Skip to content
Den sjätte december har det förflutit 99 år sedan den dag då riksdagen godkände Finlands självständighetsförklaring. Landet var då ockuperat av främmande makt och medborgarna hade tröttnat på hur utomstående krafter bestämde över finländarnas liv. Självständighetsförklaringen initialiserades av den aktivism som förts mot ockupationsmakten av finländska nationalister under de föregående åren.
Självständighetsförklaringen följdes av ett frihetskrig, där folk kämpade för självständighet och rätten till frihet mot de Rysslandsstödda rödgardisterna. Kriget slutade i maj 1918 med seger för självständighetskämparna.
Även om Finland officiellt förklarades självständigt så pågår den verkliga självständighetskampen än idag. Vårt land har under dessa nästan hundra år gått igenom mycket. Vår självständighet har återigen hamnat under främmande makters inflytande. Europeiska unionen och multinationella banker har korrumperat Finlands politiska system till den grad att alla föreställningar om självbe
En hel del paleokonservativa intellektuella i anglosfären spyr ofta ur sig “nåja, vi är åtminstone inte lika dåliga som Sverige” – en kommentar som kommer ur djup okunnighet om den spjutspets som där utgör den nationella revolutionära rörelsen och sätter den amerikanska motsvarigheten på skam.
Många länder i Europa som Grekland, Italien, Storbritannien, Tyskland och Frankrike är demografiskt dömda på grund av den pågående vågen av oändlig arabisk och afrikansk invandring, men bara i Sverige och Grekland har effektiva rörelser kunnat motverka detta på ett effektivt sätt. Medan rörelsen för att rasliga byta ut européer pryds med feminister, vita statussökande och homosexuella, är den – som i USA och överallt i västvärlden – ledd av judisk makt (i Sverige genom Bonniers tyranniska mediemonopol, till exempel) inom och utan.
Nordiska motståndsrörelsen, som vill skapa en skandinavisk konfederation med Norge, Finland och Sverige, baserad på nationalsocialistiska
För två veckor pratades det om nästan ingenting annat i media än incidenten i Helsingfors centrum den 10 september. En helt ny nivå av mediestorm uppnåddes när ”etablissemangets älskling”, Jimi Karttunen, blev politiskt mördat av ”blodtörstiga och våldsamma nynazister”. Karttunen var enligt de stora mediehusen en oskyldig förbipasserande, fredsälskande före detta dagisanställd och livsstilskonstnär.
På sociala medier uppdagades dock sanningen om antifascisternas och ”antirasisternas” martyr Karttunen som i verkligheten var någon helt annan. Olika medier spred Karttunens änglalika konfirmationsbild, men när han dog var han en 28-årig missbrukare och aggressiv bråkmakare. Sådant var hans beteende mot våra aktivister när han ropade obsceniteter, försökte att angripa och spottade på dem (möjligtvis spred han även farliga sjukdomar i sin saliv).
Media och politiker meddelade enhälligt att Karttunens dödsorsak var en spark i bröstet och därför är vår aktiv
Den 21 september beslutade Helsingfors tingsrätt att häkta Jesse Torniainen, en av de mest långvariga och exemplariska aktivisterna i Finland, för grovt dödsvållande och misshandel.
Fängslandet har samband med ett av de största diskussionsämnena i Finland, Motståndsrörelsens gatuaktivism från den 10 september. Flera vänsterextremister och “antirasister” störde en helt och hållet laglig verksamhet vilket ledde till att en av aktivisterna var tvungen att ingripa mot beteendet från en av de mest aggressiva bråkmakarna. Polisen misstänker Jesse Torniainen för att vara den som ingrep. Polismyndigheten har uttalat att den misstänker att en aktivist sparkade den 28-årige mannen, Jimi Karttunen, som störde verksamheten.
Händelsen har växt till kolossala proportioner i media, sedan Jimi Karttunens far senare berättade att hans son dog av hjärnblödning. Sedan informationen om hans död blev offentlig, initierade massmedia omedelbart en kampanj mot Motståndsrörelsen. Redan från början har mainstre
Finska aktivister från Motståndsrörelsen samlade sig i centrala Helsingfors den 10 september för en ordinär offentlig aktivitet med diskussioner och utdelning av tidningar. Som vanligt var reaktionerna från folket blandade, en del personer var positiva och vissa andra var negativa. Så långt inga frågetecken, men vad hände sedan?
Den version av händelseförloppet som spridit sig som en löpeld genom gammelmedia är att hedersknyffeln Jimi Joonas Karttuunen spatserar förbi platsen och blir helt oprovocerat påhoppad av aktivister från Motståndsrörelsen. En vecka senare avlider han. Denna version är (som alltid när gammelmedia tar ordet Motståndsrörelsen i sin mun) långt ifrån sanningen.
Den extrema ”vänsterns” sidor går (som vanligt) ännu längre från sanningen och den artikel som den ökända folkfientliga och SÄPO-anknutna Researchgruppen hyllar som den ”bästa sammanfattningen på svenska om mordet av nazister i Finland” hittar vi på en finsk ”antifascistisk” sida. De skriver: ”FMR (De förkor
Lördagen den 27 augusti hölls 2016 års upplaga av Nordendagarna i Småland. Tillställningen samlade närmare 200 organisationskamrater och sympatisörer från Sverige, Norge och Finland. På Nordendagarna hölls flera tal, presenterades viktiga nyheter och Årets nordman utsågs. Läs mer om Nordendagarna 2016 här.
Nedan publiceras bilder från arrangemanget. Bilderna får spridas, men det ska då tydligt framgå att bilderna tillhör Nordfront.
Lördagen den 27 augusti hölls 2016 års upplaga av Nordendagarna i Småland. Tillställningen samlade närmare 200 organisationskamrater och sympatisörer från Sverige, Norge och Finland.
Efter frukost hälsade Kim Mauritzon från Näste 3 alla välkomna till Nordendagarna och gick igenom dagens schema.
Som första punkt höll sedan Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg ett informativt tal där två viktiga saker meddelades. Det första var att den sedan ett tag tillbaka slutsålda Aktivisthandboken nu inte bara finns att köpa igen, utan även har uppdaterats och byggts ut till en längre skrift än innan. Den andra nyheten, som fick publiken att resa sig upp och leverera dundrande applåder, var att Motståndsrörelsen redan i år ska följa upp den extremt lyckade första majdemonstrationen i Borlänge med en ny demonstration i en av Sveriges största städer!
Även en norsk upplaga av Aktivisthandboken har tagits fram, varför Haakon Forwald också kallades upp på scen för att presentera den norska
Svenska motståndsrörelsen bildades 1997 och fanns då, precis som namnet antydde, enbart i Sverige. Med åren har organisationen växt, nya kontakter har knutits och Motståndsrörelsen har bildats även i Finland och Norge. Dessa nybildade avdelningar har skapat en del begreppsförvirring bland såväl fiender som sympatisörer.
Är det Svenska motståndsrörelsen som har expanderat även till grannländerna? Är det systerorganisationerna Finska och Norska motståndsrörelsen som bildats? Eller är alla avdelningarna delar av organisationen Nordiska motståndsrörelsen? Och om det är det sistnämnda, är då Svenska motståndsrörelsen en del av Nordiska motståndsrörelsen, d.v.s. att bägge namnen ska användas beroende på om man avser bara den svenska grenen eller hela den nordiska organisationen?
I och med detta uttalande klargör vi en gång för alla vad som gäller framåt. Svenskar, finländare, norrmän och framtida ännu ej existerande delar av vår organisation tillhör alla Nordiska motståndsrörelsen. Vi är all
Hej! Kan du berätta kort om dig själv och om vad Nordiska Motståndsrörelsen är?
Hej! Jag heter Simon Lindberg, är 32 år gammal och bosatt i södra Sverige. Jag är ledare för Nordiska motståndsrörelsen. Vi är en nationalsocialistisk kamporganisation som arbetar såväl parlamentariskt som utomparlamentariskt. Vi är verksamma i Sverige, Norge och Finland och är Nordens största nationella organisation och bedriver dagligen såväl intern som utåtriktad aktivism på flera orter i våra verksamma länder. Vi driver också sidan Nordfront som har hundratusentals läsare och uppdateras flera gånger om dagen med nyheter och information om Motståndsrörelsens aktiviteter.
Sveriges nationalfärger är gul och blå varför använder Motståndsrörelsen en grön färg? Kan du berätta om eran flagga och om symboliken bakom den.
Faktum är att vi inte är särskilt intresserad av klassisk ”borgerlig” nationalism, utan ser till ras snarare än statsgränser. Ett av våra främsta politiska mål är ett enat Norden då vi menar at
Alla bilder i artikeln är klickbara. Bilderna får spridas, men det ska då tydligt framgå att bilderna tillhör Nordfront.
Uppställning under församlingen.
Nya sköldar.
Norsk demonstrationsdeltagare.
Nordfront-journalist iklädd en av de nya mediavästarna.
Såväl unga som äldre deltog i demonstrationen.
Uppställning vid Maserhallens parkering, den officiella samlingsplatsen.
Demonstrationen avgår.
Den svenska riksledningen och en norrman och en finländare från Nordenrådet går i täten.
Totalt deltog runt 350 personer i den stora demonstrationen som fick svenskfientliga clowner att sluta flina och politiskt korrekta skribenter att gråta.
Vitt, svart och grönt var färgerna som dominerade gatubilden i Borlänge på första maj.
Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg håller tal.
Motståndsrörelsens Pär Sjögren talar.
Pär Öberg, chef för Motståndsrörelsens parlamentariska gren, talar.
Janne Moilanen talade å den finska delegationens vägnar.
Tommy Olsen talade å den norska delegat
De etablerade partierna och politiskt korrekta krafterna mobiliserade, gammelmedia hetsade och alternativmedia ignorerade i stort demonstrationen i förväg. Även vädret såg inledningsvis ut att bekämpa Nordiska motståndsrörelsens demonstrationsplaner på första maj…
Regnigt väder, polis och media på samlingsplatsen.
Maserhallens parkering.
Trots dessa förutsättningar lyckades Motståndsrörelsen i söndags arrangera den största nationella demonstrationen i Sverige på väldigt många år. Tilläggas kan också att tidigare demonstrationer av liknande storlek nästan alltid arrangerats av flera organisationer, vilket visar att det nu uppstått en större enighet i den nationella rörelsen då en enda organisation kan arrangera demonstrationer som det tidigare krävdes koalitioner för att få till.
Runt 350 man slöt upp i demonstrationståget som marscherade från Maserhallen till Liljeqvistska parken. I täten gick Motståndsrörelsens vitklädda aktivister och partimedlemmar med fanor och sköldar, bako
