Skip to content
Med anledning av USA:s utrikesdepartements svarta diplom finns det anledning att ta ledaren för Nordiska motståndsrörelsen på pulsen i sin nya roll på den internationella scenen.
Hej Fredrik. Du är nyligen utnämnd som SDGT (Specially Designated Global Terrorist, Speciellt Utsedd Global Terrorist, reds. övrs.) av USA:s utrikesdepartement. Snabb sportfråga, hur känns det?
Det är hedrande, såklart. Alla män med hedern i behåll och vid sina sinnens fulla bruk drömmer innerst inne om att få bli klassade som en av världens värsta fiender till Sion och terrorstaten USA. Särskilt som ”terrorn” i mitt fall utgörs av vad jag har för åsikter och min förmåga att förändra världen med bara mina ord eller min närvaro. Jag känner mig som Giordano Bruno måste ha känt när han ifrågasatte Guds makt över jorden, låt oss bara hoppas att Guds utvalda inte bränner mig på bål till slut.
Roligt att höra. Tror du att det här är kopplat till Sveriges inträde i Nato på något sätt?
Det är
Nyligen nåddes vi av nyheten att Nordiska motståndsrörelsen har tagits upp på USA:s utrikesdepartements lista över FTO, i.e terrorlista i dagligt tal.
Detta måste ses som en bedrift och ett svart diplom för vårt hårda, ständiga och ihärdiga arbete för den nya nordiska nationen och dess invånare. Fredrik Vejdelands företrädare på posten som Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg har tidigare blivit utnämnd till en av världens farligaste personer men nya tider kräver nya rekord och det är en fjäder i hatten för den nya ledningen.
Det är uppenbart att juden Anthony Blinken och hela hans anhang i den amerikanska statsapparaten inte har någon stabil grund i sin terrorklassning utan att det som vanligt är ett karaktärsmord (eller försök till) på statlig nivå.
I pressmeddelandet i sig känner man igen de retoriska knepen, det står exakt likadant på Expos, SPLC:s och ADL:s hemsidor. Det finns inget att underbygga deras argument med mer än att vi tränar på att försvara oss fr
Som gammal inbiten göteborgare och nationell i över två decennier så kan jag ändå inte säga att jag har demonstrerat så många gånger på hemmaplan. Första gången var runt 2006 när Israel bombade något grannland för gud vet vilken gång i ordningen, och sedan mer än tio år senare med den mytomspunna Göteborgsdemon 2017.
Göteborg 2017.
Därför var det otroligt roligt att paradera nedför Avenyn hela vägen till Brunnsparken för att hålla tal och sedan hela vägen upp igen till Götaplatsen till Carl Milles staty av Poseidon, ett av de mest ikoniska landmärkena över Göteborg, för att hålla ytterligare tal.
Valet av dag tycker jag minst sagt är oslagbart och helt rätt i tiden och är en frisk fläkt i den nationalsocialistiska rörelsen. Där vi tidigare har samlats i högtidsrum och hyllat det vi hyllar mest gick vi nu rakt ut och levde de ord han en gång uttalat och hedrade det med hård, disciplinerad och kompromisslös kamp.
Att tala om de högre värdena i livet är enkelt och görs vit
Jag vet inte hur många gånger jag har hört ”Det finns inget att kämpa för”, denna trötta och smått efterblivna tagningen på både kampen och livet. Så fort jag hör någon yttra den så blir jag genast på min vakt och i mitt inre karaktärsmördar jag den som sa det å det grövsta.
Nuförtiden kommer frasen oftast av någon anonym stackare på någon Telegramkanal eller något obskyrt forum där man inte behöver stå för sina åsikter.
Många gånger undrar jag om det faktiskt finns en riktig person bakom åsikten som genuint tycker så, jag har bara stött på några få på min väg genom livet som helt utan skam yttrat de orden och på riktigt verkat trott på varenda stavelse.
När de där och då stod framför mig kunde jag inte förneka att det var en riktig människa av kött och blod, men på internet är det svårt att avgöra om det ens är en riktig person eller ett script från valfri tre-bokstavs-myndighet som inte har för avsikt att låta de vita folken styra över sitt eget öde.
En slumpa
I landets andra näste har vi numer som tradition att varje sommar anordna en längre vildmarksresa som sträcker sig över några dygn.
I år gick turen till Glasskogens naturreservat i Värmland, en underbar Svensk sommaridyll, några timmar på E45 norrut.
Avfärdstiden var satt till 08:00, strax därefter satt jag tillsammans med ett glatt gäng grabbar med var sin för stor väska i den alldeles för liten bil. Käbblandes och skrattandes som barnungar på väg till kollo.
Äntligen fick vi chans till ett miljöombyte från vår normala betongjungel mot något avsevärt trivsammare. Den första delen av sträckan som vi valt gick på en grusad bilväg och var en bra uppvärmning för vad som skulle komma. För inte nog med att man kämpade med sin egen tunga väska, så turades vi även om med att bära den gemensamma väskan med presenningar och verktyg.
20 kg extra i 20 minuter åt gången. Jo jag tackar ja.
Snart vek vi dock av till vänster in på vandringsleden och vi begav oss ut i den värmländs
En skriftlig rapport från tillställningen finner du här, samt ett personligt reportage här.
Samtliga besökare på evenemanget terrorstämplades vid inträdet.
Konferencier för dagen var Martin Engelin.
Ledaren äntrar scenen.
En symbolisk gest gentemot terrorstaten USA.
Fredrik Vejdeland inleder Nordendagarna med ett kort anförande.
Några av redskapen för vikingakampen.
Deltagarna delas upp i lag.
Det blev en hård uppvärmning för deltagarna.
Dragkamp var dagens första gren.
Segerrus.
Nästa gren: Släggkastning.
Martin Engelin förklarar för publiken hur det ligger till med poängen och vilka grenar som kommer härnäst.
Det gäller att mäta rätt om man vill vinna.
Lagens gemensamma resultat räknas ihop.
Stafett med en 15 kg tung säck.
Dags för nästa gren, Blixtboll.
När Lag 3 gått till finalen var det dags för utslagsgrenen.
Arm
I år var det Näste 2 som ansvarade för arrangemanget och folkfesten ägde rum i Dalsland. På lördagsmorgonen strömmade barnfamiljer samt unga och äldre nationalsocialister från hela Norden till platsen. Efter att ha betalat inträdet och minglat en stund, öppnades helgen officiellt av konferencieren Martin Engelin med en storslagen invigningsceremoni. Fanor från alla nordiska länder, tillsammans med lejonfanan, bars ut på scenen av uniformerade aktivister till tonerna av musik.
När musiken tystnat, tog Nordiska motståndsrörelsens ledare Fredrik Vejdeland plats på scenen, där han började med att bränna den amerikanska flaggan till publikens jubel. När fiendeflaggans uppbrunna rester fotograferats klart av organisationens mediagrupp, fortsatte Vejdeland med att tacka alla som kommit. Han förklarade därefter innebörden av Nordendagarna och berömde alla de sympatisörer som valt att komma trots den terrorklassning som Motståndsrörelsen utsatts för.
Organisationens ledare passade också p
Dagen inleddes med samling på en snö- och istäckt parkering uppe på Kinnekulle. Väl där förbereddes kamraterna på vad som komma skulle och det säkerställdes att alla fått med sig allt såsom förstärkningskläder, kamerautrustning och så vidare. Sedan meddelades det att all ledig plats i väskorna skall upptas av torr fin tändved och en marsch på fem kilometer från Kinnekulle ned till det gamla stenbrottet inleddes.
De första kilometerna var enkla och i nedförsbacke, vilket i sig kunde vara en utmaning med dåligt skottade och isiga vägar. Väl framme i stenbrottet vände det sedan raskt upp igen samma höjd som man tidigare så enkelt hade promenerat nedför.
Med den för västgötar beskedliga kylan om -17 grader som dagen bjöd kamraterna på, krävs det kunskap för att både överleva och ha det bekvämt. Att kriga på i spåret upp och snabbt tillryggalägga höjdmeter gör en varm, men för snabb stigning gör dig svettig och istället rejält kall när du stannar.
Väl på plats ovanf
Det var i ett fåtal bitande minusgrader som nästets medlemmar och aktivister hade samlats för månadsmöte i en källarlokal där luftvärmepumpen fick kämpa mot årets första köldknäpp.
Med senare aktiviteter, där det önskades dagsljus, i åtanke, sattes samlingstid till strax efter soluppgång på den för dagen frostiga förorten.
Mattias Sigvardsson i fokus.
Inledde gjorde som vanligt nästeschef Mattias Sigvardsson med att gå igenom och utvärdera på sitt enkla och tydliga vis tidigare månad, planering inför den kommande samt efterföljande månader.
Med kampryggsäcken fylld av kunskap och roliga saker att se fram emot avslutades formellt månadsmötet och lämmeltåget mot kaffebryggaren tog form. Nästa punkt för dagen var en aktivistutbildning, och med nytt kaffe i kopparna satte sig kamraterna åter på sina platser medan talaren gjorde klart de sista detaljerna.
Då det är ett kontinuerligt inflöde av blivande aktivister i organisationen, var det åter dags att gå igenom grunderna i v
Månadens bästa aktioner:
Antisionistisk kampdag i Stockholm.
Motaktion mot proisraelisk demonstration i Stockholm.
Nordiska motståndsrörelsen deltog på eureopeisk kongress i Wien.
Månadens ”shoutout”:
Denna hemsidas ansvarige utgivare Lukas Lindgren som försvarat yttrandefriheten i rätten.
Mångsidige aktivisten Martin Engelin som både kan agera trubadur och i skrift bemöta troll som inte tycker det finns något att kämpa för.
Andreas Holmvall och mediagruppen som förutom två fina filmer som ni finner i slutet av denna artikel också tagit fram propagandafilmer för spridning på sociala medier.
Månadens bilder (som inte redan använts ovan):
Fler bilder likt dessa hittas i bildreportaget från den antiosionistiska kampdagen i Stockholm.
Månadens nyhet:
Före detta medlem i Motståndsrörelsen inblandad i gängmord?
Nordiska motståndsrörelsen stödjer offensiven i Israel.
Insamling till dokumentärserie med Oredsson och Haverbeck avklarad!
Månadens
Konferencier Lukas Lindgren hälsar deltagarna välkomna
Ledaren håller tal
Näst på scen var Fredrik Vejdeland
Andreas Holmvall föreläser om propaganda och om Motståndsmedias verksamhet
Tommy Olsen, chef över Motståndsrörelsen i Norge, håller tal.
Därefter var det nästeschef Joakim Johansen från Danmarks tur. Hälsningar från kamrater i Finland och på Island lästes även upp
En munter Tobias Malvå ansvarade för att servera gulasch till de hungriga deltagarna
Max Rosenfors workshop handlade om PGP-kryptering
Olika former av kurser i självförsvar fanns också att välja mellan
Pär Sjögren lärde ut hur man genomför marklyft på ett korrekt och säkert sätt
Martin Engelin höll en kurs i mobilfotografering
Vera Oredsson verkade trivas och hade långa samtal med yngre kamrater
Uppvärmning inför boxningsturneringen
Holmvall imponerade på många genom att göra väldigt bra ifrån sig, trots att det var första gången han deltog i en box
Klockan 10 befann sig kamraterna på plats vid en hyrd bygdegård där dagens aktivitet skulle äga rum. Då man församlats i lokalen och hälsats hjärtligt välkomna av arrangör och dansinstruktörer, hölls en genomgång av danserna som kursen innefattade. Dessa bestod av varierande relativt komplicerade par- och ringdanser med tyska, franska, engelska, skotska och amerikanska anor.
Inledningsvis mjukstartade man med den engelska folkdansen Circassian Circle vars ursprung har sitt säte i det historiska landet och regionen Circassia norr om Kaukasus vid Svarta havets kust. Efter två timmars avancerande av dansen efterhand vankades det så småningom lunch.
Lunchen bestod av hemlagad Borsjtj med crème fraiche (rysk köttsoppa) tillagad enligt ett gammalt familjerecept från Folktyskar som en gång emigrerat till Kaukasusområdet. Till soppan serverades baguette med hemkärnat smör som garnerats med en utsökt bit råbock som anordnaren själv jagat.
Efter den välsmakande måltiden var de
Lördagen den 2:a april hölls det en sluten fest i närheten av Sundsvall som ett femtiotal speciellt inbjudna samlades på under högtidliga former. Orsaken till sammankomsten var inget mindre än ett jubileumsfirande av att det i år är 25 år sedan Nordiska motståndsrörelsen bildades.
På plats närvarade både veteraner och något yngre förmågor i rörelsen, representerade av nordiska kamrater och med ett speciellt kärt återseende av kamrater från Nordiska motståndsrörelsens förbjudna finska gren som många inte träffat på länge.
Rollen som konferencier föll på Simon Holmqvist, som sin vana trogen skötte detta med bravur. Festligheterna inleddes med att Holmqvist äntrade scenen, hälsade gästerna välkomna och förmedlade information om vad som stod på schemat.
Simon Holmqvist.
Först ut var en filmvisning som hölls av Martin Engelin, som på rekordtid lyckats klippa ihop en film som dokumenterar stora händelser i Motståndsrörelsens historia, år för år. Många av klippen hade dessutom ald
För lite mer än tre år sedan byttes ledarskapet för Motståndsmedias videoavdelning ut och för två år sedan byttes även fotochefen ut. Detta kompletterades för cirka ett år sedan av tillsättandet av propagandachefen Andreas Holmvall. På denna tid har Motståndsmedia tagit enorma kliv framåt under det nya ledarskapet och har rekryterat flera nya medlemmar, i bokstavligt talat varje näste.
Detta har gett oss som organisation en avsevärt högre och jämnare kvalitet i all mediaproduktion som vi publicerar. Allt från video i världsklass till modern och snygg grafik som kan slå valfri medströms PR-byrå på fingrarna. Sist, men inte minst, har vi tagit mängder och åter mängder av riktigt bra foton på aktivister, aktioner, landskap och antagonister. Det är ett angenämt problem att ofta ha för många bra bilder att välja mellan när vi publicerar både kamprapporter och artiklar nuförtiden.
Med detta sagt har Motståndsmedia ett urval av bilder som vi vill lyfta från året som gått. Exempe
