Skip to content
De flesta som läser på denna sida anser förstås att Sverigedemokraterna inte alls är ett nationalistiskt parti och frågan är om de ens själva skulle påstå att det är det idag. Oavsett om SD någonsin var ett riktigt nationalistiskt parti och i så fall i vilken utsträckning, så har partiet genomgått en förändring till att bli mindre nationalistiska än vad de en gång var. Partiet har utvecklats till ännu ett borgerligt parti och riksdagen har nu två Moderaterna.
Många är missnöjda med det så klart, och partiet har som ett resultat av detta tappat medlemmar. Ett missnöje med moderpartiet gnisslar också hos Ungsvenskarna. Det övergripande problemet för deras medlemmar och sympatisörer är att framgången och vägen till makten har nåtts till priset av att inte längre stå för något som en nationellt sinnad person kan relatera till. Om inte invandringen minskar när partiet har mandaten som krävs för att ställa krav och ha inflytande på regeringen så blir det svårt att svara på frågan vad par
Stolt, självsäker och stridslysten – tre ord som ekar i mitt huvud efter att jag nyligen kommit hem från årets upplaga av Organisationsdagarna. Det är en otrolig och helt unik upplevelse att sova, äta, slåss och arbeta tillsammans med fanatiska nationalsocialister under två nätter, samtidigt som man som ny medlem inte kan förmå sig förstå att inte fler, ja varför inte samtliga, nationella i Norden vill dela en sådan upplevelse med oss.
Ni som tidigare har läst mina texter kanske vet att jag nyligen blev aktiv i Nordiska motståndsrörelsen efter att under ett antal år ha arbetat för Sverigedemokraterna. Jag vill med denna text belysa några av de väsensskilda upplevelser och intryck som man får som aktiv i de två olika organisationerna, mer specifikt skillnaderna när det kommer till de rikstäckande evenemangen.
Gemenskap vs rangordning
För det första skulle det aldrig komma på fråga att en högt uppsatt sverigedemokrat sätter sig vid samma bord som en reguljär medlem. Under mina å
Doxning eller uthängning är ett av många verktyg som systemet, lögnpressen och våra politiska fiender använder sig av för att motverka att allt fler nordbor organiserar sig i kampen för det egna folkets befrielse. Genom skambeläggning och genom ekonomiska repressalier (såsom att få dig sparkad från ditt arbete) försöker de hålla dig tyst.
Kanske är du så pass orolig för att drabbas av detta att du låter denna oro, snarare än din egentliga övertygelse, avgöra din officiella politiska hemvist. Rädslan driver dig till att omfamna ett politiskt mellanmjölks-alternativ såsom Sverigedemokraterna, eller till att ansluta till någon svensk intresseförening istället. Så var det i alla fall för mig. Under två år arbetade jag för Sverigedemokraterna på regional nivå, där jag kunde bevittna hur man såväl som politiker som politiskt anställd blir passiviserad. Jag var under denna period upplyst i judefrågan, rasmedveten och följde aktivt Motståndsrörelsen, men valde ändå att tiga om det jag såg.
Bristen på politisk beslutsamhet
I dagens politiska klimat, särskilt bland konservativa, saknas en viktig ingrediens som förr utgjorde grunden för starka ledarskap – politisk envishet och orubbliga ståndpunkter. När vi ser hur konservativa i hela västvärlden tvingas ta steg tillbaka och acceptera kompromisser som urholkar deras grundläggande värderingar, blir det tydligt att något fundamentalt saknas.
Sverigedemokraterna, som tidigare profilerat sig som ett parti som ville utmana det rådande politiska etablissemanget, har själva fallit in i samma mjäkiga mönster. Deras omsvängning i frågor som Nato, EU och den så kallade ”öppna svenskheten” är bevis på detta. De samarbetar nu med samma partier som tidigare förlöjligade dem, vilket visar hur snabbt de släppt sina egna övertygelser för att passa in. Detta är ett beteende som inte bara saknar styrka, det är omanligt och visar en oförmåga att stå emot trycket från yttre krafter.
Sverigedemokraterna är sionistiska folkf
Månadens bästa aktioner:
Motståndsrörelsen vid bockinvigningen i Gävle.
Delegation från organisationen deltog på demonstrationer i Finland den 6 december.
Daniel Wreström hedrades i Salem.
Månadens ”shoutout”:
Tomten. Här från julbord i Näste 3.
Bocken. Här från julbord i Näste 6.
Lukas Lindgren. Som både höll tal på julbord i Näste 5 och vars tal från 30 november var redaktionens julklapp till er läsare.
Månadens bilder (som inte redan använts ovan):
Sällan fångas komplett galenskap och ondska så bra som i detta foto av en antifascist i Stockholm på Daniel Wretströms dödsdag,
Ja, förutom här då på en av AFA:s fotografer under 30 november.
Eller här då, på Antifa Stockholms gruppledare.
Vackrare bilder från Motståndsrörelsens 30 november-firande går att finna i bildreportaget från aktionen.
Månadens nyhet:
Propagandaoffensiv i Älvdalen – kommunpolis vill identifiera flygbladsutdelare.
Månadens läsning:
Sverigedemokraternas tid är förbi.
Översatt från Frihetskamp.net och ursprungligen publicerad 2021-08-08.
Att se ett inträde i Riksdagen som den ultimata vägen till makt i dagens samhälle är ett naivt synsätt. Moderna nyliberala stater fungerar på ett sådant sätt att politiska partier, företag, media, akademier och andra institutioner alltmer bör ses som en sammanhållen enhet som samordnar sina handlingar för att upprätthålla hegemonin för den nyliberala och kosmopolitiska härskarklassen. Personliga relationer som bildas under elitens upplärningsfas går över alla dessa gränser och undergräver parlamentariska principer såsom att institutionerna ska fungera som en kontroll av varandras makt.
För att upprätthålla denna hegemoni använder den nyliberala härskande klassen en mängd olika metoder, varav de flesta är baserade på att attackera oss som splittrade, atomiserade individer. Ett system som de facto fungerar som Kinas sociala kreditpoäng då det genom uthängning i media och sociala medier spelar på arbetande männis
Det har nu gått en månad sedan den civila och legala organisationen Nordiska motståndsrörelsen rent absurt terrorklassades av USA. Av allt jag hört är stödet för Nordiska motståndsrörelsen stärkt av detta.
Bland de medlemmar inom organisationen jag haft möjlighet att språka med IRL eller på Telegram så är de allra flesta mer övertygade än någonsin. Bland utomstående såväl Svenssons som nationellt organiserade hos andra än Motståndsrörelsen, tycks sympatierna överlag vara stärkta baserat bland annat på inlägg i olika debattforum, bloggar och sociala medier.
Givetvis gäller detta dock inte alla. Jag själv känner till en medlem som hoppade av i samband med terrorklassningen och en sympatisör som tidigare sagt till mig att han ville delta på Nordendagarna, men som nu istället övervägde att stanna hemma.
Denna text riktar sig till de sistnämnda och till de av mig okända som resonerar likadant och jag vill då ställa frågan; vad hade ni förväntat er egentligen? Hade ni trott att de s
I samband med att USA av uteslutande politiska skäl valde att terrorklassa Nordiska motståndsrörelsen, förbjöds också amerikanska medborgare att ha några ekonomiska förbindelser med organisationen. I världens bräckliga globala ekonomi av idag involverar detta ganska många företag, även flertalet sådana som vid första anblick framstår som svenska och självständiga.
Detta har också medfört att denna hemsida legat nere under ett par dagar. Egentligen är det extremt absurt, USA:s utrikesdepartement har alltså möjlighet att bestämma vilka registrerade politiska partier i Europa och Sverige som ska ha tillgång till hemsida och inte. Teoretiskt hade de troligtvis kunnat släcka exempelvis Socialdemokraternas eller Sverigedemokraternas hemsida imorgon. Något att ha i bakhuvudet för de som yrar om ”utländsk valpåverkan från ryska trollfabriker” och dylikt!
Efter att ha lagt ned en hel del möda och många arbetstimmar har nu Nordiska motståndsrörelsens IT-avdelning lyckats få up
Ursprungligen publicerad på Nordfront.se.
Expressen publicerade i måndags (den 3 juni reds. anm) en debattartikel av Jimmie Åkesson där han berörde frågan om folkutbytet. Den antisvenske aktivistforskaren Christer Mattsson publicerade ett svar till SD-ledaren i samma Bonnier-blaska.
Om vi börjar med Åkessons artikel har jag tre reaktioner på den:
Det är valfläsk. Ett lite radikalt utspel som får SD att sticka ut från mängden och höras genom bruset. Något som är tänkt att motivera mer nationalistiska väljare att gå och rösta på partiet i EU-valet.
Även om artikeln är en populistisk testballong från SD:s håll får man ändå säga att detta utspel i viss mån flyttar ramarna för den politiska debatten i Sverige och normaliserar begreppet ”folkutbyte”, som de facto är vår tids stora ödesfråga. Så det är positivt att utspelet gjordes.
Artikeln är försiktigt formulerad. Rubriken säger att ”man kan hävda att det pågår ett folkutbyte” och Åkesson inleder med att citera ordboksdefin
För de som följer Motståndsrörelsen är det nu ingen nyhet att USA:s utrikesdepartement har terrorstämplat organisationen och satt tre personer på sin sanktionslista. Vänsterliberaler och judiska organisationer har i åratal velat förbjuda oss. Att de trots flera försök inte lyckats med detta, men istället som ett första steg fått oss terrorstämplade internationellt, är bara ett tydligt bevis för att det finns en yttre globalistisk makt med mer inflytande, och en helt annan politisk linje, än den röstande svensken och de inhemska politikerna.
Om det främst vore ett inhemskt intresse att förbjuda oss skulle man ha börjat med den Orwellianska inskränkningen av föreningsfriheten istället för att påpeka att en sådan inskränkning är möjlig nu i efterhand. Som förespråkare av det fria ordet, den fria nationen och den välmående vita rasen, blir det hela i samband med globalisternas syn på boskapen, en obehaglig åsikt och till och med en terrorhandling att vara nationalsocialist.
Att den n
Dagen började på förmiddagen då kamrater tog sig till Sergels torg där alla partierna i åttaklövern hade placerat sina valcontainrar sedan en tid tillbaka. Efter en solig morgon var regnmolnen i annalkande och demokraterna på platsen kunde knappt tro sina ögon när en stor EU-flagga vecklades ut på marken, varpå Motståndsrörelsens fanbärare ställde sig mitt på trasan. Poliser fanns det gott om på platsen, och det blev desto fler under dagens gång, men dessa skötte sig för en gångs skull, troligtvis för att det var valtider och deras trakasserier skulle vara för uppenbara om bara vissa partier fick sprida sitt politiska budskap.
Bara en av flera chockade individer som aldrig sett ockupationsfanan användas som dörrmatta förut.
Kort efter att man kommit till platsen dök en ordentlig regnskur upp och alla representanter för de vanliga skitpartierna sprang och gömde sig i sina containrar, där de stod och tittade på motståndsmännen som var de enda som vågade trotsa regnet. Flygb
Under onsdagskvällen cyklade Mikael mot badhuset i Skärholmen tillsammans med sin 12-årige son. Ett kriminellt gäng som säljer knark helt öppet utanför badhuset ropade något åt Mikael, varpå han vänder sig om för att konfrontera dem. Mikael hade länge stört sig på kriminaliteten i området, dödskjutningarna och hur allt blivit i Sverige. Det hela slutar med att en ur gänget tar upp en pistol och avrättar Mikael mitt framför ögonen på sin son.
Avrättningen av Mikael tjänar som en påminnelse om vilken verklighet vi lever i. Ett land där det blivit vardagsmat att svenska kvinnor gruppvåldtas, där förnedringsrån av svenska ungdomar sker regelbundet och där ockupanterna numera avrättar vanliga medborgare om någon ifrågasätter deras verksamhet.
Efterspelet är lika väntat som äckligt och floskelartat från de som är direkt ansvariga för dessa dåd. Nu kommer krokodiltårarna, bortförklaringarna och rop på ”hårdare tag” från de som möjliggjort och fortfarande möjliggör dessa brott mot svensk
Under Organisationsdagarna 2024 meddelades det att den förre nästeschefen Hampus Maijala stiger åt sidan och släpper fram den flerårige aktivisten Victor Johansson. Här nedan följer en intervju med den nye chefen för Näste 7.
Berätta lite om dig själv!
Jag föddes 1999 och är idag 24 år gammal. Jag växte upp i en arbetarfamilj i villa och min barndom var väl helt normal fram tills tonåren.
Hur var din ideologiska resa som ledde till nationalsocialismen?
Som barn så trodde jag att invandring och homofiler var bra och att människor som tyckte annorlunda var onda, för jag hade aldrig hört något annat.
När jag var 14 år hade Svenskarnas Parti en demonstration i Jönköping som jag såg via nätet. Jag minns att jag blev genuint förvånad när jag såg att det var de ”goda” antirasisterna som betedde sig våldsamt och kastade gatsten medan de ”onda nazisterna” mestadels var lugna och använde bara våld för att försvara sig. Det var tvärtemot allt som skolan och media sa.
Jag började
Förra måndagen kunde vi berätta om att den mångårige aktivisten intervjuats och helt ocensurerat fått komma till tals om sin bakgrund, Nordiska motståndsrörelsen, lagen hets mot folkgrupp och den nationella nyhetssidan Nordfront. I samband med det avsnittet genomförde vi också en kort intervju själva med Saxlind om varför han valt att ställa upp i Guldtands podcast.
Idag har alltså den andra delen publicerats och denna gång får Saxlind frågor om bland annat samhällsförfallet, Sverigedemokraterna, homofili och Pride, våld, demonstrationer, heilande och Kärrtorp. Givetvis talas det också ännu mer om Motståndsrörelsen.
Programledaren Alexander ”Guldtand” Sahlin konstaterar också i avsnittet att han imponeras av Saxlinds vältalighet och att han fått en helt annan bild av Nordiska motståndsrörelsen genom intervjun. På förhand trodde han mest att Saxlind skulle komma med ”en massa tomt dravel direkt om jävla svartskallar”.
På programledarens Instagram skriver han att han
