Skip to content
Första kontakten med socialdemokratin och dess idéer
Adolf Hitler kom tidigt i kontakt med socialdemokrati och andra marxistiska inriktningar. Från mycket begränsade kunskaper i dessa främmande ideologier blev författaren under väldigt kort tid upplyst om detta gift. Detta då hans många gånger dystra vardag i Wien präglades av den globalistiska socialismens framväxt i dåtidens Europa.
Hitler beskrev hur marxister på arbetsplatserna förkastade allt heligt och bra. Nationen, gammal arisk moral och värderingar sattes åt sidan till fördel för ett klasstänk. Den fortsatta läsningen av vänsterns tidningar och propaganda ökade bara uppfattningen av dessa ideologier som förödande.
Hittills hade jag endast såsom åskådare lärt känna det socialdemokratiska partiet vid några massdemonstrationer, utan att därutöver ha den ringaste inblick i dess program eller dess anhängares mentalitet, men nu kom jag på en enda gång i beröring med produkterna av dess uppfostran och ”världsåskådnin
Ännu ett sannerligen välutfört kampår har passerat för våra redbara kämpar under riksrunans fana. Tillika har våra eminenta fotografer inom Motståndsmedia förevigat årets storslagna händelser.
Detta är inte på något sätt en komplett analogi över året utan snarare ett nedslag här och där varje månad för att minnas vad som hänt. Precis som förra året så finns ingen röd tråd i bilderna, utan är en blandning av ett otroligt gott hantverk och goda minnen från en tid som nu flytt.
Januari
Bilden är tagen på den stora demonstrationen i Stockholm mot Covid-pass och illustrerar på ett bra sätt stämningen som låg i luften under dagen.
Februari
Martin Saxlind står som representant för Nordiska motståndsrörelsen uppställd tillsammans med Die Rechte, BNS och Les Nationalists inför Lukov-marschen i Sofia, Bulgarien.
Mars
En helt vanlig bild från en helt vanlig broaktion med banderoll. Men samtidigt helt unik. Fotografen har tänkt på allt och fått alla rätt för att
Man samlades först utanför gymmet där basträning och kroppsövningar låg i fokus. Det blev personbästa för någon i bänkpress, en annan slog sitt eget rekord i knäböj och en tredje höjde volymen i marklyft.
Två timmar senare åkte alla vidare mot en lättare lunch där rövarhistorier blandades med tips kring hur man tränar runt skador. Efter en välförtjänt paus tog nästeschefen till orda och det var dags att åka till nästa etapp för dagen; kampsport.
På plats möttes fler medlemmar upp. För att undvika skador påbörjades uppvärmningen och därefter gavs order om löpning där alla sprang 2.5km. Trots förmiddagens styrketräning utfördes löpningen med gott resultat och alla var sedan redo för kampsporten.
Deltagarna delades in i grupper om två för att träna på enskilda slag och kombinationer, den för många lite lättare raka vänstern varvades med den mer kraftfulla raka högern där kroppens rotation kommer in till skillnad från vänstern.
Detta förklaras givetvis med att det beror på
Folkkamrater och organisationskamrater, det är med ära jag får uppta er tid under självaste nyårsafton också i år. Jag ska göra mitt bästa för att det ska vara värt det.
Jag vill börja med att tacka Pär Sjögren och Pär Öberg. På grund av ett smärre missöde så hade min mångåriga tradition med att tala till nationen på nyårsafton inte kunnat bli av i år, men på grund av att dessa bägge kamrater visade på offervilja så lyckades vi lösa det i alla fall. Så stort tack till er kamrater!
Annars vet jag inte om det är bara jag eller om det är en generell känsla, men för mig känns det i varje fall som att jag knappt hunnit blinka – också var 2022 över. Det har gått så fort att man knappt har hunnit vänja sig vid att säga att det är 2022 och nu ska det alltså plötsligt bli 2023 istället.
Det kan ju förstås bara vara jag som börjar bli lite till åren också, för det har ju ändå varit ett väldigt händelserikt år – i kampen bland annat genom att det varit valår och därigenom bed
Då det gått ett tag sedan det hölls en broaktion i nästet beslöt man sig för att återigen ställa upp på den välbekanta gångbron som går över Riksväg 73 intill Skogskyrkogården.
Både banderoll och fanor var medtagna för aktiviteten och man ställde upp på bron under eftermiddagsrusningen, då det alltid är packat med bilar.
Flertalet polisbilar passerade bron denna dag, somliga körde även upp på den motsatta bron vars gångväg leder till bron man stod på, men för ovanlighetens skull hade tydligen statens knektar denna dag någonting bättre för sig än att trakassera motståndsmän med sina patetiska polisanmälningar och meningslösa frågor.
Dagen till ära hade även lite pyroteknik medtagits som man passade på att använda för att dra lite extra uppmärksamhet till aktiviteten.
Som alltid är fallet när man står på en bro i Stockholm med ett sunt budskap på sin banderoll, är det övervägande positivt gensvar man får från bilisterna i trafiken. Detta kan vara svårt för
Jag är säker på att om jag använder mig av citatet: ”Hårda tider skapar starka män” kommer många av er som läser detta att känna igen just de orden, och de är högst relevanta för aktivisten i Nordiska motståndsrörelsen.
För den som lever och fostras in i det liberala samhället är hårda tider någonting alltigenom negativt, såväl inom det privata livet som världsomspännande. De människor som stöps efter systemets mall vill inte prövas, gärna vill de vandra genom livet omhuldade av silkeskuddar, och även den minsta av utmaningar eller motgångar får dessa att resa ragg i ren förskräckelse. Men livet är en kamp och den som inte reser sig för att möta dess utmaningar kommer att stagnera, tyna bort och sakta dö.
Hårda tider är en språngbräda mot nya höjder – individuellt som organisatoriskt, och de hårda tiderna hur de än tar sig uttryck kommer bara att påverka en så mycket som man tillåter dem att göra det, och för varje hinder man tar sig över växer man, till erfarenhet och till
Max Fagerstedt, tidigare SD-topp i Boxholm, Östergötland – nu medlem i Nordiska motståndsrörelsen, berättar här öppenhjärtigt om sig själv och om bakgrunden till sitt byte av organisatorisk hemvist. Den förre kommunpolitikern reflekterar över utvecklingen av det parti som han nu har lämnat och berättar lite om sitt nya liv som organiserad motståndsman.
För läsare som kanske inte känner till dig, vill du göra en kort presentation av dig själv?Jag heter som sagt Max Fagerstedt och är en 24-årig man från Östergötland. Här bor jag tillsammans med min sambo som är känd från de livsfarliga kravallerna i Oslo samt våra två katter, vilka än så länge inte är uthängda för nationalsocialistiska sympatier.Den period förra månaden då pressdrevet mot dig och din sambo pågick som värst och du själv hängdes ut i lögnmedier var samtidigt den då du blev medlem i Nordiska motståndsrörelsen och lärde känna nya kamrater. Det måste ha varit en hektisk period för er båda? Känner ni nu att ni har lämnat de
Under tisdagskvällen den 20 december genomförde kamrater i Näste 1 en flygbladsutdelning i Huddinge kommun, södra Stockholm.
Anslut dig till Motståndsrörelsen, varje patriot gör skillnad!
Motståndsrörelsen besökte i helgen den anrika H.C. Andersens julmarknad i landets tredje största stad, Odense. Julmarknaden är ett av stadens största och mest traditionsrika kulturutbud, som de senaste 17 åren har dragit upp till 50000 gäster årligen från in- och utlandet till det kullerstensbelagda torget mitt i Odense. Här befann sig Motståndsrörelsens aktivister i några timmar, medan de spred julstämning och önskade ett hav av människor en god vit jul.
Klädda i aktivistjackor och tomteluvor hade aktivisterna med sig flygblad från Vinterhjälpen, som är en hjälporganisation under Nordiska motståndsrörelsen, som samlar in saker till fattiga och hemlösa vita danskar. På flygbladet kunde man läsa vad nationalsocialism är och vad det är som samlas in till den behövande delen av vårt eget folk; vinterjackor, ullunderställ, vinterkängor, handskar, mössor, sovsäckar, liggunderlag och tält.
Hundratals flygblad delades ut till julmarknadens gäster med en uppmaning att skriva till in
Då jag vaknat vid 05-tiden på måndagen efter en natt med inte allt för mycket sömn, både på grund av nervositet och förväntan då detta var min första utlandsresa med kamrater i Motståndsrörelsen och jag inte riktigt visste vad jag kunde förvänta mig, så var jag ändå förvånansvärt pigg. Att jag var så pass pigg trots minimalt med sömn berodde nog troligen på hur mycket jag sett fram emot resan.
När jag klivit upp och gjort mig redo så påbörjas resan mot Helsingfors, en ungefär 20 timmar lång resa den väg vi planerat att ta. Längs vägen till båten plockade vi upp kamrater en efter en tills bilen var fullsatt, vilket givetvis ledde till att det blev allt trängre, men även till timslånga diskussioner med kamrater man inte träffar alltför ofta annars vilket var ett trevligt avbrott från vardagen.
Nästa del av resan skedde via färja där de som inte ätit längs vägen väljer att äta middag, något som enligt uppgift ska ha varit väldigt välsmakande.
Sedan var det dags att bege sig till
I Sverige idag råder åsiktsförtryck och politisk förföljelse. Situationen är fullt jämförbar med den i länder som media beskriver som diktaturer – alltså Ryssland, Kina eller Iran – och på vissa områden faktiskt värre.
Ett totalitärt system
En av metoderna är att hänga ut personer i media för att de har eller har haft en annan åsikt än det rådande systemets. Eller Sverigedemokrater som någon gång gillat något som Nordiska motståndsrörelsen gjort. Trots att de inte gjort något som är olagligt hängs de ut – inte sällan på löpsedlar – som om de vore kriminella. De ska jagas, uteslutas ur sociala gemenskaper och tvingas till underkastelse. De ska inte våga hysa andra åsikter än de som styr. Tillvägagångssättet bekräftar att det rådande systemet är totalitärt.
”Kopplingar till Nordiska motståndsrörelsen”
De som styr behöver heller inte bekymra sig för att leda något i bevis. Det magiska ordet här är ”kopplingar”. Expo och journalister som Davi
Den 20 november tog sig Kampgrupp 203 ut i skogen. I den första snön som föll över Bohuslän i år vandrade gruppen till en lägerplats några kilometer ut i skogen, väl på plats gjorde man upp eld och grillade medhavd mat.
Efter att solen gått ner gick man i mörkret skogsleden tillbaka till parkeringen.
Jag landade i Manchester 09.40 på en fredagsmorgon. Jag hade kommit till England för att möta upp med Patriotic Alternative och närvara på deras konferens som skulle hållas dagen efter. Det var några timmar innan min skjuts skulle anlända, så jag tog en kaffe och begav mig ut för att sätta mig i höstsolskenet. Det var 14 grader ute och träden hade fortfarande sina löv, något som sedan länge fallit hemma hos oss på gården. Där låg frosten tjock såhär års.
Mark Collett hade kontaktat mig för en tid sedan, för att bjuda in mig på deras höstkonferens och undrade om jag ville hålla ett tal när jag ändå var där. ”Ett tal?”, undrade jag. ”Jo”, sa han. ”Men inget mer än en halvtimme.”
En halvtimme?! Det skall sägas att jag inte hållit många tal i mitt liv och det är väldigt få gånger jag stått framför fler än 20 personer och talat i mer än två minuter, så detta var definitivt något nytt, men också något som jag på många sätt såg fram emot. En utmaning, ett nytt steg i min utveckling som
Efter kamraterna hälsat på varandra fastslogs dagordningen av nästeschefen och man började med att läsa igenom den nationalsocialistiska värdegrunden ur Handbok för aktivister i Nordiska motståndsrörelsen, främst för nytillkomna medlemmar, men även gamla medlemmar fick såklart möjlighet att återförfriska minnet.
Man pratade bland annat om vikten av att vara ödmjuk och varför en narcissistisk chef kan vara förödande för en grupp, man pratade om lojalitet och styrkan i en grupp där man vet att man helt och hållet kan lita på att alla medlemmar ställer upp för en i varje läge.
Enskilda möten var punkt nummer två på dagordningen samtidigt som en del andra uppgifter utfördes, som till exempel en genomgång av nästets IT-teknik för de nya medlemmarna.
Sedan inmundigades en välsmakande finsk korvsoppa som kökspersonalen tillagat under tiden, och efter detta påbörjade man månadsmötet där man gick igenom oktober månads aktiviteter och diskuterade vad som gått bra och vad som kan för
Den 9 november hölls det ett träningspass i Näste 1.
Efter en kortare uppvärmning sprang man gemensamt runt två kilometer i kuperad terräng. När alla kommit i mål väntade uttröttande fysövningar där man tävlade i vilket lag som tillsammans kunde nå högst antal poäng.
Kort därefter fortsatte träningen med diverse slagkombinationer i högt tempo.
