Skip to content
Affischer, flygblad och klistermärken har tryckts med budskap som tydligt tar ställning mot den folkfientliga unionen och för det enda rimliga alternativet – ett fritt Norden!
Den nytryckta propagandan hänvisar till Nordiska motståndsrörelsens kampanjsida om EU som nu nylanseras. De artiklar som redan fanns på frittnorden.nu har gåtts över och uppdaterats och ett par nya har lagts till. På sidan får läsaren på ett pedagogiskt sätt det förklarat varför EU är otroligt skadligt för vårt folk och varför den enda värdiga framtiden kan skapas för de nordiska folken är genom ett nationalsocialistiskt och enat Norden.
I propagandan och på sidan proklameras också Nordiska motståndsrörelsens svar på frågan vem du ska rösta på i EU-valet:
Vill du bekämpa EU på riktigt är ditt enda val att organisera dig i Nordiska motståndsrörelsen så att vi kan avancera organisationen och på sikt nå ut med vår vision om ett fritt Norden. Gör dig inga illusioner; EU kommer kunna lämnas först efter a
Med ännu ett år förflutet och med det massiva mängder aktivism som har genomförts – såväl intern som utåtriktad – har det här arbetats fram en uttömmande rapport. Som vanligt har det ägt rum demonstrationer och torgmöten, kampsportsträningar, vildmarksturer, banderolluppsättningar, föreläsningar, familjeträffar och mycket, mycket annat – från Trelleborg i söder till Kiruna i norr.
Som det konstaterades redan i Nordiska motståndsrörelsens nyårstal är det inte någon enstaka aktivitet eller aktionsform som sticker ut enormt mycket mer än någon annan under året, utan istället har det varit en mycket jämn hög kvalité genomgående från januari till december.
Sett till kvantitet är nivåerna av aktivism som genomförts bara minimalt lägre än under 2022 och det får för detta året ses som oerhört bra då 2022 trots allt var valår med en enormt ökad mängd aktivism till följd av det. Antalet kamprapporter som publicerats är faktiskt fler än 2022, men då mycket av den kvalitat
En snabb överblick av Nordiska motståndsrörelsens utbud av aktivism idag och genom åren vittnar om en otrolig bredd och variation. Organisationens utåtriktade aktiviteter genomsyras av kreativitet. Beståndet är digert och nya typer tillkommer ständigt – som nu senast med QR-kodsaktivism mot målgruppen butikskunder – där koder ledande till en webbsida med viktig information appliceras på utvalda varor i butiker. Information om bojkott av israeliska varor nådde på detta sätt förra veckan tusentals butikskunder över hela landet.
Pepsi-ägda Liptons teförpackningar berikade med QR-koder.
När sedan SR:s småländska lokalradio i programmet Eftermiddag – som har tusentals lyssnare – gör ett längre reportage om Motståndsrörelsens tillämpande av denna aktivism i en specifik butik i staden Jönköping, förstår vi att man kan tala om en veritabel propagandaexplosion.
Glädjerusig vid tanken på denna framgång för organisationen hör jag sedan en man i en välkänd nationell podd tala om de
Redan i torsdags förra veckan uppmärksammade Sveriges Radio P4 Jönköping att man påträffat klistermärken med QR-koder som ledde till artikeln Varför ska du bojkotta Israel? på det pro-sionistiska företaget Nestlés produkter i en Willys-butik.
Vad som då inte var känt var att butiken i Habo, Jönköpings kommun, bara var en av totalt 97 butiker i 32 olika kommuner som besökts den senaste veckan av Nordiska motståndsrörelsens aktivister i samma syfte; att märka israeliska och sionistiska företags produkter för att underlätta för konsumenter att göra ett aktivt och sunt val.
Tusentals klistermärken har satts direkt på produkterna, på hyllkanter och på skyltar tillhörandes varorna, samt att ett fåtal också satts upp utanför butikerna.
Från följande kommuner har aktivism rapporterats in:
Avesta, Borlänge, Borås, Eksjö, Forshaga, Gävle, Göteborg, Hagfors, Huddinge, Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Ludvika, Luleå, Lund, Malmö, Mullsjö, Sandviken, Skara, Skellefteå, Soln
Klistermärken har satts upp på Kungsholmen i Stockholm den 20 september.
Bland annat besöktes Stockholms Lärarhögskola och Thorildsplans gymnasium. En del rödingdynga har också sanerats och ny fräsch nationalsocialism har satts upp i stället.
Dagen påbörjades med en banderollaktion på bron över riksväg 73. ”Ett revolutionärt val” stod det på banderollen som flankerades av en fana på vardera sida. Aktiviteten inleddes med strålande solsken, men gick allteftersom över till molnigt, vilket välkomnades då temperaturen ändå var väldigt hög.
Många tummar upp kunde skådas i bilrutorna under aktionen, och även en och annan lättkränkts sura miner och gester. En man cyklade förbi på bron och stannade till ett tjugotal meter bort där han tog fram mobilen vilken han fipplade med i några minuter. Typiskt rödingbeteende tänkte kamraterna, men skulle mannen mot förmodan lyckas väcka några träskrödingar från sin haschdvala så skulle det bara göra dagen än bättre då motståndsmän lever för gatukampen.
Eftersom några rödingar inte syntes till på ett bra tag så avrundade man banderollaktionen. Fler aktiviteter var inplanerade för dagen, så alla begav sig tillbaka till bilarna och åkte till ett bostadsområde inte allt
Vid Spånga gymnasium i Stockholms kommun sattes det upp klistermärken med ett budskap riktat till vita ungdomar den 30 maj. Budskapet är att slå tillbaka och att ansluta sig till Motståndsrörelsen.
Så har en vecka gått in på det nya året och jag har äntligen räknat och sammanställt all statistik från 2022. Kamprapporterna och artiklarna på löpsedeln med basaktivism, offentliga aktioner, torgmöten, vildmarksstrapatser, kampsportsträning och mycket, mycket mer, från Skåne till Norrbotten.
Det svenska kampåret 2022 har givetvis kantats av valet som gick av stapeln i september, men för en bred kamporganisation som Nordiska motståndsrörelsen, där partiverksamheten bara utgör en del av verksamheten, har det givetvis hänt betydligt mycket mer än vad som kan härröras dit. Den verkliga motståndskampen sover nämligen aldrig, den ändrar bara till viss del form utifrån förutsättningarna för dagen.
2022 har sett till kvantitet varit ett mer aktivt år än vad 2021 var och vad gäller offentlig aktivism där våra aktivister stått på gator och torg för att dela ut flygblad och föra diskussioner med folket eller på brofästen med banderoller, fanor och rökgranater, så har det faktiskt bara vari
Folkkamrater och organisationskamrater, det är med ära jag får uppta er tid under självaste nyårsafton också i år. Jag ska göra mitt bästa för att det ska vara värt det.
Jag vill börja med att tacka Pär Sjögren och Pär Öberg. På grund av ett smärre missöde så hade min mångåriga tradition med att tala till nationen på nyårsafton inte kunnat bli av i år, men på grund av att dessa bägge kamrater visade på offervilja så lyckades vi lösa det i alla fall. Så stort tack till er kamrater!
Annars vet jag inte om det är bara jag eller om det är en generell känsla, men för mig känns det i varje fall som att jag knappt hunnit blinka – också var 2022 över. Det har gått så fort att man knappt har hunnit vänja sig vid att säga att det är 2022 och nu ska det alltså plötsligt bli 2023 istället.
Det kan ju förstås bara vara jag som börjar bli lite till åren också, för det har ju ändå varit ett väldigt händelserikt år – i kampen bland annat genom att det varit valår och därigenom bed
Artikeln kommer att uppdateras om fler rapporter kommer in.
UPPDATERING 20220810 kl 21:55.
FINLAND:
Klistermärken sattes också upp på flera platser i Finland under gårdagen.
UPPDATERING 20220810 kl 09:10.
Reykjavik, Island
I Islands huvudstad Reykjavik har klistermärken satts upp på åtskilliga platser.
Munkedal och Uddevalla
I de bägge grannkommunerna har det satts upp banderoller.
Klistermärken har satts upp runt den aktiva vulkanen på Reykjanes, Island.
URSPRUNGLIG PUBLICERING 20220809 kl 22:17.
Bergen, Norge
Norska Rede 3 har utfört White lives matter-aktivism på flera olika platser runt omkring i Bergens kommun. Enorma skyltar sattes upp längs väg E-39. Flera bilister tutade och gav tummen upp.
Ett stort antal specialframtagna skyltar i metall har också skruvats och klistrats upp vid populära vandringsstråk och rastplatser, exempelvis i Nipedalen.
Ludvika
I Grängesberg, Ludvika stod aktiv
Kvällen den 8 juni var Näste 1 ute i Stockholms Norrort och satte upp ”Stolt vit ungdom”-klistermärken på och omkring en handfull gymnasieskolor.
Där man hade varit tidigare fann man även att nästan samtliga klistermärken satt kvar, men att kommunistisk propaganda snabbt hade sanerats.
Måndagen 16 maj bedrevs det aktivism i Åkersberga.
Kamrater som tidigare under dagen hade haft andra ärenden inne i Stockholm bestämde att man på kvällen skulle bedriva aktivism i den närliggande orten.
Under några timmar delade man ut några hundra flygblad i brevlådor och satte upp flera hundra klistermärken.
Kamraterna summerar det hela som en trevlig kväll i försommarsolen med bra propagandaspridning i en vacker ort som är värd att räddas.
Under sensommaren 2021 lanserades den nationella, men partipolitiskt oberoende kampanjen Stolt vit ungdom. Syftet med kampanjen var att bedriva propagandaverksamhet i form av klistermärken, affischer och videos riktat till ungdomar. Budskapen var simpla, men ack så viktiga, och innehöll alltifrån uppmaningar om att träna fysiskt och slå tillbaka, till att inte ta droger eller konsumera pornografi.
Under ett par månaders tid sattes tiotusentals klistermärken och affischer upp på minst 60 olika orter runt skolor och andra väl utvalda platser där ungdomar brukar uppehålla sig. Några av orterna där aktivism bedrivits är Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Jönköping, Luleå, Örebro, Sundsvall, Eskilstuna, Halmstad, Kristianstad, Karlstad, Borås och Umeå.
Propagandafilmerna som spreds framförallt på den sociala medie-plattformen Tiktok nådde många tusen användare innan kontona censurerades genom att stängas ned ett efter ett. Tydligen var det enligt Tiktoks regler att ses som hat att
Onsdag 6:e oktober träffades kamrater i Stockholmsområdet för träning och basaktivism. Man började med styrketräning och fortsatte med boxning i form av sparring. När träningen var avklarad begav man sig till Sollentuna för att sprida propaganda i form av klistermärken.
Lördagen den 9 december år 2000 blev den blott 17 år gamle Daniel Wretström brutalt överfallen av ett mångkulturellt gäng i Salem strax utanför Stockholm. Överfallet övergick från misshandel till vad man närmast kan beskriva som en utdragen tortyr som avslutades med att en av gärningsmännen, Khaled Odeh knivhögg den unge pojken ett stort antal gånger.
Det brutala dådet hade föregåtts av en lång och omfattande kampanj från ett enat etablissemang där nationalister hängdes ut och blev utpekade som den stora faran i det svenska samhället.
Idag, på 20-årsdagen av mordet har Nordiska motståndsrörelsen genomfört aktivism på ett flertal orter för att uppmärksamma mordet och visa systemet att vi inte glömmer eller förlåter dem för deras svek mot folket.
I Stockholm hedrade aktivister från Näste 1 minnet av Daniel Wretström. Kvällen inleddes med en banderollaktion över Fredhällstunneln i Stockholm, där en stor banderoll med texten; ”Vi glömmer aldrig Daniel Wretström” s
