Skip to content
Tidigt på morgonen, lördagen den 12 november, begav sig medlemmar och aktivister från Näste 6 till Arvidsjaurs kommun för att ägna det nästkommande dygnet åt en vildmarksvandring i lågfjället Vittjokks naturreservat. Med sig hade man även långväga besök från England av en sympatisör som rest hela vägen till Norrbotten för att deltaga på aktiviteten.
Några av de många renar man såg efter vägen när man närmade sig slutdestinationen.
När sällskapet anlänt till platsen och påbörjat vandringen fick man ganska snabbt insikt om att man kommer möta utmaningar under äventyret, då landskapet utgjordes av branta berg, djup skog och förrädiska myrmarker som alla måste traverseras under vandringen. I synnerhet då det snabbt fastslogs av ett enigt sällskap att de anlagda vandringslederna och stigarna på området endast lämpar sig för mesar och stockholmare, och att man därför istället skulle färdas genom ospårad terräng.
Man fick stanna upp ett antal gånger för att säkerställa att navigering
Allt började tidigt på lördag morgon vid en samlingsplats söder om Stockholm, varifrån alla hoppade in i en bil och åkte till startpunkten för vandringen. Dagens vandring skulle bli av den enklare varianten, då helgens aktivitet inte ämnade vara någon hårdare utmaning.
Efter en timmes vandring genom skog och längs grusvägar var man framme vid den tänkta lägerplatsen, som låg intill en sjö. Med hjälp av snöre och presenning satte man direkt upp skydd från regnet som väderprognosen hade lovat. Tanken var att alla skulle sova på backen utan tält eller liknande, men skydd från regnet var ändå en nödvändighet.
Nästa steg var att förbereda eldstaden. Stenar samlades ihop för att säkra marken från eld, och fallna stockar bars från skogen för att göras om till bänkar, så att alla skulle få plats intill elden. Det fanns gott om dött virke runt omkring, och detta samlades ihop för elden som senare skulle ta form. Mycket stora stockar sågades och klövs med yxa tills man kände att ma
Innan resan ens kunde påbörjas blev kamraterna tvingade till att göra en utflykt till polisstationen i närheten av Arlanda flygplats då staten fullkomligt misslyckats med att förse sina medborgare med pass trots ansökan och inlämnande av fotografi och ansökningshandlingar god tid i förväg. Man fick tillbringa 10 timmar i tält utanför entrén till polisstationen, för att få tag i provisoriska pass.
Situationen utanför polisen strax innan öppning.
Dag 1: Möte med skotska busschaufförer
Då man hört skräckhistorier om Arlandas totala inkompetens vad gäller incheckning av passagerare, var man ute i väldigt god tid. Denna dag var det dock inte så mycket människor på plats som man hade förväntat sig, så alltsammans hanns med god marginal.
Flyget hann bara bli en halvtimme försenat innan det var i luften, vilket var tur då det skulle bli knappt med tid när man väl var i Skottland. I Edinburgh gick passkontrollen hyfsat smidigt och bagaget låg redan och väntade på rullbandet när ma
I och runt Danmarks största skogsområde Rold Skov har det genomförts en 44 timmar lång vildmarksövning med en hel del speciella inslag och utmaningar. Tre medlemmar i Nordiska motståndsrörelsen med helt olika fysiska förutsättningar var speciellt utvalda för att delta. Övningen kunde visa att sammanhållning, samarbete och kamratskap var ingredienserna för framgång för samtliga i gruppen.
Under helgen skulle deltagarna med karta och kompass hitta fram till olika mål och möta flera olika uppsatta hinder på vägen som skulle pressa dem till sitt yttersta.
Hunger, olika strapatser och rent tekniska prövningar efter många timmar i vandringskängorna kom att utmärka vildmarksövningen som filmats och klippts på ett mycket professionellt vis i nedanstående dokumentär.
Nordiska motståndsrörelsen anordnade återigen en utflykt till nationalparken Jotunheimen i Norge, känd för sitt magnifika bergslandskap, sina gamla glaciärer, sina häftiga bergsryggar och toppar och sina oförutsägbara väderförhållanden året runt. Gruppen, som bestod av medlemmar och sympatisörer, satte som mål att erövra två toppar över 2200 m inom två dagar, ett mål som visade sig vara mer utmanande och ansträngande än väntat, särskilt för dem som inte har någon tidigare erfarenhet av liknande expeditioner.
Vi anlände till Jotunheimen sent på torsdagskvällen efter en lång bilresa under en stark sommarsol. När vi gick in i denna nordiska alpina enklav och började stiga i höjd sjönk temperaturen och luften blev kyligare och renare. På en höjd av cirka 1200 m, i centrala Jotunheimen, var vår bilresa över och vi slog läger nära en sjö som tycktes fungera som en reservoar för det kalla och kristallklara vattnet som forsade ner från bergen som en högljudd och mäktig fors, innan den med o
När kamraterna anlänt till den angivna samlingsplatsen fördes en genomgång av dagens upplägg. Därefter delades aktivisterna upp i grupper, två av dessa delade flygblad till boende i Ytterby medan en annan satte upp banderoller längs E6.
Flygblad delas i Ytterby.
Banderoller på E6:an.
Då uppdragen slutförts begav man sig till ett närliggande naturreservat för en kortare vandring. Vid startpunkten presenterades nya medlemmar till nästet. Väl vid slutdestinationen grillades korv och en utbildning hölls om diverse väsentliga förnödenheter att medta i sin överlevnadsutrustning.
Väsentliga förnödenheter.
När utbildningen avslutats, tackade aktivisterna av de nykomna medlemmarna för att sedan utföra en offentlig aktivitet i centrala Kungälv.
Väl i staden var den välkända KungälvsCruisingen i full gång. Bilförare med passagerare och övriga besökare till eventet var på gott humör och en livlig stämning rådde. Längs gatorna och utmed biltågen delades rikligt med flygblad
Söndagen den 8 maj samlades medlemmar och sympatisörer från Näste 5 vid Grava hembygdsgård utanför Karlstad för att genomföra en vildmarkstur. Vandringsleden som man planerade att gå var cirka 11 kilometer lång och gick runt fågelsjön Södra Hyn.
Innan man begav sig ut i terrängen valde deltagarna att titta på gravfältet som låg alldeles intill hembygdsgården. 28 gravhögar och 8 stensättningar från järnåldern finns kvar här vid den lilla orten Hynboholm. Redan för 1000 år sedan fanns det ett samhälle på nyligen nämnda plats. En plats där våra förfäder kämpade och slet för att överleva de karga vintrarna och skapa välstånd åt framtidens nordbor.
Därefter promenerade deltagarna vidare efter fågelsjön, som omgavs av betade strandängar. Det är våta och flacka områden där boskap kan beta ända ned till vattenkanten. Betade strandängar är en naturtyp med stora naturvärden, och är således livsviktigt för många fågel-, insekts- och växtarter. Tyvärr har den här typen av områden blivit
Utsatt samlingstid var 11.00 och de flesta var i god tid, men någon var ett par minuter försenad och ytterligare andra betydligt mer.
Då dessa väl anlände väntade en ”belöning” i form av 10 stycken armhävningar per minut sen ankomst. Således skulle de försenade genomföra 20, 150 respektive 300 armhävningar. Då nästeschefen var på bra humör, troligen på grund av det fina vårvädret, tilläts de med de högre antalen fördela dessa under den närmaste timmen.
Innan avmarsch till den tänkta platsen för månadsmötet upplystes det om att man under dagen skulle träna på att göra upp eld med tändstål, vilket denna dag blev en extra utmaning då det fortfarande var blött i skog och mark.Därav uppmanades det till att hålla utkik och samla på sig lämpligt material längs vägen.
Då flera deltagare hade sina barn med sig beslutades det, efter en bit, att gå en lite kortare sträcka än planerat.
Framme vid en grillplats började man samla in ved, något barnen gladeligen hjälpte till med,
Lördagen den 26:e mars begav sig medlemmar och aktivister från Näste 6 ut för att trotsa kylan och spendera natten i skogen. Med sig hade ett par av deltagarna sina barn, som för första gången skulle få prova på att övernatta i tält under vintern.
Målet för utflykten var att ge sig in i Snöbergets naturreservat och nå toppen av sagda berg. Med sig hade man två pulkor främst innehållandes ett större militärtält med tillhörande kamin, och massvis av ved. Då dessa var tvungna att dras för hand, mestadels i uppförsbacke, bjöd det på hårda prövningar för dem vars lott det blev att likt brukshästar släpa på dessa genom hela vandringen.
En annan prövning som hela sällskapet bjöds på var snömängden, som förvisso var relativt låg jämfört med tidigare år men begränsade mobiliteten och vägvalen kraftigt. Som salt i såren bjöd naturens makter på ett kraftigt omväxlande väder där snålblåst var det mest återkommande fenomenet. Inget av detta påverkade det goda humöret hos kamraterna, som i
Varför har jag levt i ett militärtält i tre månader?
Jag tycker att svaret på den här frågan är det viktigaste jag kommer att skriva i min artikel. När jag satt i fängelse fick jag väldigt mycket gjort när det kom till att författa texter. Jag hade förvisso mycket samlade idéer i huvudet som jag ville sätta på pränt och allehanda distraktioner var förvägrade mig – något som inte alltid behöver vara negativt, eftersom jag fick så mycket producerat tack vare det.
Under hösten arbetade jag med alla mina texter. En av dessa var ”Materiellt välstånd förslavar dig”. I artikeln använde jag en bild på en äldre man som bor i ett tält ute i naturen för att uttrycka min poäng. Jag har efter detta lekt med tanken på att pröva hur det är att leva i ett tält, precis som den äldre mannen. Klarar han det så klarar jag det. Detta var ett av skälen, att pröva att leva där man inte har tillgång till den vardagliga utrustningen.
Med det sagt så var det inte långtidsplanerat,
Lördagen den 5:e februari samlades medlemmar från Näste 5 med ett par gäster från Näste 1 vid Rämens nordligaste vik för att påbörja turen. Före den första genomgången förberedde samtliga sin utrustning inför den långa dag som stod framför dem.
När detta var klart samlade Fredrik Engman alla för en gemensam genomgång där han gick genom helgens upplägg. Den nyligen nämnda vildmarksansvarige beskrev hur helgen skulle bestå av tävlingar och utmaningar där motståndsmännen kunde samla ihop poäng. Med dessa poäng fick de deltagande möjlighet att tävla om en ärofylld förstaplats.
Den första tävlingen som stod på schemat var armhävningar. Samtliga gjorde så många armhävningar de kunde utan vila. När detta var klart blev allas packning vägd, detta var också en tävling där de med tyngst packning fick flest poäng. När de två första tävlingarna var klara tog alla på sig sin packning och väntade på order om avmarsch.
Poängsamlandet drogs igång med armhävningar.
Den marsch som sedan gick
Medlemmar samlades på en parkering mitt ute i skogen för att genomföra en hårdare vandring. I den första delen av vandringen gick man genom vild terräng då man med hjälp av karta och kompass begav sig raka vägen mot ett bestämt mål.
Efter en lång och mycket ansträngande vandring genom tät skog, med mycket duckande och klättrande för att komma förbi träden och grenarna, kom man upp på en kulle där man fick en överblick över området. Man fortsatte sedan med att gå över ett kalhygge, vilket var en tillfällig lättnad, men sedan gick man rakt in i skogen igen och fortsatte den hårda vandringen.
Efter att man kommit fram till målet fortsattes resten av färden på stigar. Medan man gick mötte man en väldigt fundersam mopedist som hade sett motståndsmännen från sitt hus. Han tyckte det var udda att det gick folk med fana ute i skogen, men han fick förklarat för sig att det inte var någonting märkligt med det alls. Man gav honom även en kortare genomgång av vad Motståndsrörelsen st
Aktiviteten delades upp i två etapper. Den första etappen gick ut på att navigera en del av Höglandsleden – en vandring som tog kamraterna genom kuperad terräng, snirkliga småstigar och många sevärdheter.
En av platserna som passerades var ett gravfält från järnåldern där man kunde skymta stenrösen utspridda över ängmarken som dolts av den nyfallna snön. Även andra typer av stensättningar sågs till medan man vandrade genom platsen och det uppstod flera intressanta diskussioner och frågor kamraterna emellan.
Efter att man passerat gravfältet letades en lämplig plats upp för en längre paus med lärande verksamhet. Man började med att göra upp en eld så att man kunde få sig ett mål mat och förbereda sig på den andra etappen där man skulle navigera sig tillbaka till utgångsplatsen, en etapp som skulle ta kamraterna över svårnavigerad åkermark som utsatts för kraftig översvämning, samt genom täta skogar och över berg och kullar.
Medan kamraterna åt sin mat och värmde sig
Kamraterna tog sig ut i skogen och gick mot en klippa som var lämplig att repellera nedför. Att förbereda och fästa fast allting korrekt har vid det här laget blivit rutin för Näste 7 då nästet under året tränat mycket på att repellera. Man började aktiviteten med en mindre klippa på två meter, så att de som repellerade för första gången inte skulle få det alltför svårt.
När alla kände sig redo gick man över till ett större stup för att ta sig ned för det. Stupet var halt och under vissa partier gick bergsväggen inåt, så man var tvungen att hissa ned sig istället för att gå ned, men trots det klarade både rutinerade så väl som förstagångs-repellerare att ta sig ned för stupet.
När alla kände sig nöjda begav man sig tillbaka till bilarna igen och då passade man även på att städa upp skogen från sprayburkar och behållare till energidrickor som miljö-ovänner (i AFA?) hade skräpat ned med. Kamraterna tackade sedan varandra för dagen och begav sig hem igen.
Under söndagen den 19 september träffades kamrater från Näste 1 för en friluftsaktivitet i Tyresta nationalpark. Friluftsaktiviteterna har under våren och sommaren fokuserats på överlevnadskunskaper ute i vildmarken och även denna tidiga höstdag var ett led i den riktningen.
Det var tänkt att man skulle vandra några kilometer för att sedan göra upp ett läger där alla skulle få praktisk erfarenhet i att avliva, flå, stycka och tillaga kaniner. Innan den kortare vandringen påbörjades, beslutade man att kaninerna skulle nackas direkt då de annars kunde bli stressade av att transporteras genom skogen. Aktivister och medlemmar fick teoretiska och praktiska kunskaper i utförande av själva avlivningen för att det skulle ske både snabbt och respektfullt. Därefter påbörjades vandringen till lägret.
Tyresta nationalpark är ett fantastiskt vackert område med sjöar, barr- och lövskog. Denna variation av skog gav kamraterna möjligheter att samla växter och bär till tillagningen av kaninerna.
