Skip to content
Klockan 11:30 på Olof Palmes torg kommer Nordiska motståndsrörelsens nationalsocialistiska hyllning till den nordiska arbetaren gå av stapeln måndagen den 1 maj. Torget ligger centralt och cirka en kilometer från centralstationen.
Tillståndet sträcker sig fram till klockan 15:00, men tillställningen kommer med största sannolikhet avslutas en stund innan dess.
Tidigare idag avslöjades det att Pär Öberg, Simon Holmqvist och Anders Gudmarsson kommer hålla tal och att såväl frågor från publiken samt mingel ska hinnas med.
Du som läser detta hälsas varmt välkommen att sluta upp. Bröd till arbetarna – blod från politikerna!
Lördagen 8 april började med att man med bil begav sig mot en skog som ligger inte alltför långt bort från nästets mer centrala delar. Tanken var att kunna köra så nära den tilltänkta platsen som möjligt, då man hade med sig packning som vägde lika mycket som en genomsnittlig motståndsman, utöver allas personliga tillhörigheter. På skylten som satt mellan riksväg och skogsväg stod det att bommen kan stängas när som helst då det pågår jakt året om, så alla höll tummarna att jakten skulle pågå även nästa dag, och åkte vidare på den ensliga vägen.
Framme vid sjön man ämnat spendera helgen vid så packades det tyngsta ut ur bilarna. Då det inte fanns någon snö kvar var det lönlöst att försöka dra packningen på en pulka eller liknande, istället beslutade man sig för att tillverka en simpel bår. Tjocka trädgrenar fästes fast med spännband på lådan som innehöll nästets 16-mannatält, så att man skulle kunna bära det över axlarna de runt 500 metrarna som kvarstod till lägerplatsen. En kor
Även om vi har talat om detta ämne vid minst ett par olika tillfällen i podcasten Ledarperspektiv, och Fredrik Vejdeland också berört det när han skrev om den amerikanska organisationen RAM, så känner jag ändå efter diskussioner med andra nationalister att vår syn på de så kallade aktiva klubbarna eller de moderna självutnämnda ”männerbunden” behöver tydliggöras och då framförallt utifrån svenska och nordiska premisser.
Konceptet går alltså ut på att nationellt sinnade kompisgäng ska träffas lokalt och bedriva olika former av aktiviteter, kanske träna tillsammans, dra ut i vildmarken, sätta upp klistermärken ihop, eller rentav gå ut och ta en öl i varandras sällskap. Detta är väl vad nationellt sinnade kompisgäng har ägnat sig åt i alla tider, men den stora skillnaden nu är alltså att varenda ett av dessa kompisgäng också ska utgöra små organisationer med egna namn, symboler och ledare (uttalade eller inte) – små lokala föreningar som man är med i istället för att kompisgänget
I och med nyheterna om Rumäniens agerande som lydstat åt USA, då man arresterat nationalisten Rob Rundo på tveklösa grunder, genomförde Sveriges första näste en protestaktion gentemot både USA och Rumänien.
Redan på morgonen hade flera banderoller satts upp i Stockholm med budskapet ”Bryt Demokratins Bojor – Free Rob Rundo”. Under eftermiddagen begav sig en grupp medlemmar och aktivister till Djurgården, där USA:s ambassad är belägen. Med en likadan banderoll ställde man upp utanför ambassaden, som för den delen ligger mittemot Turkiets ambassad. Kanske var det därför polisen redan hade en bil väntandes när kamraterna ställde upp, och en till kom körande under aktiviteten, då Nato-ansökan står högt på agendan för folkförrädarna i riksdagen.
Med banderollen utrullad framför ambassaden tog en aktivist till orda, och på grund av händelsernas internationella karaktär gjordes detta på engelska. Anförandet tog upp det absurda i att Rob Rundo arresterats för a
Månadens bästa aktioner:
Organisationsdagarna 2023.
Broaktion i Växjö med en galen polis som gick till attack.
Skidtur med övernattning i ett köldslaget Norrbotten.
Månadens ”shoutout”:
Motståndsrörelsens bästa tungviktsboxare Martin Saxlind!
Motståndsrörelsens bästa lättviktsboxare Marcus Hansson!
Motståndsrörelsens bästa polisboxare, eller ja i varje fall under mars månad, David Wåhlander!
Månadens bild (som inte redan använts ovan):
En av många väldigt fina bilder från Organisationsdagarnas bildreportage.
Ytterligare en bra bild från bildreportaget.
Månadens nyhet:
Med brist på explicita nyhetsartiklar under månaden petar vi in denna: Motståndsrörelsen i Bulgarien – demonstrationer trots förbud...
…och denna: Motståndsrörelsen förlåter aldrig Tamim Sultanis dåd.
Månadens läsning:
Bekämpa naivitetens etter.
Vad skiljer ett engagemang i Sverigedemokraterna från ett i Motståndsrörelsen?
Kamratskap som folkgemenskap.
Måna
Tisdagen den 28 mars träffades kamrater i Näste 1 för att träna styrka och kondition.
Efter en löprunda på några kilometer längs ett elljusspår genomfördes ett hårt styrketräningspass där deltagarna bland annat fick genomföra runt 200 repetitioner vardera i bänkpressen, med en vikt på 40-80 kilo. Kvällen avslutades med lite boxning.
Hur försvarar man sig mot två motståndare beväpnade med kniv? Svaret kan mycket väl vara att man bör springa ifrån dem, och att detta likväl är att betrakta som att aktivt försvara sig. För kanske är konfrontation ofrånkomligt, men om denna sker i ett senare skede kan det vara fallet att helt andra förutsättningar gäller än vad som var fallet initialt. Kanske har man sprungit ifrån en motståndare och har nu istället en situation där man står en mot en, åtminstone för en stund.
Vilka är kamraterna man har vid sin sida? Hur kommer de troligen att reagera i vissa situationer och hur väl känner man varandra och därmed varandras styrkor och svagheter? De enskilda personligheterna och dessa tillsammans skapar den unika gruppen och bestämmer hur gruppen agerar såsom grupp. Om både de enskilda och gruppen bör man därför skaffa så god kännedom som möjligt, för att realistiskt kunna bedöma olika scenarier och sannolika utfall. Man skaffar sig med andra ord en bättre kollektiv förmåga att bedö
Max Rosenfors hyllar i en krönika på Nordfront den nationella internetkultur som han skriver var som starkast 2015-2017, och att denna ingick i en medveten plan för den nationella rörelsen att erövra internet, något vi också lyckades med, för att sedan bli närmast totalt censurerade. Vidare problematiserar Rosenfors att han efter detta inte längre tycks se någon plan för hur vi nationella ska kunna segra.
Jag har inte hört en enda nationalist förklara hur vi nu ska gå framåt, än mindre faktiskt visa vägen och att genom handling visa hur ens plan ser ut. Det är ju katastrofalt. Det finns gott om saker att harva på med, tro mig, men att harva på är väsensskilt från att ha en plan.Detta problem, och inget annat, bör du grubbla över.Det finns ingenting viktigare att tänka på, och ingen annan än vi kommer lösa det.Jag ställde mig nämligen frågan hur jag skulle förklara för någon som tycker som oss, men som inte är villig att delta i aktivism för saken: hur ska jag förklara varför vi behö
Man samlades tidigt på dagen på en kamrats gård utanför Luleå, som aktiviteten sedan utgick ifrån. Planen var att åka skidor i ospårad terräng genom skogen för att så småningom hitta en lämplig plats att bygga bivacker på. De som inte hade skidor spände istället på sig snöskor. Samtidigt begav sig medlemmar som bor längre söderut i nästet ut på en lättare dagstur i sitt närområde.
Inledningsvis var vädret mycket angenämt och skidturen följdes av strålande solsken. Det var bitvis ganska tungt att forcera sig fram genom djupsnön, och med smärre missöden som snubblande över dolda grenar och skidspännen som krånglade, men överlag gick det hela ganska smidigt.
Så småningom anlände man till en öppen yta i skogen som ansågs lämplig, varefter man beslutade att slå läger där. Tanken var att man skulle bygga bivacker genom att skotta upp snöhögar som skulle grävas till grottor man kan sova i och som utgick från en cirkel i vars mitt en lägereld skulle placeras. Det var
Första intrycken från det österrikiska parlamentet
Under sin tid i Wien började Hitler intressera sig för det österrikiska parlamentet och dess ledamöter. Även före han satte sin fot i lögnarnas tempel för första gången såg han skeptiskt på det som blev sagt där. Författaren var tidigt av uppfattningen att Österrike-Ungerns tyska element på många sätt blev åsidosatt av dess demokratiska styre.
Timmarna som spenderades i parlamentet minskade dock inte fördomarna och de hårda ord som Hitler tidigare yttrat om nyligen nämnda instans. Om något stärktes dessa och efter ett tag förstod författaren att parlamentet i sig var problemet, att dess liberala grund var omöjlig att förlika sig med.
Ett års ostörda iakttagelser var emellertid tillräckligt för att fullkomligt förändra min tidigare uppfattning om denna institution. Jag reagerade inte längre mot den missbildade form, denna tanke antagit i Österrike; nej, nu kunde jag inte längre godkänna parlamentet som sådant. Hittills hade ja
För tio år sedan när jag gick med i Motståndsrörelsen var jag, som jag tidigare nämnt, skeptisk till organisationen, men det i onödan, då jag möttes av gemenskap och kamratskap. Jag möttes av människor som i samma stund som jag anslöt mig, var beredda att offra allt för mig. Som ställde upp på ett sätt ingen annan någonsin gjort tidigare.
Som den gången när jag fick brev från Socialtjänsten och kände mamma-paniken stiga och ringde till min dåvarande gruppchef och grät i telefonen. Han och fler av mina kamrater var hemma hos mig inom en timme för att stötta mig. Det är kamratskap!
Eller som den där gången när jag behövde lämna en minst sagt trasslig relation och min dåvarande gruppchef återigen fanns med via telefonen som stöttning med orden ”Ring om det blir problem. Vi kommer!”. Det är kvinnofrid!
Jag har aldrig någonsin känt mig mer trygg eller bättre omhändertagen som kvinna än i Motståndsrörelsen. För det är jag evigt tacksam.
Den här mentaliteten och offerviljan fö
Aktionen ifråga ägde rum i staden Kalundborg på västra Själland, där man träffades och genomförde en offentlig flygbladsutdelning. Aktivisterna intog gågatan i staden för att dela ut flygblad och få sig en pratstund med folket i Danmark om dåtid, nutid och framtid. De pratglada aktivisterna erbjöd varje förbipasserande ett flygblad och en möjlighet att samtala.
Majoriteten av människorna på gågatan tog glatt emot flygbladen och responsen var generellt positiv. Det var dock några oliktänkande som beklagade sig och tyckte att aktivisterna borde ”lära sig av historien” och släppa nationalsocialismen. Denna typ av invändningar gör inget intryck på Motståndsrörelsens aktivister, och aktionen fortsatte med oförändrat engagemang. Dialogerna med de förbipasserande sträckte sig brett, och man talade om allt från vikten av den vita rasens överlevnad till Nordiska motståndsrörelsens miljöpolitik.
Efter en god stund på gatan och flera lyckade samtal gick gruppen vidare o
För våra regelbundna följare kan det verka som att vi ofta har problem med polisen, men det stämmer inte riktigt. En majoritet av våra aktioner passerar utan nämnvärda problem faktiskt. Med det sagt konfronteras vi ju av polis betydligt oftare än Sven Svensson gör givetvis, och det beror på politik snarare än vår fruktansvärt extensiva brottslighet.
Polisen i Sverige har flera uppgifter och den första många tänker på är att bekämpa brottslighet, både förebyggande och vid begångna brott, men de har även till uppgift att skydda det folkfientliga systemet som styr idag och det är där vi kolliderar.
Den systemskyddande delen av verksamheten ligger i första hand på Säpos bord, men karriärsugna polischefer och enskilda poliser slickar gärna uppåt och sparkar nedåt mot Motståndsrörelsen för att få en guldstjärna av regimen.
Det finns enskilda poliser som är okej och som utför sitt jobb korrekt, det finns till och med sådana som gillar oss och ger oss en hjälpande hand istället för en
Efter att ännu en gång deltagit på Nordiska motståndsrörelsens Organisationsdagar och ännu en gång kommit hem med stärkt förtroende för organisationens ledning, mina kämpande kamrater och mitt eget självförtroende, så kan jag konstatera att valet jag gjorde för fem år sedan var det rätta – att ansluta mig till den kämpande skaran.
Vad var det då som fick mig att känna så här efter den gångna helgen? Att få sova på ett hårt golv på ett alltför tunt liggunderlag, vilket gav mig mer värk än smällarna från mina kamrater under boxningen eller de snarkande kamrater intill som förstörde en välbehövlig sömn?
Vår ledares inspirerande tal på lördagskvällen efter en lång och hård dag, de lärorika workshopsen eller den goda stämningen som infann sig så fort jag steg in genom dörrarna på lördagsmorgonen?
Ja, ovan bidrog såklart till mitt samlade intryck från helgen. Men låt mig ta det från början.
Uppstigning 04:00 för att snabbt rafsa ihop den packning som skulle med, ringa för at
I Motståndsrörelsens femte näste anordnades denna upplaga av Organisationsdagarna, med bland annat utbildningar, föredrag och boxningsturnering på schemat. Upplägget liknade föregående evenemang med fokus på den enskilde medlemmen.
När samtliga deltagare från Nordens alla hörn tagit sig till lokalen hälsade konferencier Lukas Lindgren alla välkomna. Helgens upplägg presenterades och deltagarna blev informerade om att hålla koll på schemat som satts upp runtom i lokalen för att inte missa något.
Strax därefter intog Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg scenen. Lindberg gick igenom vad som menades med helgens tema, En starkare kraft och menade att hela rörelsen på flera sätt måste bli en starkare kraft om den ska lyckas med sitt mål att ena Norden. Han talade också om att mycket fokus skulle hamna på den mest bokstavliga tolkningen och ett mål sattes upp om att organisationen som ett kollektivt ska bli i 100% bättre fysisk form under år 2023.
Ledaren förklarar helge
