Sökresultat för: Propaganda

För två år sedan när jag först kom i kontakt med er genom en av era nästeschefer, mest av en slump, så visste inte många vilka SMR var. Tänker då så klart på människor som inte har ett aktivt intresse av den nationella arenan. Idag står vi här och saker ser helt annorlunda ut. Ni omnämns ofta i dagspressen och det har även gjorts en finsk dokumentär om er. Men det är ju framför allt efter det som skedde i Kärrtorp som satt ert namn på kartan. Inte många som idag inte åtminstone hört talas om Svenska Motståndsrörelsen. Jag som har följt er från demonstrationen i Bollnäs fram till Kärrtorp har ju sett den förändring som skett. Det är knappt så jag själv hunnit med riktigt hur har den här tiden varit för er? Själv ser jag det litet som att mediauppmärksamhet kommer och går, däremellan glömmer faktiskt rätt många. Olika medier har däremot kontaktat oss angående just Kärrtorp i högre utsträckning än vad vi sett tidigare. Efter Bollnäs hade inte jag några svårigheter med att utan tvekan hävd

Intervjuer Reportage Pär Öberg

Under natten mot lördagen tog sig en grupp aktivister upp på en av Högakustenbrons pyloner där man hissade organisationens fana. Vittnen som iakttog händelsen uppger till tidningen Allehanda att de stannade och skulle prata med aktivisterna: ”Först trodde vi att det kanske var en filminspelning eller att de var poliser. Vi stannade bredvid dem för att fråga om vi fick köra förbi.” Paret beskriver aktivisterna som ”uniformsklädda” och målar upp en bild av välorganiserade grabbar som kommunicerade via radio samt dokumenterade händelsen med kamerautrustning. Paret menar dock att aktivisterna började ifrågasätta varför de, en man med sin fru, var där. De uppger till Allehanda att de blev rädda: ”Jag och min fru vart jätterädda speciellt när vi såg att alla hade knivar fästa i bältet. Vi åkte hastigt därifrån och stannade en bit bort och tog en bild på flaggan.” Mannen uppger till tidningen att han senare hittat organisationen på Internet och där tagit d

Aktivism Nyheter

På sidan två i gårdagens nummer av Hallands Nyheter kan man, under rubriken ”Nazistgrupp har startat ”kampgrupp” i Varberg”, läsa följande: ”Svenska Motståndsrörelsen (SMR) är en öppet nazistisk organisation med en uttalad tilltro till våldsanvändning. Medlemmarna uppmanas av ledningen att bära kniv och sen ett tag tillbaka finns en så kallad lokal ”kampgrupp” startad i Varberg.” Nordfront har återigen varit i kontakt med chefen för Varbergs kampgrupp, Anton Helgesson, för att få en kommentar. På frågan om han någonsin blivit uppmanad av ledningen att beväpna sig skrattar han till och svarar; Nej, självklart inte. Jag kan inte förstå vad dem fått det ifrån. Hallands Nyheter väljer också att plocka ut citat från den intervju som tidigare publicerats på Nordfront, där chefen för Varbergs kampgrupp utlovar en aktivitet om dagen samt att Varbergsborna arbetar hårt med propagandaspridning och rekrytering. Alexander Bengtsson, som själv är från Frillesås strax utanför Varberg, mena

Vi i Motståndsrörelsen baktalas ofta som otaktiska med vår, ibland hårdföra retorik och i våra ordval, för att vi är rättframma och inte skräder orden. Radikal, fanatiker, propaganda, revolution, nationalsocialism m.fl. är ord som mycket riktigt kanske låter illa i människors öron bland sådana som helst väljer att blunda för vansinnet och som blivit vana vid politikernas vassa tungor och säljande klyschor. Vissa som tror sig veta bättre tycker därför istället att vi borde prata i mer mjuka termer som bättre går hem bland folket. Jag är tvärtom övertygad om att vi måste använda de mer rättframma och hårdföra ordvalen om vi vill komma någonstans i längden, för att på riktigt distansera oss från den rådande regimen och på så sätt visa att vi är en stark kraft och en motpol till dem som styr idag, inte bara en lite blankare sida av samma mynt. Vi har inget att dölja och inget att skämmas över. Nej vi använder sanningen som vapen och detta vapen är fint nog utan

Artiklar Ideologi & politik Kommentarer Simon Lindberg

År 1941 skrev juden Theodore N. Kaufmann en bok med titeln ”Germany Must Perish”, där han bland annat förespråkar att tyskarna måste utrotas genom kastrering. Vidare uppmanade judarna till bojkott av tyska varor och tjänster internationellt. Det finns inga tvivel om att judarna besatt viktiga nyckelpositioner, både vad gäller det intellektuella livet, akademiska, bankväsen, finans och i det politiska livet; både i Tyskland och i andra länder. Så när de internationella judarna (Judea) hotade med konkurser, refinansiering, bojkott och blockader av handelsvägar, var detta både reellt och väldigt allvarligt. När Hitler nämnde dessa ämnen i sina tal så blir de i efterhand tolkade som ren och skär ondska och inget annat än ren propaganda. Men detta var inget som bara var taget ur luften. I Daily Express (1933) kunde man läsa följande rubrik: ”Judea Declare War On Germany” och 1938 blev den tyske diplomaten Ernst Eduard vom Rath brutalt likviderad av juden Herschel Grynszpa

Artiklar Artiklar om ideologi & politik Ideologi & politik Utvalda artiklar

”Människornas rätt går före statens. Men om ett folk är underlägset i kampen för sina mänskliga rättigheter, då har det helt enkelt vid vägningen på ödets våg befunnits för lätt för lyckan att vidare bestå härpå jorden. Ty det folk, som inte är redo eller i stånd att strida för sin existens, för detta har den evigt rättvisa försynen redan bestämt slutet. Världen är inte till för fega folk.” Dessa ord från Adolf Hitler förklarar naturprincipen om att endast de som kämpar har rätt till någon rättvisa. Det var med denna utgångspunkt som NSDAP kastade sig in i en konflikt med bolsjevikerna, men även mot reaktionen. De tyska nationalsocialisterna förde en offensiv och aggressiv kamp på bred front och lyckades nå segern kort sagt genom den enkla anledningen att man anammade kampen som metod och livsstil. Man gjorde det medvetna valet att ”strida för sin existens”. De borgerliga nationalisterna vid den här tiden hade försökt hindra bolsjevikerna genom att förmedla fakta och

Artiklar Ideologi & politik Kommentarer Fredrik Vejdeland

Den här artikeln tar upp och förklarar organisationens syn på sig själv som en radikal rörelse. Dyrsch förklarar även hur organisationen tänker kring rekryteringar och varför vi agerar som vi gör. Svenska motståndsrörelsen är en radikal organisation. Vi kallar oss själva radikala och våra fiender gör detsamma. Vi gör det eftersom det är sant och riktigt, medan våra fiender kallar oss det som ett sätt att svartmåla oss. Fienden gör det också för att försöka skrämma bort svenskarna ifrån oss. Genom att ständigt måla upp bilden av organisationen som en extremistisk och farlig sådan har de också säkert lyckats skrämma bort både en och annan från att ansluta sig till oss. Men som sagt, vi beskriver oss själva på nästan samma sätt som fienden gör – som radikala, om än med något mer väl valda ord än massmedia förstås. Varför? Genom att kalla oss för radikala, genom en militant retorik och hårdför gatukamp skrämmer vi alltså medvetet bort folk från att ansluta sig till oss. Det låter kanske in

Ideologi & politik Kommentarer