Skip to content
Max Rosenfors hyllar i en krönika på Nordfront den nationella internetkultur som han skriver var som starkast 2015-2017, och att denna ingick i en medveten plan för den nationella rörelsen att erövra internet, något vi också lyckades med, för att sedan bli närmast totalt censurerade. Vidare problematiserar Rosenfors att han efter detta inte längre tycks se någon plan för hur vi nationella ska kunna segra.
Jag har inte hört en enda nationalist förklara hur vi nu ska gå framåt, än mindre faktiskt visa vägen och att genom handling visa hur ens plan ser ut. Det är ju katastrofalt. Det finns gott om saker att harva på med, tro mig, men att harva på är väsensskilt från att ha en plan.Detta problem, och inget annat, bör du grubbla över.Det finns ingenting viktigare att tänka på, och ingen annan än vi kommer lösa det.Jag ställde mig nämligen frågan hur jag skulle förklara för någon som tycker som oss, men som inte är villig att delta i aktivism för saken: hur ska jag förklara varför vi behö
För tio år sedan när jag gick med i Motståndsrörelsen var jag, som jag tidigare nämnt, skeptisk till organisationen, men det i onödan, då jag möttes av gemenskap och kamratskap. Jag möttes av människor som i samma stund som jag anslöt mig, var beredda att offra allt för mig. Som ställde upp på ett sätt ingen annan någonsin gjort tidigare.
Som den gången när jag fick brev från Socialtjänsten och kände mamma-paniken stiga och ringde till min dåvarande gruppchef och grät i telefonen. Han och fler av mina kamrater var hemma hos mig inom en timme för att stötta mig. Det är kamratskap!
Eller som den där gången när jag behövde lämna en minst sagt trasslig relation och min dåvarande gruppchef återigen fanns med via telefonen som stöttning med orden ”Ring om det blir problem. Vi kommer!”. Det är kvinnofrid!
Jag har aldrig någonsin känt mig mer trygg eller bättre omhändertagen som kvinna än i Motståndsrörelsen. För det är jag evigt tacksam.
Den här mentaliteten och offerviljan fö
Stolt, självsäker och stridslysten – tre ord som ekar i mitt huvud efter att jag nyligen kommit hem från årets upplaga av Organisationsdagarna. Det är en otrolig och helt unik upplevelse att sova, äta, slåss och arbeta tillsammans med fanatiska nationalsocialister under två nätter, samtidigt som man som ny medlem inte kan förmå sig förstå att inte fler, ja varför inte samtliga, nationella i Norden vill dela en sådan upplevelse med oss.
Ni som tidigare har läst mina texter kanske vet att jag nyligen blev aktiv i Nordiska motståndsrörelsen efter att under ett antal år ha arbetat för Sverigedemokraterna. Jag vill med denna text belysa några av de väsensskilda upplevelser och intryck som man får som aktiv i de två olika organisationerna, mer specifikt skillnaderna när det kommer till de rikstäckande evenemangen.
Gemenskap vs rangordning
För det första skulle det aldrig komma på fråga att en högt uppsatt sverigedemokrat sätter sig vid samma bord som en reguljär medlem. Under mina å
Som en bonus kommer här även det bildkollage som Andreas Holmvall spelade upp i sitt föredrag under helgen:
Det har också publicerats en skriftlig rapport, en bildartikel och en personlig betraktelse från Organisationsdagarna.
Nedan finns länkar till mina tre artiklar med utdrag ur Greenpilleds version av Min kamp och under varje utdrag radar jag upp ett antal frågeställningar. Dessa frågeställningar kommer att vara direkt kopplade till artiklarna och dem sidor de behandlar. Tanken är att de läsarna som vill ska kunna använda sig av frågorna för att på ett lättare sätt kunna bearbeta sidornas innehåll.
Sida 32-38
Den, som inte själv känner ormen klämma om sin hals, kommer aldrig att göra bekantskap med dess gifttänder. I annat fall blir resultatet endast ytligt svammel eller förljugen sentimentalitet. Båda är skadliga. Det ena, då man aldrig förmår tränga till problemets kärna och andra, då man förbigår det väsentliga. Jag vet inte vad som är mest ödesdigert: ett nonchalerande av den sociala nöden, som majoriteten av de av lyckan gynnade och de, som själva arbetat sig upp dagligen ses göra, eller den lika högmodiga som ofta påträngande taktlösheten och det alltid nådiga sättet att vara nedlåtande,
Jag har tidigare vid ett par tillfällen i olika forum återkommit till de många fantastiska samtal man har med kamrater i bilen på väg till och hem ifrån aktiviteter, land och rike runt. Denna artikel utgår ifrån just ett sådant samtal som ägde rum i bilen på väg hem från den mycket lyckade blixtdemonstrationen i centrala Stockholm mot Nato och globalismen.
Såväl jag som kamraterna var mycket nöjda och glada, ja kanske rentav lyriska som jag beskrev mig själv som när jag diskuterade demonstrationen i Radio Nordfront. Vi var samtliga helt överens om att det här var den bästa aktiviteten Nordiska motståndsrörelsen genomfört på mycket länge. Men, på hur länge? Det var här själva diskussionen tog vid och den visade sig bli mer omfattande än vad det först rent spontant kändes som att den skulle komma att bli.
När vi tänkte tillbaka hastigt konstaterade vi först, allt för snabbt, att det här måste ju vara det bästa vi gjort sedan 1 maj 2018 när vi skrev nationell historia genom att
I helgen deltog Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg och svenske riksrådsmedlemmen Fredrik Vejdeland på en konferens som hölls i Madrid och anordnades av Devenir Europeo. Simon Lindberg höll även tal under konferensen.
Devenir Europeo är en nationalsocialistisk organisation som funnits en längre tid i Spanien men som på senare tid blivit allt mer aktiv. En representant från den spanska organisationen, Rafael Montes, gästade nyligen Nordiska motståndsrörelsens isländska podd Landsmenn där han bland annat redogjorde för organisationens verksamhet. Nordiska motståndsrörelsen har sedan tidigare kontakt med representanter för Devenir Europeo och den spanska organisationen samarbetar även med Der Dritte Weg från Tyskland. Syftet med att bjuda in Nordiska motståndsrörelsen till deras konferens var att fördjupa samarbetet organisationerna emellan.
”Europas farligaste man”
På fredagskvällen anlände Nordiska motståndsrörelsens representanter till den spanska huv
Fredrik Vejdeland anslöt sig till Nordiska motståndsrörelsen, eller faktiskt Svenska motståndsrörelsen som det hette på den tiden, endast några år efter organisationens bildande 1997. Idag ingår han sedan länge i dess riksråd där han har rollen som politisk strateg. Som Nordisk Radios chef är han sedan fem år ansvarig för Motståndsrörelsens och andra sympatiska nationella radiosatsningar. Dessförinnan drev han den idag väletablerade nättidningen Nordfront under publikationens fem första år.
”Radiobossen” Vejdeland är också känd som ”Herr HMF” – ett smeknamn kommet av ett antal domar mot en ståndaktig förkämpe för yttrandefriheten. Med sin förmåga att genom åren kombinera ett familjeliv, där åtta barn ingår, med stora och ständigt pågående insatser i kampen för vårt folks överlevnad – bland annat som chef, skribent, talare, programledare, redaktör och levnadsglad inspiratör – har Herr HMF genom åren bevisat sig för alla nordiska frihetskämpar.
Vill du göra en kort pr
Vi lever i en tid som saknar alla högre ideal. I en tid med ett förslappat folk utan drömmar och visioner. I en tid där livet saknar syfte. Det enda folk strävar efter är kortlivade nöjen som tillfälligt kan förgylla deras liv, materiell status och kanske någon meningslös karriär på arbetsplatsen. Hjältarna och förebilderna idag är människor som sparkar på en boll, influencers som testar smink och dekadenta kändisar. Folk lever egoistiska liv utan att bry sig om någon framtid för kommande generationer. Ett folk som saknar visioner och ideal är ett dömt folk som aldrig kan nå storhet utan endast kan leva i en nedåtgående spiral av degenerering och undergång.
Med denna artikel vill jag belysa våra förfäders ideal genom tre exempel från antiken. Ideal att inspireras av och ideal värda att upphöja och leva efter. Ska vårt folk åter nå storhet måste vi lyfta fram sanna ideal och sträva efter dessa.
Akilles
Akilles är huvudpersonen i Homeros verk Iliaden och den grekiska mytologins
Månadens bästa aktioner:
I 35 olika nordiska kommuner bedrevs det aktivism på Förintelsens minnesdag.
Fana förintades utanför Israels ambassad.
Motståndsrörelsen intog Borås.
Månadens ”shoutout”:
Alla deltagare i valkampen 2022 – den mest minnesvärda aktiviteten från förra året enligt åsrapporten.
Alla deltagare i Oslo-demonstrationen förra året – den mest lästa aktivitetsrapporten enligt artikeln mest läst 2022.
Alla aktivister som modellade för årets bästa bilder 2022 enligt Motståndsmedia.
Månadens bild (som inte redan använts ovan):
Kreativ aktivism i Norge.
Månadens nyhet:
Nordiska motståndsrörelsen donerar till Nya Dagbladets kamp mot bankväldet.
Värmländsk lokalmedia avslöjar Motståndsrörelsen som banderolluppsättare?!
Månadens läsning:
Kampåret 2022 – Vem och vad var störst och bäst?
Intervju med aktivist från Nordens mest aktiva näste.
Våld – den första byggstenen i varje civilisation.
Månadens tittning
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se.
Förra veckan (vilket det var när denna artikel ursprungligen publicerades 2022-11-27. Reds.Anm.) kom det tragiska beskedet att Hèdi Fried hade gått bort. Hédi Fried var en av otaliga personer som överlevt förintelsen och har som judinna haft en stor påverkan på svensk politik. För att minnet av henne och alla andra överlevare ska leva vidare publiceras här några av alla de fantastiska överlevarhistorier som överlevare har vittnat om. Det är extra viktigt att dessa vittnesmål lever vidare då de utgör hela bevisunderlaget för att förintelsen verkligen har skett, eftersom att tyskarna så effektivt kunde genomföra världshistoriens största folkmord utan att lämna ett enda fysiskt bevis efter sig.
Abraham Fischer växte upp i den polska byn Auschwitz och fick som 16-åring vara med och bygga upp det nya lägret utanför byn. De kommande åren tillbringade han sedan på samma läger. Om tiden på lägret berättar han bland annat:
En grupp fångar, men
Enligt den årliga rapporten från Nordiska motståndsrörelsen ledare Simon Lindberg, toppar Näste 1 med Stockholms kommun för tredje året i rad listan över de mest aktiva kommunerna 2022.
Kampåret 2022 – vem och vad var störst och bäst?
Vi har pratat med aktivisten Joakim Kannisto från Näste 1 som här agerar språkrör för nästet.
Först och främst vill jag bara rikta ett stort grattis till dig och ditt näste för att ni för tredje året i rad blivit Sveriges, och Nordens, mest aktiva näste!
Tack! Det var nog ingen som blev förvånad, vi är väldigt aktiva och siktar redan nu på att ta hem titeln för fjärde året i rad. Men helt ärligt så är även vi beroende av insatser från andra nästen när det gäller t.ex. att skapa filmer, göra propaganda och liknande saker. Det är på grund av hela organisationen som vi kan fortsätta att växa i Stockholm.
En glad aktivist.
För läsare som fortfarande inte känner till dig, kan du kort beskriva vem du är och vad du gör?
Knepig fråga
MER ÄN ORD. Denna söndag så sände våra aktivister live.
Vi kommer diskutera vilket näste som faktiskt blev bäst, med tanke på artikeln som publicerades i början av veckan.
Om du vill donera till Fånghjälpen kan du just nu donera via Swish: 0736524349.
I den mån du dyker upp och är med i telegramchatten där alla hänger nuförtiden kommer du få ta del av avsnittet au naturel, de som missar livesändningen kommer få ta del av ett eventuellt aningen omklippt avsnitt som vi publicerar senare under kvällen.
iFrameResize({ log: false }, '#nrmao168resizeIframe')
Mer än ord är en aktivistpodcast som drivs av aktivister i Nordiska motståndsrörelsen. Det som sägs i podden är inte alltid exakt vad organisationen står för, utan medlemmars egna tankar.
Du kan prenumerera på programmet med RSS, och läsa mer om avsnittet på Nordisk Radio.
I måndags publicerades en omfattande artikel som sammanställde Nordiska motståndsrörelsens fantastiska kampår i Sverige 2022.
Årsrapporter har också publicerats av Motståndsrörelsen i Norge, Danmark och på Island där också flera riktigt lyckade aktioner genomförts under året. Nedan följer en kort summering av dessa för den som inte orkar, vill eller kan läsa dem i sin helhet på de respektive sidorna.
Norge
Under arbetarens högtidsdag den 1 maj genomfördes förutom offentlig banderollaktion och släpvagnsaktivism också lyckade torgmöten i både Kongsvinger och Elverum. Rikschefen Tommy Olsen höll tal och i Elverum var fackpamparna från LO bestörta över att Nordiska motståndsrörelsen ”kuppat deras dag”.
På ursprungsbefolkningens dag monterades bland annat specialtillverkade metallskyltar upp på flera platser, en sinnrik aktivistidé som senare kom att genomföras flera gånger under året och som systemet fått använda stora resurser för att lyckas plocka ned igen. I lokalmedia
Kvällen innan nyårsafton var medlemmar ute och hängde upp flertalet banderoller med budskapet ”Ett revolutionärt val” i centrala tranås inför nyårsfirandet. En banderoll fick även pryda bron över väg 32 i utkanten av staden.
2022 har varit ett otroligt starkt kampår och nu kämpar vi för att 2023 ska bli ännu bättre. Man är alltid kapabel till att göra EN sak till, ETT extra varv för att sprida budskapet. Ut och gör det där extra under 2023!
Är du inte medlem än? Varför inte ge dig själv (och ditt folk) det bästa nyårslöftet hittills? Att gå med i Nordiska motståndsrörelsen och kämpa för vårt folk! Med det sagt hoppas jag att vi ses på gatorna 2023!
