Skip to content
Det hon stod åtalad för var en bild i artikeln Välbevakad förintelsekonferens möttes av nationalsocialistisk laser föreställandes texten ”Förintelsen är en bluff!” projicerad med laser på Malmö Synagoga, samt en film där samma bild visades.
Åklagaren menade att enbart budskapet ”Förintelsen är en bluff!” inte är olagligt (än så länge) men att budskapet på en synagoga är att se som att man ”hånar, skymfar och förnedrar det judiska folket” och således är olagligt enligt den svenska åsikts-förtryckarlagen. Publiceras dessutom bilden på en nationalsocialistisk sida så måste det enligt åklagaren ses som ännu värre än om det skulle publicerats någon annanstans.
Emma Karlsson med sin advokat inför rättegången
Advokaten å andra sidan påpekade att aktionen främst var att se som en politisk motreaktion mot det förintelse-jippo som ägde rum under dagen och som förutom Stefan Löfven också samlade några av världens mäktigaste människor och att den sålede
Kung Karl XII:s dödsdag har traditionellt firats på olika vis av nationalister i över 100 års tid. I Kungsträdgården vid Karl XII:s staty anordnade i år AfS en manifestation som en del aktivister från Nordiska motståndsrörelsen valde att delta på.
Under AfS möte uppdagades fotografer från svenskfientliga EXPO finnas på plats för att bedriva åsiktsregistrering av mötesdeltagarna. Dessa konfronterades verbalt av Motståndsrörelsens aktivister, men istället för att ta en diskussion kring sina förehavanden sprang de snabbt och gömde sig bakom poliser.
Efter att AfS möte var över och marschaller tänts vid statyn valde Nordiska motståndsrörelsen att fortsätta dagen på ett mer motståndsmässigt vis.
En bit bort hölls ett tal av organisationens ledare, omgärdad av aktivister som spred grön rök. Talet var kraftfullt och manade till kamp för den vita rasen i framtiden, snarare än att bara högtidlighålla minnen av svenskar i dåtid.
Genom att våra förfäder sett till
Den låga intellektuella nivån i Arbetarbladets ledare om Motståndsrörelsens aktivitet i Gävle i helgen, ger i kombination med författarens höga moraliska svansföring texten en högst komisk lyster.
Ledarskribenten Jenny Wennberg konstaterar inledningsvis att Nordiska motståndsrörelsen är samma organisation som en misstänkt mördare en gång ”visat intresse” för. Med vilken logik en kriminell individs intresse för en organisation kan tas till intäkt för denna organisations brottslighet – eller vilka som helst andra egenskaper – förklaras inte. Någon generell statistik över brottslingars intresse för olika organisationer och politiska partier presenteras inte heller i artikeln.
Skärmdump från Arbetarbladet.se.
”Hot”
Lätt patetiska blir Wennbergs alla försök i texten att med känslo-ord utmåla såväl helgens aktivitet som organisationen Nordiska motståndsrörelsen – som ”hot”. Som när hon beskriver hur det under lördagen rasade en kamp mellan motsatserna ”nazistis
Lördag
Helgens aktiviteter började den 26 november vid en bro strax utanför Borlänge. Under en relativt tät dimma ställde man upp med banderoll och fanor. Dagen bjöd på en hel del bilister där många av dessa var positiva och uppenbart glada över att få se en nationalsocialistisk uppvisning.
Dagens paroll var tämligen simpel. En banderoll med två riksrunor som omslöt orden ”Stoppa folkutbytet” hölls upp av aktivitetens deltagare. Trots banderollens enkelhet har orden stor betydelse.
”Vår rasliga överlevnad och frihet är det absolut viktigaste målet med Nordiska motståndsrörelsens politiska kamp.” Vår väg, 2017, s. 8
Söndag
Dagen efter på första advent begav sig medlemmar och aktivister in till Gävle för att besöka Gävlebockens invigning. Ett stort antal aktivister hade nått fram till platsen en stund före evenemangets början för att på bästa vis kunna sprida organisationens propaganda. Med banderoll, ett par fanor och flertalet flygbla
MER ÄN ORD. Denna söndag så sände våra aktivister live.
Ikväll kommer vi naturligtvis prata lite om vår närvaro vid Gävlebockens invigning igår. Inte för att det hände någonting superspännande eller så, men en effektiv och trevlig aktivitet var det i alla fall. Vi får se om vi glider in på andra ämnen också.
Om du vill donera till Fånghjälpen kan du just nu donera via Swish: 0736524349.
I den mån du dyker upp och är med i telegramchatten där alla hänger nuförtiden kommer du få ta del av avsnittet au naturel, de som missar livesändningen kommer få ta del av ett eventuellt aningen omklippt avsnitt som vi publicerar senare under kvällen.
iFrameResize({ log: false }, '#nrmao164resizeIframe')
Mer än ord är en aktivistpodcast som drivs av aktivister i Nordiska motståndsrörelsen. Det som sägs i podden är inte alltid exakt vad organisationen står för, utan medlemmars egna tankar.
Du kan prenumerera på programmet med RSS, och läsa mer om avsnitte
Jonas Jensmark blev tidigare i år oskyldigt dömd för misshandel efter att ha knuffat undan en rabiat batikhäxa som följde efter och slog hejvilt mot nästets filmare och hans videokamera under en offentlig aktivitet i Vetlanda i början av 2021.
Domen baserade sig på tantens lögner om att det var kameramannen som hade följt efter henne (när det i verkligheten var tvärtom) och filmat henne 10 cm från ansiktet, och att hon då ska ha varit utsatt för ofredande av kameramannen. Tingsrätten valde att tro på hennes lögn och menade att hon, i och med att hon varit utsatt för brottet ofredande, hade rätt att bruka våld i självförsvar, och att Jonas därmed inte hade rätt till självförsvar mot henne.
Tingsrätten valde att döma med denna bisarra motivering trots att det inte finns någon dom mot kameramannen om ofredande, och trots att detta påhittade brottet inte ens har utretts av polisen.
Själva rättegången gick väldigt fort och var helt odramatisk. Man spelade upp inspelning på
En obesvarad fråga dyker upp varje gång vår illegitima styrande elit tillkännager ännu ett politiskt korståg för vår härliga demokrati, detta oavsett om det rör sig om ”mångfald”, mångkultur, HBTQ, ”grön” energi eller något annat. Frågan är: Exakt vem röstade på allt detta?
Kanske skedde detta samtidigt som jag hade fallit i en djup och lång sömn, men jag kan åtminstone inte säga att jag kommer ihåg att vi någonsin haft någon folkomröstning om ersättningsinvandring, att nordisk identitet skulle förvandlas till ett tomt blad som vilken lycksökare som helst från tredje världen kan fylla med vad de vill, eller att vårt land måste avindustrialiseras så att vi kan bli ”gröna” (vad det nu betyder). Jag känner inte heller till något enda tillfälle där ett parti placerade någon av de frågor som nämns ovan som centrala i sin politiska plattform och sedan vann en överlägsen parlamentarisk seger som klart och tydligt visade på politiskt mandat från folket i
Jag landade i Manchester 09.40 på en fredagsmorgon. Jag hade kommit till England för att möta upp med Patriotic Alternative och närvara på deras konferens som skulle hållas dagen efter. Det var några timmar innan min skjuts skulle anlända, så jag tog en kaffe och begav mig ut för att sätta mig i höstsolskenet. Det var 14 grader ute och träden hade fortfarande sina löv, något som sedan länge fallit hemma hos oss på gården. Där låg frosten tjock såhär års.
Mark Collett hade kontaktat mig för en tid sedan, för att bjuda in mig på deras höstkonferens och undrade om jag ville hålla ett tal när jag ändå var där. ”Ett tal?”, undrade jag. ”Jo”, sa han. ”Men inget mer än en halvtimme.”
En halvtimme?! Det skall sägas att jag inte hållit många tal i mitt liv och det är väldigt få gånger jag stått framför fler än 20 personer och talat i mer än två minuter, så detta var definitivt något nytt, men också något som jag på många sätt såg fram emot. En utmaning, ett nytt steg i min utveckling som
MER ÄN ORD. Denna söndag så sände motståndsrörelsens aktivister live.
Vi har funderat på att bjuda in Jacob Vullum, men det är inte helt säkert om han kan delta. För att prata om hans artikel om militär disciplin då. Och så är vi alla på lite extra gott humör med tanke på att färre ”överlevare” förpestar närvaron här i landet numera.
Om du vill donera till Fånghjälpen kan du just nu donera via Swish: 0736524349.
I den mån du dyker upp och är med i telegramchatten där alla hänger nuförtiden kommer du få ta del av avsnittet au naturel, de som missar livesändningen kommer få ta del av ett eventuellt aningen omklippt avsnitt som vi publicerar senare under kvällen.
iFrameResize({ log: false }, '#nrmao163resizeIframe')
Mer än ord är en aktivistpodcast som drivs av aktivister i Nordiska motståndsrörelsen. Det som sägs i podden är inte alltid exakt vad organisationen står för, utan medlemmars egna tankar.
Du kan prenumerera på programm
Disciplin är praktiken av självkontroll och tron på sig själv för att veta att man kan nå sina mål, även när det inte verkar möjligt.
Efter fem år som medlem i Motståndsrörelsen, och på senare tid som nästeschef och nu rikschef, har jag lärt mig att många män och kvinnor som söker sig till denna organisation kanske har insett några mycket viktiga sanningar om politik och världen i allmänhet, de inser nödvändigheten av en nationalsocialistisk revolution, men de är ändå märkta av det sjuka döende samhället och bär med sig lågt självförtroende, passivitet och brist på disciplin.
Vissa människor tror att disciplin resulterar i stelhet eller oflexibilitet, men så är inte nödvändigtvis fallet. Disciplin anpassad till uppgiften resulterar i ordning och följer en uppsättning regler eller en plan för ett resultat som är förutbestämt. Disciplinerade människor är villiga att offra sig för att nå sina mål, eftersom de vet vikten av deras kamp både för folkets framtid i ett fritt Norden och f
Efter kamraterna hälsat på varandra fastslogs dagordningen av nästeschefen och man började med att läsa igenom den nationalsocialistiska värdegrunden ur Handbok för aktivister i Nordiska motståndsrörelsen, främst för nytillkomna medlemmar, men även gamla medlemmar fick såklart möjlighet att återförfriska minnet.
Man pratade bland annat om vikten av att vara ödmjuk och varför en narcissistisk chef kan vara förödande för en grupp, man pratade om lojalitet och styrkan i en grupp där man vet att man helt och hållet kan lita på att alla medlemmar ställer upp för en i varje läge.
Enskilda möten var punkt nummer två på dagordningen samtidigt som en del andra uppgifter utfördes, som till exempel en genomgång av nästets IT-teknik för de nya medlemmarna.
Sedan inmundigades en välsmakande finsk korvsoppa som kökspersonalen tillagat under tiden, och efter detta påbörjade man månadsmötet där man gick igenom oktober månads aktiviteter och diskuterade vad som gått bra och vad som kan för
Tidigt på morgonen, lördagen den 12 november, begav sig medlemmar och aktivister från Näste 6 till Arvidsjaurs kommun för att ägna det nästkommande dygnet åt en vildmarksvandring i lågfjället Vittjokks naturreservat. Med sig hade man även långväga besök från England av en sympatisör som rest hela vägen till Norrbotten för att deltaga på aktiviteten.
Några av de många renar man såg efter vägen när man närmade sig slutdestinationen.
När sällskapet anlänt till platsen och påbörjat vandringen fick man ganska snabbt insikt om att man kommer möta utmaningar under äventyret, då landskapet utgjordes av branta berg, djup skog och förrädiska myrmarker som alla måste traverseras under vandringen. I synnerhet då det snabbt fastslogs av ett enigt sällskap att de anlagda vandringslederna och stigarna på området endast lämpar sig för mesar och stockholmare, och att man därför istället skulle färdas genom ospårad terräng.
Man fick stanna upp ett antal gånger för att säkerställa att navigering
Ett påstående som jag stöter på ibland från sympatisörer i olika forum är att vi aktivister och medlemmar i Motståndsrörelsen på olika vis är bättre människor än många andra, att vi innehar egenskaper som andra inte har (oftast gällande den som själv säger detta).
Även om detta såklart är smickrande och något som vi strävar efter att uppnå så vill jag ändå påstå att det på ett sätt ändå är felaktigt.
Sanningen är att det är en väsentlig sak som skiljer oss ifrån de välvilligt inställda sympatisörer som sitter på utsidan och tittar in och det är valet vi gjort att gå med i Nordiska motståndsrörelsen och aktivt kämpa för vårt folks bevarande i Norden för evig framtid!
En del av er utanför organisationen har inte valt bort kampen för att ni är lata eller fega (även om dessa också finns och bör läsa denna text och fundera över era liv och vad du är värd den dagen du inte längre finns) utan för att ni tror er inte passa in i en elitorganisation som Nordiska motståndsrörelsen –
Aktiviteten bjöd på två talare. Först ut var Jonas Jensmark som talade om samhällsförfallet och den legendariska aktionen i Växjö 1985 där åtta modiga nationalsocialister från Nordiska rikspartiet slogs tappert för sina ideal och sina liv mot tusentals fega rödingar från bland annat Vänsterpartiet Kommunisterna.
Nationalsocialister från Nordiska rikspartiet i Växjö den 13 april 1985.
Nu i efterhand kan man ställa sig frågan om Växjöborna tycker att ni valde rätt sida den där dagen i april 1985, jag tror ärligt talat att majoriteten tycker att utvecklingen har varit allt annat än önskvärd och som innerst inne föraktar dagens samhälle och bara väntar på förändring.Nu har ni en ny chans att välja sida om vår framtid, en chans att börja kämpa för folk och nation.Vi står här på detta torg för att visa folket i Växjö att det finns en väg ut ur dagens eländiga liberala samhällsutveckling med massinvandring och dess katastrofala konsekvenser, uppmuntring till könsdysfori av barn, ned
Ursprungligen publicerad på Frihetskamp.net.
Lördagen den 29 oktober hade vi nöjet att återigen se nationalsocialister marschera ned för Karl Johan i centrala Oslo i ett historiskt ögonblick. Att se nationalsocialister gå i fotspåren av det Tredje rikets krigare, kan milt beskrivas som en välkommen syn i staden som har blivit globalismens fäste i Norge.
Reaktionen från systemet var lika förutsägbar som hysterisk. Patetiska försök att smutskasta demonstrationen lät inte vänta på sig, med ett särskilt absurt exempel från NRK (även känd som Norges Pravda) med rubriken ”Nazister marscherade över barnens teckningar: – Skandalöst”, ackompanjerat av en omslagsbild som tydligt visar att demonstranterna inte befann sig i närheten av teckningarna utan att det snarare var polisen som trampade på dem.
Skärmbild från nrk.no.
Du känner säkert redan till hur demonstrationen slutade. Polisen, som uppenbarligen saknade modet att konfrontera Motståndsrörelsens aktivister i
