det konstaterades redan i Nordiska motståndsrörelsens nyårstal är det inte någon enstaka aktivitet eller aktionsform som sticker ut enormt mycket mer än någon annan under året, utan istället har det varit en mycket jämn hög kvalité genomgående från januari till december.
Sett till kvantitet är nivåerna av aktivism som genomförts bara minimalt lägre än under 2022 och det får för detta året ses som oerhört bra då 2022 trots allt var valår med en enormt ökad mängd aktivism till följd av det. Antalet kamprapporter som publicerats är faktiskt fler än 2022, men då mycket av den kvalitat
Det här är intet på något sätt någon total illustration av kampåret 2023, utan snarare en anekdotisk och bristfällig bildrapport. Det har hänt otroligt mycket under Tyr-runan även i år och det är således omöjligt att visa allt fantastiskt, vackert, imponerande och häpnadsväckande.
Februari
En vinterbadande propagandachef och poddstjärna i Luleälven i början av februari i år. Termometern visade på -20 grader och på frågan om han inte tyckte det var kallt fick man svaret; -Jo.
Från Nej till NATO-demon, tagen i skymning. En utmanande bild för en fotograf.
Mars
En vrålande Anders Gudmarsson i boxningsmatchen mot Pär Sjögren under Organisationsdagarna. ”Från nordmäns raseri, bevara oss milde herre gud” som munkarna på Lindisfarne hade sagt.
Maj
Sundsvalls oönskade vänsterrörelse valde på 1 maj att anskaffa tändved för sitt resterande socialbidrag. Oklart varför, men vem klagar?
Juni
Andreas Holmvall med fana vid Skierfe-klippan i Sa
Månadens bästa aktioner:
Danska Näste 1 demonstrerade mot Abenraa Pride.
Motståndsrörelsen på vandring i Sarek.
Motståndsrörelsen på Jönköpings gator.
Månadens ”shoutout”:
Givetvis har Motståndsrörelsen dragit sitt strå till stacken under den s.k. Pride-månaden. Här i Ludvika genom att ha försett propagandamålade bänkar med varningskyltar för pedofiler.
Här genom att flankera och således neutralisera ett propaganda-paraply med en vacker fana så att Vetlandafolket slapp kräkas under Vetlandafesten.
Och i Stockholm genom avhysning av regnbågsaktivister under en kampdag i huvudstaden.
Månadens bild (som inte redan använts ovan):
Det är långt ner… Ytterligare en av många fantastiska bilder från tredagars-vandringen i Lappland.
Månadens nyhet:
Ny domän och sida för Motståndsrörelsen i Norge.
Månadens läsning:
Rapport från FOI: ”Motståndsrörelsen utgör en klippa i den nationella miljön”.
Infiltration eller revolution?
Månadens ti
Den 19 juni kunde vi på läsa ett reportage om en tre dagar lång vandring i Sarek till Skierfklippan. I reportaget fanns det flertalet helt fantastiska bilder där vi väljer att återpublicera några av de bästa här.
Nu när ytterligare ett år gått till ända har jag traditionsenligt lagt ganska många timmar på att gå igenom alla Motståndsrörelsens aktiviteter under året, sammanställa statistik och dra slutsatser. Precis som 2020 var 2021 kantat av oproportionerliga Covid 19-restriktioner som åtminstone stundvis satt sin prägel på delar av verksamheten.
2021 har också varit ett år som kommer se ganska annorlunda ut i denna rapport då vi i ganska hög grad frångått basaktivismen, alltså flygblad i brevlådor och klistermärkesuppsättningar och dylikt, för att istället lägga ännu mer tid och energi på att genomföra riktigt, riktigt bra, genomtänkta och välplanerade aktioner. Vi har med det sagt inte, och kommer inte heller överge denna del av verksamheten helt och hållet då det trots allt är ett enkelt sätt att kunna få alla medlemmar att bidra med något till kampen, men vi har de senaste åren mer och mer ändrat fokus och det syns på siffrorna från 2021.
En annan sak som märks av om man känner till
För lite mer än tre år sedan byttes ledarskapet för Motståndsmedias videoavdelning ut och för två år sedan byttes även fotochefen ut. Detta kompletterades för cirka ett år sedan av tillsättandet av propagandachefen Andreas Holmvall. På denna tid har Motståndsmedia tagit enorma kliv framåt under det nya ledarskapet och har rekryterat flera nya medlemmar, i bokstavligt talat varje näste.
Detta har gett oss som organisation en avsevärt högre och jämnare kvalitet i all mediaproduktion som vi publicerar. Allt från video i världsklass till modern och snygg grafik som kan slå valfri medströms PR-byrå på fingrarna. Sist, men inte minst, har vi tagit mängder och åter mängder av riktigt bra foton på aktivister, aktioner, landskap och antagonister. Det är ett angenämt problem att ofta ha för många bra bilder att välja mellan när vi publicerar både kamprapporter och artiklar nuförtiden.
Med detta sagt har Motståndsmedia ett urval av bilder som vi vill lyfta från året som gått. Exempe
Månadens bästa aktioner:
Repellering nedför en galleria och torgmöte i centrala Kristianstad under en och samma dag.
Motståndsrörelsen vandrar i Sarek och bestiger Sveriges näst högsta berg.
Under månaden har det genomförts flera intressanta och lite annorlunda interna aktiviteter. Här utbildning i att avliva, flå, stycka och tillaga en kanin i Näste 1.
Månadens ”Shoutout”:
Näste 7 är ständigt ett av de mer aktiva nästena i landet, både internt som på bilden ovan och offentligt på gatan som exempelvis i Sävsjö under september.
Förutom den banbrytande aktivismen i Kristianstad förtjänar Näste 3 också att uppmärksammas lite extra med anledning av de offer i form av domar som aktivister ådrog sig i samband med en aktion mot ett monument för romer där det egentligen borde stått en staty av svenskar.
Flest aktiviteter rent kvantitativt under månaden genomfördes förutom av ovanämnda Näste 7 av Näste 1. Här under en offentlig banderollaktion i Stockholm.
M
Förra året vandrade kamrater från Näste 4 och Näste 6 in i Sarek för att bestiga Sarektjåkkå, Sveriges näst högsta berg efter Kebnekaise. En kraftig storm satte dock stopp för dessa planer.
I år gjordes därför ett nytt och mer lyckat försök! Den här gången var också kamrater från Näste 1 med på vandringen som varade i fem dagar.
Precis som förra året utgick man från Suorvadammen i Stora Sjöfallets nationalpark. Andra dagen tog man sig in i Sareks östra delar och slog läger närmare Sarektjåkkå än året innan.
På den tredje dagen, tisdagen den 24 augusti, tog aktivisterna sikte mot två av Sarektjåkkås fyra toppar. Efter att ha vandrat i dalen till berget Sarekvárásj, som ligger mitt i dalen och har en stor sjö bredvid sig, vek man förbi några mindre berg och upp längs Sarektjåkkås nordöstra sida.
I takt med att sällskapet klättrade uppåt möttes man först av allt vackrare utsikt, innan man kom till den höjd där bergstoppen var täckt av moln och sikten blev sämre
2020 var ett mycket annorlunda år både för det nordiska folket och för dess förkämpar i Nordiska motståndsrörelsen. Systemets restriktioner och folkets rädsla för viruset gjorde att organisationen behövde anpassa sin verksamhet. Exempelvis var 2020 det första året sedan 2015 då ingen större utannonserad demonstration anordnades och färre offentliga aktioner på gator och torg har genomförts än i vanliga fall. Istället har mer fokus lagts på andra viktiga delar av kampen som exempelvis vildmarksaktiviteter, kampsportsträning och så kallad skrivbordsnazism.
Missta mig inte, det har demonstrerats och det har fortfarande genomförts offentliga aktioner. Antingen flygbladsutdelningar eller ståendes med banderoll och fanor över broar, ungefär 1,5 gång i veckan under året. Detta är inte på något vis en dålig siffra, men färre än vad det varit de senaste åren innan.
Under 2020 har det totalt skickats in 1439* kamprapporter. Medräknat de större aktioner som rapporterats om som artiklar ist
